Efter partiledarskapet

Varför behövs ni?
Om ett parti behövs eller inte kan enkelt avgöras om de kan svara på frågan "varför behövs ni"? På ett enkelt och trovärdigt sätt. Om ett parti klarar av att förklara varför de behövs måste de sedan lyckas förmedla det budskapet trovärdigt och framförallt identifiera de människor som tycker att just det där särskilda är avgörande för hur du röstar. Genom att följa kommunpolitiken kan vi tydligt konstatera att det där särskiljande "endast" kan vara vilka personer som företräder ett parti. Centerpartiet behövs för oss som inte är vänstertänkare men som 1) ständigt söker så lokala lösningar som möjligt 2) är tillväxtorienterade men bryr oss mycket om vår miljö 3) tycker att en bra verksamhetsmiljö för småföretagare skapar bäst näringslivsklimat 4) försvarar den enskildes personliga integritet. Tro mig, C har en mycket unik politisk inriktning inom dessa viktiga områden.

Varför har C på riks problem?
När C på riksnivå har ett partiprogram som tydligt har förbättringsförslag inom de fyra områdena ovan varför lyckas inte då partiet, på riksnivå, få ett bra opinionsstöd? Varför tror du?
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/rekordlagt-stod-for-c-i-sifomatning_8995558.svd
http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=4657&grupp=20695&artikel=5782058
http://www.unt.se/uppsala/24unt-hanna-om-krisen--inte-tid-att-engagera-mig-i-rikspolitiken-2922389.aspx

Vad hände sedan?
Det är en mycket krävande och utsatt roll att vara en ledande politisk representant. Både i en kommun och i Sverige. Det förstår nog de flesta. Att vara politisk partiledare innebär framförallt att 1) sälja den egna politiken och vinna röster 2) engagera och motivera sina partimedlemmar att få folkets stöd 3) leda utvecklingen av partiets politik.  Det är ett mycket svårt uppdrag. Inte minst eftersom det finns gott om andra partivänner som tycker att de är bättre lämpade för uppdraget.

Några av dem som i modern tid provade partiledarskapet och som snabbt tvingades ge upp p g a att inte 1)-3) gick bra var Maria Leissner (FP) , Mona Sahlin (S) och Håkan Juholt (S). Leissner var partiledare mellan 95-97. Hon fick framförallt gå för att hon inte lyckades vända FPs negativa opinionsutveckling. Sahlin var partiledare mellan 07-11. Hon fick gå efter en valförlust, dåliga opinionsresultat och mycket låga förtroendesiffror.  Juholt överlevde bara drygt ett år. Även han fick dåliga opinionssiffror och tappade snabbt det personliga förtroendet. Samtliga dessa personer vågade ta den svåra partiledarrollen och de lärde sig massor i den rollen. Vad hände sen? Leissner blev först rådgivare åt SIDA, ambassadör i Guatemala och fick leda lite projekt. Sahlin vet jag inte vad hon gör förutom att hon dyker upp som talare och tyckare i olika sammanhang. Juholt är väl fortfarande riksdagsledamot? Den politiska världen är hård.

För demokrati och öppenhet?

Det är inte vad man säger utan vad du gör som räknas
Hur många gånger har du hört orden "det är inte vad du säger utan vad du gör som räknas"? Många antar jag. I ljuset av att jag, som anser mig leva i ett demokratiskt och öppet land och sägs vara en del av ett parti som gör gällande att vi är Sveriges öppnaste parti är det intressant att ta del av de senaste 24 timmarnas utspel från partiets nyliberala gruppering och Solveig Zander. Eftersom jag självklart gav partiledningen chansen att förbereda svar på min artikel är det tråkigt att konstatera att deras förberedelse blev att gå på anfall mot mina förslag och mig istället för att konstruktivt resonera i den situation som partiet befinner sig i på riksplanet. Återigen 1976: 25%, 1986:12% och nu ostadigt runt 4%. Situationen är mycket allvarlig. Zander går så långt att hon helt avfärdar min artikel. Innebär det då att hon inte står bakom Centerpartiets politiska inriktning och ambition som tydligt beskrivs i artikeln. Det är jag, en ledande lokal Centerledare, som är orolig och som skriver för att öppna upp för en snabb och öppen debatt inom C hur vi kan försöka stärka upp situationen när vi träffas på stämman i Karstad. Då krävs att några månaders samtal tillåts och att vi inte sticker huvudet i sanden.

Smutskastning
Att försöka smutskasta mig löser inte Centerpartiets problem på riksnivå. Något måste göras. Om något inte måste leda till att Lööf måste lämna vill jag gärna ta del av andra konstruktiva förslag. Vi är redan i valrörelsen för 2014. Centerpartiets opinionssiffror ligger månad för månad lågt och förtroendet för vår partiledare är bland svenskarna mycket lågt. Jag har aldrig och kommer aldrig att uttrycka synpunkter som avviker från Centerpartiets grundläggande poltiska bas. Jag är definitivt inte extrem nyliberal som Hanna Wagenius och några till inom t ex Centerns Ungdomsförbund. Jag är helt övertygad om att inte en vändning för C kan bygga på att vi ska förknippas som ett extremt nyliberalt parti. Jag är helt övertygad om att den inriktningen i politiken har ett marginellt stöd av människor på t ex landsbygden. Det är inte en hållbar väg framåt. Jag bryr mig i ord och handling om folkhälsan i Sverige. Jag bryr mig om de svaga och fattiga. I ord och handling. Jag oroas över att vissa inom Cs nationella ledning inte vill vara det öppna och transparenta parti som man försöker säga att vi är.
http://www.unt.se/uppsala/hanna-bor-lamna-sina-poster-2394106.aspx

Om följande gäller inom Centerpartiet idag är verkligheten, då kommer vi definitivt åka ur riksdagen hösten 2014. "Att tycka är stort, att tänka rätt enligt vissa är större"

Jag är absolut inte intresserad av att bli partiledare för Centerpartiet. Mitt fokus är Uppsala och det är hedrande för mig att varje dag få göra allt jag kan för att hela Uppsala ska utvecklas positivt och att alla människor i Uppsala får så bra livsförutsättningar som möjligt. Genom att bidra till Uppsalas styrka bidrar jag också till Sveriges styrka.