Orkar politiker lyssna?

Kapacitetsbrist
Nu har jag varit en aktiv politiker under snart 1 1/2 år. Det känns som en evighet. Möjligen för att det har hänt så fantastiskt mycket under den korta tiden...... En allvarlig observation jag gjort är att väldigt många politiker och politiska organisationer saknar personlig eller organisatorisk vilja, eller kapacitet, att på allvar lyssna till partipolitiskt obundna förslag utöver normala remissförfaranden eller via egna medlemmar som för fram liknande förslag och synpunkter . Huvudskälet till det tror jag är att det upplevs som tillräckligt tidskrävande och komplext att;

1) få fram en majoritet inom det egna partiet

2) få fram en majoritet mellan partier.

Att då göra samtalen mer komplexa än så känns för många uvar som överflödigt. Självfallet finns olika lobbygrupper som politiker träffar på olika sätt MEN de flesta av dessa har inte de enorma resurser som stora lobbykrafter förfogar över men de har ofta mycket mer balanserade och kloka budskap.

Vem betalar mest?
Glöm aldrig att Göran Perssons PR bolag och andra har som sin huvuduppgift att sälja någons åsikter mot beslutsfattare. Någon har råd att betala Göran Persson massor av pengar för att utnyttja sitt nätverk och därigenom t ex hindra en utveckling inom energiområdet som "någon" anser sig förlora på. Dessa "någon" har också visat sig vara bra på att skriva underlagen till många rikspolitiker som blir dessa politikers motioner och propositioner. Jag tror det är viktigt att de politiska partierna orkar lyssna till de små intressegrupperna, som saknar en stor skattkista som kan användas för väldigt vinklad lobbyverksamhet. Vad tycker du?

Du har väl inte glömt att Göran Persson konsoliderar sina konsultintäkter i sitt bolag så att han inte skall bli av med sin löpande pension som vi skattebetalare betalar! Jag undrar vilken moral Juholt har när han är en föredetta partiledare med möjlighet att tjäna pengar genom att utnyttja de möjligheter som riksdagens ersättningssystem medger..........

Närhet viktigt

Så mycket beslutsmakt som möjligt nära dig!
För var dag som går blir jag allt säkrare på att det är väldigt viktigt att kämpa för decentralisering. Alla mina erfarenheter talar sitt entydliga språk, decentralisering leder till ett betydligt större engagemang bland berörda människor. Det innebär bl a att man inte skyller ifrån sig utan man tar ett eget ansvar för att det närområde man är ansvarig för mår så bra som möjligt. Om man tar sitt närområdesansvar så kommer de större helheter man ingår i må bra. Idag pekar många i västvärlden på ledande politiker och säger att de under en längre tid skött sig dåligt. Det stämmer säkert men vi får inte heller glömma att politiker i demokratier får sitt mandat från folket. I det lilla sammanhanget blir det tydligt för en grupp om de lever över sina tillgångar eller inte. I en värld med massor av myndigheter och bidragssystem tappar de allra flesta en riktig känsla för vad som är rimligt.

Det som händer i vår bakgård berör
Vi människor tenderar att inte dela maktens syn om vi befinner oss för långt ifrån den verklighet som makten fokuserar på. Vi människor känner inte lika starkt för saker som händer långt ifrån oss i förhållande till det som händer på vår bakgård. Ett exempel på det är massmorden i Norge. Massakern har ägt rum i vår närhet och i ett samhälle som liknar vårt. Det kan vi identifiera oss med. Varje vecka äger liknande mordattacker rum i t ex Irak, Afganistan och Somalia. Det engagerar inte lika mycket. Irak, Afganistan och Somalia är inte samhällen uppbyggda på vår typ av demokrati och de är definitivt inte länder med fred. Demokratin närmast oss är viktigast. Den lägger basen och trovärdigheten för hela demokratin. Jag har sagt det förr, alla nivåer ovanför närsamhället måste ifrågasättas och minimeras. Trots den övertygelsen är det viktigt att några tänker lokalt, några regionalt och några globalt. Varför fler än max fyra maktnivåer? Vad tycker du?