tisdag 5 mars 2024
Mängdlära
fredag 10 december 2021
Vems liv är viktigast
Livvakt eller inte
Om man har livvakt har man nått toppen på pyramiden av hur våra enskilda liv värderas? På många sätt är det så. Även de värsta kriminella omger sig med livvakter… Så är deras liv då värt mer än ditt? Absolut inte i min värld. Jag utgår ifrån att inga grovt kriminella läser min blogg.
Livets resa är full av utmaningar och prioriteringar. Och inte minst inom sjukvården görs ständigt prioriteringar om vilka som räddas och vilka som inte räddas. Inget konstigt med det men intressant kopplat till att den politiska debatten aldrig vågar ta i dessa svåra och viktiga frågor. Frågor som då tillåts leva sina egna liv utan att vi i en öppen samhällsdebatt vågar komma fram till kloka kompromisser om hur vi förhåller oss till svåra prioriteringar av begränsade resurser. Om man inte vågar prioritera blir det som i dagens skola, dåligt för alla. Att våga prioritera är svårt och känslosamt. Det är däremot alltid nödvändigt. Idag begravs en god vän. Han insjuknade och dog snabbt i ung ålder. Sjukvården valde att inte göra några insatser trots att det fanns ett litet hopp. De prioriterade. Skulle de ha tagit av begränsade medel eller var det rätt att prioritera personer med större chans att botas? Prioritering och dess konsekvenser behövs överallt. Politiken tycker jag är dålig på att prioritera. Det är dåligt för de flesta invånare, då påverkar andra krafter än demokratiska hur prioriteringarna görs.
Dan Korn skriver i GP mycket läsvärt om hur vänstern fördjugit FNs position om människovärdet. Korns samhällsperspektiv kan med fördel jämföras med skolans misslyckanden. När olikheterna och de olika förutsättningarna kraftigt skiljer sig åt är inte lika en smart lösning. Igår hade jag en hel dags studiebesök på en skola, en skola som anses som en av Uppsalas bästa. Även i den skolan var det påtagligt att lärarna har en för svår uppgift att bra klara sina uppdrag då klasserna är för stora, mest med tanke på ordningen i klassrummen. Och som vanligt blev det tydligt att skolans oförmåga att ge elever med särskilda behov bättre studiemiljöer drabbas alla elever negativt. Att dela upp elever för att öka deras förutsättningar att lyckas bättre är inte att nedvärdera deras människovärde.
”All human beings are born free and equal in dignity and rights. Den svenska översättningen, i dess ursprungliga formulering lyder: Alla människor äro födda fria och lika i värde och rättigheter. Ur dessa ord har frasen ”alla människors lika värde”, som ständigt upprepas i många sammanhang, uppstått. Men equal in dignity betyder inte lika i värde. Den danska översättningen träffar andemeningen bättre: lige i værdighed. Med andra ord har alla människor, oavsett vilka de är, rätt till en grundläggande värdighet. Det är inte samma sak som att alla är lika mycket värda. Sverige är långt ifrån det enda landet som har denna felöversättning. Norrmännen kan läsa om samme menneskeverd, medan Frankrike har den riktiga översättningen égaux en dignité.”
”Ett problem med denna felöversättning är att den hävdar något som är felaktigt. Vi värderar inte människor lika och vi bör inte heller göra det. En massmördare är inte lika mycket värd som sjukhuspersonal som räddar liv. Just sjukhuspersonalen fattar dagligen massor av beslut om hur människor skall få vård, som faktiskt bygger på att människor värderas olika. Det kan tyckas vara hemskt, men så är det och att tillämpa dogmen om allas lika värde fullt ut hade förmodligen fått större lidande till resultat, allt i namn av någon sorts kosmisk rättvisa.”
”Vi människor är inte lika, utan ibland mycket olika. En del av oss har vanor som andra av oss ogillar. Om vi bygger ett samhälle med utgångspunkten att vi alla är lika, blir det förr eller senare rejäla kulturkrockar. Det kan undvikas om vi utgår från att vi inte är lika och också utgår från att vi inte alltid tycker om varandra. Normer och regler som bestämmer vad vi får och vad vi inte får göra är nödvändiga för gemensam trevnad. Hellre en mindre vacker människosyn för ett bra samhälle, än en vacker vision som skapar ett dåligt samhälle.”
https://www.gp.se/ledare/är-vi-verkligen-alla-lika-värda-1.60710192
Det är också illa att Sverige inte bättre kan arbeta mot hedersförtrycket och skydda dem som måste skyddas från sina familjer. Bawar Ismail skriver läsvärt om detta i GP. Om de som vill att Sverige verkligen ska vara en humanistisk stormakt är det hög tid att på allvar börja på hemmaplan och arbeta bort hederskulturerna. Dessa stackars ungdomar som hamnar i ingenmansland har uppenbarligen ett lägre människovärde än dem de behöver skyddas ifrån, eller? För att klara detta nödvändiga förbättringsarbete måste vi nu kraftigt förbättra integrationen innan fler icke självförsörjande beviljas rätten att bo i Sverige.
”Tre syskon i södra Sverige omhändertas av myndigheterna. Fadern är kontrollerande och misshandlar barnen med knytnäven och järnspett. De tvingas bära slöja, och får inte heller ägna sig åt fritidsaktiviteter eller umgås med vänner. En av flickorna tvingas dessutom att låtsas vara förlamad i händerna så att pappan kan ta emot assistansersättning.”
https://www.gp.se/ledare/samhället-sviker-de-hedersutsatta-1.61134028
måndag 9 januari 2017
Är kvinnor bättre än män
I en världsuppfattning där alla människor är lika mycket värda kan det kanske vara provocerande att påstå att kvinnor är lite mer värdefulla än män, eller? Det fina uttrycket "alla människors lika värde" innebär som vanligt väldigt mycket olika för nästan varje enskild människa. För vissa innebär det att alla ska tjäna lika lite mycket pengar oavsett prestationsförmåga. För andra handlar det om att alla ska få rätt till likvärdig utbildningsstart i livet oavsett vilket socialt sammanhang man föds in i. Vissa tycker att det handlar om att ingen får lämnas kvar när ett skepp sjunker och vägrar att intellektuellt förhålla sig till att det ibland är oundvikligt att några dör för att några överhuvudtaget ska överleva. Ja, ja, ja. I min värld är människovärdet jämlikt. Alla liv som kan räddas ska räddas, oavsett den enskilda människans sociala bakgrund, materiella status eller potential att skapa stora materiella värden för sig själv och många medmänniskor. Är en kategori människor som är bättre på att rädda liv mer värda än den kategori som presterar sämre positiva liknande resultat?
http://www.synonymer.se/?query=prestation
http://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/prestation
http://fightermag.se/2014/01/20/vad-ar-prestation/
Djupare kunskap och mer empatiska
Finns skillnader mellan könen utifrån ett generiskt perspektiv? Ja. Bland annat är vår hormonuppsättning olika. Inom skolan presterar också flickor/kvinnor väldigt bra jämfört med pojkar/män. Dessutom tyder många studier på att kvinnor har en generellt bättre empatisk förmåga än män. Är det kanske dessa skillnader som gör att det nu är statistiskt säkerställt inom vetenskapen att det är bättre att få en kvinnlig doktor än en manlig när du, eller en kär, är i behov av en läkare? Vad tror du? Djup kunskap och empatisk förmåga är väl av avgörande betydelse i samband med sjukvård, eller vad tror du? Håll med om att det är intressanta slutsatser som görs i den studie som refereras till nedan. Och JA! vi måste även kunna tala om grupperspektiv trots att det alltid handlar om enskilda individer och deras individuella förmåga och ställningstaganden. Att konsekvent försöka undvika gruppresonemang för att inte döma en hel grupps individer till en generalisering tror jag är oklokt. Lika oklokt som det är att inte fatta att generaliseringar är just generaliseringar och att det självklart finns män som är extremt faktakunniga, erfarna, mycket empatiska och kliniskt duktiga bland läkarkåren runt om i världen, trots att kvinnor generellt och bevisligen är bättre.
https://hbr.org/2016/12/why-do-medicare-patients-fare-better-under-female-doctors
https://sv.wikipedia.org/wiki/K%C3%B6nshormon
https://sv.wikipedia.org/wiki/Empati
http://www.synonymer.se/?query=empati
http://humanistbloggen.blogspot.se/2010/06/kollektivt-ansvar.html
Inkluderingsutmaningar
Trots att min efterlysta konferens om migration- och integration lyser med sin frånvaro tycks en stor majoritet vara enig om integrationens misslyckande. Under lång tid har den misslyckats och svenska arbetsmarknadsregler har stärkt problemen. Är det möjligen svenska kvinnor som levt som expats som bär på rätt inkluderingsmedicin? Priset för ett fortsatt misslyckande blir väldigt högt för kommande generationer. Och varje människa upplever sin egen verklighet. Främst upplevs den utifrån uppväxtmiljö, bildning och livserfarenheter.
För att försöka minimera egna begränsade erfarenheter och kunskaper är en "sanningskonferens" byggd på krassa fakta viktig, kopplat till alla stora samhällsfrågor. Då kan nog fler människor inse allvaret i det misslyckande vi bär på inom integrationsområdet. Då kan nog många fler hjälpa till att konstruktivt vidta nödvändiga förbättringsåtgärder. Malmö är ett skrämmande men ändå bra exempel. Visst kan man välja att enbart beskriva det positiva och klara sig på bidrag från andra, det är dock en oklok väg framåt. Det är också en ohållbar väg framåt för den som vill leva i frihet, trygghet och i en utvecklande miljö. Läs gärna nedan ledare. Nu har Malmö en kvinna som ledande lokal politiker, det kanske gör positiv skillnad. Kvinnor har ju generellt bättre utbildningsbakgrund och är mer empatiska än män. Kvinnor är inte mer värda än män men kan de generellt vara bättre än män i den tid vi lever? Kanske, kanske inte. Vad tror du?
http://www.expressen.se/ledare/patrik-kronqvist/vem-ska-betala-om-sverige-blir-som-malmo/

