Visar inlägg med etikett förtroendevalda. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett förtroendevalda. Visa alla inlägg

torsdag 21 september 2023

Dum, dummare och dummast

Utan energi inga resultat

En av de viktigaste frågorna att ställa sig, i alla sammanhang, är ”varför”? Varför driver en stor majoritet av Uppsala kommuns och Region Uppsalas företrädare igenom en politiskt viljeyttring, och skriver på ett avtal, som utsätter både kommunen och regionen för orimliga växtproblem? Varför hålls aldrig enskilda politiker på allvar ansvariga för beslut som uppenbarligen visat sig bli extremt dyra och till och med dåliga? Det kollektiva ansvaret innebär inget ansvar. Särskilt illa blir det kollektiva ansvaret när även tjänstemannaansvaret i flera viktiga sammanhang tagits bort. 

Expressens ledare nedan är läsvärd. Om vi vill att en kommun och ett land ska styras klokt måste våra förtroendevalda vara tillräckligt kompetenta, erfarna och lägga ordentligt med tid på att försöka förstå plus och minus med olika beslut. Annars blir det som allt för ofta beslut baserade på politiskt dåligt spel och känslor. Dåligt politiskt spel och känslor bygger inte Sverige åter tryggt och socialt- och ekonomiskt starkt. Det krävs mer hjärna än hjärta när kloka beslut fattas. Hjärtat måste definitivt finnas med. Hjärta i kombination med politiskt spel blir aldrig positivt för dem som politiker är satta att tjäna.

"Myndigheterna varnade för effektbrist, men regeringen Löfven gjorde vad som kändes bra. Du betalar priset på elräkningen."

"Regeringen Reinfeldt, som satt fram till 2014, får rättvist en släng av sleven. Den höjde effektskatten på kärnkraft utan att ha analyserat vad som skulle kunna hända. Men det var när regeringen Löfven, stödd av V, höjde skatten med 7 öre i augusti 2015 det gick riktigt illa. Förslaget fanns i en kort promemoria med en veckas remisstid."

"Det fanns inga planer på planerbar ersättningsel. Det saknades överföringskapacitet från Norrland där den mesta nya vindkraften finns. Och Vattenfall hotade att stänga alla kärnkraftverk på grund av skatten. Regeringen Löfven tvärvände. Efter knappt två år sänktes skatten med 90 procent. Ändå upprepades mönstret några år senare. Löfven införde skatt på avfallsförbränning, som ger planerbar el i kraftvärmeverk – trots varningar från myndigheterna. Den togs bort vid årsskiftet. Riksrevisionen noterar också att energi- och koldioxidskattehöjningar för kraftvärme ledde till att fler verk las ner. Och att alla regeringar talat om att beslutprocesserna för nya kraftledningar tar för lång tid, utan att göra något åt det. Den sammantagna effekten har blivit att elpriserna stigit samtidigt som säkerheten i elförsörjningen blivit sämre."

"Men väldigt mycket av problemen är helt hemgjorda; ett resultat av att känslor hålls högre än konsekvenstänkande och att det alltid är bråttom, bråttom. Det är ohållbart." 


Varför ska vi ha dyra utredare och experter, som finansieras av skattemedel, om man inte låter bli att politiskt styra dem mot vad de ska komma fram till och framförallt inte bryr sig om vad de säger? I Uppsala är spårvägsfrågan ett sådant skräckexempel. Den representativa demokratin har många fördelar. Den bygger dock i min värld på att de som ska representera oss läser på sina ämnen på djupet och att de har sannolik förmåga att på allvar förstå vad de röstar om. Energiproblemen som Sverige befinner sig i talar sitt tydliga språk. Det lyssnas för lite på experter och politiska idéer och känslor får styra för mycket. Priset för det blir oacceptabelt högt för oss invånare i till exempel Uppsala och för medborgarna som betalar skatt i landet Sverige. Nedan har du en mycket läsvärd revisionsrapport som beskriver hur urspårat Sverige politiskt styrs i nutid.

UPs övertygelse är att det svenska folket i en folkomröstning hade röstat klokare om hur svensk energiförsörjning ska säkras än vad den representativa riksdagen levererat. Klockan går och Sverige utvecklas just nu sämst inom hela EU. Bedrövligt.  



onsdag 19 oktober 2022

Nätverkande

Statsministern och vice statsministern
Åren går och man har fått uppleva många statsministrar och vice statsministrar komma och gå. Att jag skulle komma att känna både statsministern och vice statsministern år 2022 hade jag aldrig trott för sex år sedan. Bara att lyfta på hatten för Ulf Kristersson och Ebba Busch. Beundransvärt att de orkar att ständigt leva i den hårda politiska värld som idag bjuder på. ”Alltid tillgängligtiden” är påfrestande för de flesta. Mer än för de flesta är påfrestningen för högprofilerade personer ännu tuffare i ett befolkningslitet land som Sverige. 

Jag var igår på fest med många mycket erfarna och meriterade personer. Två ämnen som återkommande kom upp var bristen på erfarenhet och rimliga meriter hos många ministrar samt "regeringen blir inte så långvarig". Det första delar jag helt. Om vi ska få en betydligt bättre politisk styrning av Sverige och dess delar måste vi rösta fram många fler politiska företrädare med relevanta och rimliga erfarenheter för krävande förtroendeuppdrag. Att enskilda personer själva tror sig klara väldigt svåra och viktiga roller är en sak, om professionella rekryterare ens skulle lyfta fram dem för överväganden en helt annan. Jag imponeras inte av en regering som har så många ministrar som aldrig haft ett riktigt jobb under minst tre år. Många av dem som deltog på gårdagens fest tror inte att Kristerssons regering blir så långvarig. Mycket svåra ekonomiska tider stundar och det är en minoritetsregering som sitter vid rodret. Och trots att minoritetsregeringen nationellt har ett avtal med stödpartiet SD är det mycket som inte står i det avtalet som den nya regeringen kommer att få ta i när de dåliga ekonomiska tiderna dånar in över Sverige och oss invånare. Flera av mina möten i London gav mycket tydliga budskap om att en ekonomiskt "extrem kyla" nu kommer att svepa in över många delar av världen. Det inkluderar Sverige och Uppsala. 


P.S Jag imponeras inte av att väldigt unga och oerfarna får viktiga ministerposter. Det är i dagarna många som har åsikter om Utvecklingspartiet demokraterna, UP. En sak de som tycker kan lära sig är att UP som enda parti jag känner till som kräver minst tre års icke politiskt kopplad yrkeserfarenhet för att kunna få ledande politiska uppdrag. Om man tycker att vi måste stärka Uppsala och Sveriges konkurrenskraft och kvalitén, inom det som offentlig sektor är ansvariga för, krävs många fler livserfarna och meriterade ledande politiska företrädare. 
Ebba är tveklöst en politiker av sin tid och som lärt sig spela det politiska spelet skickligt.

fredag 22 januari 2016

Koll på läget

Ledarskap
Vad förväntar du dig av en bra ledare? Jag förväntar mig att en bra ledare har koll på läget, kan motivera sina medarbetare och leder arbetet mot en önskad framtid. Eftersom många med ledartröja kraftigt brister i sin förmåga att ha koll på en komplex och snabbrörlig verklighet kan vi ställa oss frågan om kravprofilerna kopplade till de ledare som behövs idag är tillräckliga.

Igår fyllde min morfar 94 år. Morfar är erfaren och klok. Genom åren har han haft olika ledarroller och han har varit engagerad i mycket. Arne, min morfar, är fortfarande engagerad i mycket. Inte minst politiskt då han tycker att det är en självklarhet att man aktivt försöker bidra till att en större helhet än det familjenära fungerar. Om inte du och jag hjälps åt att få våra gemensamma intressen att fungera, vem ska då göra det? Är det inte bedrövligt att så få av oss aktivt engagerar sig i hur skolan sköts och borde skötas? Hur äldreomsorgen sköts och borde skötas? Hur omvårdnaden av våra funktionshindrade fungerar och borde fungera? Hur villkoren för företagande är och borde vara? Hur vägar och P-platser fungerar och borde fungera? Hur och var man får bygga, och varför? Om inte vi själva strukturerat deltar i detta arbete (politik kallas det) hur tror du då att samhällsutvecklingen blir? Hur ser det ut i samhällen utan bra demokratiska processer (med få undantag)? Är det ok att det i praktiken då bara blir de rika som bestämmer? På morfars dag skjutsade jag honom till ett föreningsmöte där professor Peter Wallensten talade om konfliktläget i världen. Dagen till ära skänkte min morfar en tavla till föreningen och bjöd på chockladbitar till kaffet. Flera av dem jag hann träffa innan jag lämnade morfar blev förvånade av att se mig där. Han berättade för några medlemskompisar att han hoppas bli 95 och 100 år gammal då jag på hans 90-års dag gav löften om att skänka ännu mer och väldigt mycket mer till ett för honom viktigt barnhem för föräldralösa, i hans namn, när han når de milstolparna. Jag hoppas att det blir så. Annars har jag mina egna små biståndsprojekt. Min morfar valde långt innan jag fanns en annan politisk plattform än jag för att bidra till en positiv samhällsutveckling. För 75 år sedan gjorde Socialdemokratin mycket bra för att bidra till att bygga svenskt generellt välstånd. Det hade inte gjorts av sig själv. Samtidigt har allt sin tid och det som inte kan förnya sig, kan säkra relevans och få fram dugliga ledare tappar med all rätt mer och mer sitt folkliga stöd. Jag är mycket tacksam för all erfarenhet och klokskap som morfar delat med mig genom åren.

Hur säkras flockskyddet?
Genom bland annat vaccination och visumregleringar försöker olika mänskliga flockar runt om i världen skydda sig från pandemier. I ljuset av de stora folkvandringsutmaningar vi haft och har borde vi ställa oss frågan hur det påverkar vårt flockskydd mot sjukdomar? Inte minst i ljuset av att allt fler tusentals lever olagligt i parallellsamhällen runt om i Sverige. Vem har koll på nuläget? Statsministern?
http://www.dn.se/nyheter/sverige/radsla-for-vaccinationer-oroar-lakare-1/
http://www.news-medical.net/news/20120709/5/Swedish.aspx
http://stefanhanna.blogspot.se/2014/08/flockskydd.html

Egen förmåga
I ljuset av att vi är världens hårdast beskattade folk måste vi varje dag ställa oss frågorna vad får vi för alla skattepengar och vilken kvalitet har det vi får. Hur ser flockskyddet mot pandemier ut idag jämfört med för 15 år sedan? Och om Polisen har 200 stycken avlönade informatörer, hur mycket PR-tjänster är det då rimligt att de köper utifrån? Frågar du mig så förefaller det idiotiskt att använda skattepengar så oansvarigt! Det rimliga är om externa tjänster krävs att reducera Polisens informatörer med säg 100 stycken och för hälften av de pengarna eventuellt köpa tjänster. Jag undrar jag hur det ser ut i Uppsala kommun? Byråkrati och administrationskostnader har en tendens att växa kraftigt om inte ledningen ständigt jagar liknande kostnader. Precis som med pandemier skapar för mycket administration stor skada i den verksamhet som skattebetalarna uppskattar. Ledarskap är svårt. Framgångsrikt ledarskap är ett mycket krävande dagligt slit. Om man tror att man kan sitta i ett elfenbenstorn och enbart tala strategier och PR, då är verksamheten dömd att prestera dåligt.
http://www.unt.se/omvarld/intern-kritik-mot-polisens-pr-kop-4075298.aspx