Visar inlägg med etikett enfrågepartier. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett enfrågepartier. Visa alla inlägg

söndag 28 maj 2017

Behövs pojkarna

Många tankar samtidigt
Alla politiska partier har startat utifrån särskilda frågor som samlat och engagerat tillräckligt många. Samtidigt har alltid de partier som blivit annat än dagsländor utvecklat politik inom många sakområden som berör våra liv från vaggan till graven. Självklart är det nödvändigt att ha en helhetspolitik för att vara riktigt trovärdig. Det är enkelt att driva en enskild sakfråga väldigt hårt men verkligheten är att varje fråga är starkt kopplad till andra frågor och andra ställningstaganden som ansvarsfulla partier måste göra. Inte minst inom Centerpartiet finns också spänningar mellan alla dessa politiska ställningstaganden. Du tror väl inte att det saknas konflikter mellan olika ambitioner? Tro mig, det gör det. Inom Centerpartiet är ett sådant vår ambition att vara ett öppet och välkomnande samhälle samtidigt som vi vill att den lägsta nivån som människor ska ha rätt till är på en internationellt sett väldigt hög nivå, samtidigt som skatterna är för höga. Alla partier har målkonflikter inom den egna politiken. Det är den politiska ledningen som utifrån partiprogramen får mycket tolkningsutrymme och som har uppgiften att kompromissa fram vägar som bär så långt som möjligt åt det håll man önskar. I ljuset av hur viktigt det är med en rimligt trovärdig helhetspolitik är det beklagligt att många väljer att rösta utifrån enfrågeperspektiv. Vare sig en landsbygd, Uppsala, Sverige, Europa eller världen är så enkelt att det är en klok väg framåt.
Flickor, flickor, flickor och flickor
För mig är jämställdhet och jämlikhet självklara perspektiv. Jag har aldrig religion, sexuell läggning, etnicitet eller kön som urvalsfaktor när jag har rekryterat medarbetare eller lagkamrater i andra sammanhang. Potential, kompetens och hur en person bedöms passa in och komplettera ett lag är avgörande i urvalet. Under lång tid har det varit väldigt viktigt att kämpa för flickor och kvinnors självklara jämställdhet och jämlikhet med pojkar och män. Utan att förneka våra biologiska skillnader. I Sverige har vi kommit väldigt långt! Oavsett vad Gudrun Schyman och hennes gäng påstår. Om vi nu har politiker som är rätt endimensionella kan det lätt blir problematiskt och korkat om man enbart ser som sitt politiska uppdrag att kämpa för flickors bästa. Kan det vara så att det faktiskt blivit så att det är pojkar som idag och framöver behöver mer stöd än flickor för att öka sina livschanser på ett rimligt sätt? Alla som känner mig har länge hört mig tala om att flickor och kvinnor kommer att dominera inom de flesta skrån i framtiden. Det är enkelt att se i skolor och inom föreningsliv där idag kvinnor tar för sig som aldrig tidigare. Jag vill påstå att det "bara" är barntiden som fortsatt är en större karriärutmaning för kvinnor än för män. Men även det ändras väldigt fort. Allt fler kvinnor ställer inte upp på att mannen inte tar sin del av föräldraledighet och wab. Möjligen kommer kvinnor som Ebba Busch-Thor och Annie Lööf att visa att det går att ha småbarn och ändå prestera på topp utan att barnen far illa. Om det blir så har Sverige tveklöst mest jämlikhet i världen. Det är dags att på allvar se pojkarna.
Läs gärna den bifogade ledaren som jag tycker har stort politiskt värde. Den är viktig. Till exempel Fis världsperspektiv är förlegat och extremt naivt.

"Män är inte bara vd:ar, presidenter och författargenier. De är också framtidens fattigpensionärer. Det svaga könet."


"Emma Leijnses bok ”Fördel kvinna – Den tysta utbildningsrevolutionen” har potential att bli ett klassiskt manifest, vändpunkten till vilken man kommer att hänvisa i framtiden. Hon visar att vi inte har hängt med. Medan vi har glatt oss åt kvinnors framsteg har oron för männen som samtidigt förlorar mark uteblivit. Hon radar upp statistik tills det inte går att väja: en stor grupp pojkar håller på att växa upp till män utan framtidsutsikter."

"Flickor får bättre skolresultat, blir behöriga till gymnasiet i högre grad och står så småningom för två av tre universitetsexamina i Sverige. Sedan tio år tillbaka går fler kvinnor än män på universitet även om man ser till världen i stort."

http://www.dn.se/arkiv/ledare/upp-till-kamp-for-pojkarna/

Och Eberhard undrar när genusdårskapen ska få ett slut. Hur länge ska annat än i huvudsak kompetens vara avgörande för tillsättningar? Visst har han en poäng? Det är alltid klokt att ha en bra balans mellan hjärta och hjärna vid beslutsfattande.
http://www.gp.se/ledare/eberhard-rensa-upp-i-genusdårskapen-1.4305384

Och tro inte för en sekund att kvinnor med nödvändighet är bättre och snällare än män i ledande roller. Som vanligt handlar inte duglighet om kön utan om kompetens och duglighet. När till exempel moderaten Ulf Kristersson var minister för bland annat sjukförsäkringssystemet vågade han stå upp för att missbruk måste bekämpas och människor få aktivt stöd tillbaka till arbetslivet. De kvinnliga ministrar som idag ansvarar för det samma vågar inte tala om vad de driver för politik. Ja, ja väldigt lite på vår jord är svart eller vitt. Helt klart är dock att i nutidens Sverige är de vassaste ledarskribenterna kvinnor.
http://www.expressen.se/ledare/anna-dahlberg/smartaste-tjejganget-sparar-medan-du-sover/

torsdag 23 april 2015

Skolan och pekpinnepolitik

Gapet mellan skolor växer
I det senaste numret av Dagens Samhälle ägnar de större delar av tidningen åt skolan och dess situation i Sverige. Bland annat konstaterar de att segregationen bara blir starkare och starkare mellan socialt starka och socialt svaga barn samt unga. I takt med att vi får en allt större andel av befolkning i långt eller permanent utanförskap är det tyvärr inte så konstigt. Den enda vägen för att ge barn med föräldrar som bryr sig en chans att bättre integrera sina barn och för att kunna ge dem en chans till en bättre skola är det fria skolvalet och att det finns konkurrens på utbildningsmarknaden. Närhetsprincipen skapar definitivt inte några valmöjligheter för dem som växer upp i socialt utsatta områden. Och jag hoppas verkligen inte att några samhällsingenjörer som vill tvångsförflytta människor mellan bostadsområden får makten. Gymnasieminister Aida Hadzialic ger löften om att skolan nu ska få lugn och ro. Mer pengar satsas i de flesta kommuner på de svagaste eleverna. Det är bra. Men det är inte bra att differentieringen av lärarlönerna blir frysta. De bästa lärarna ska inte längre få en bättre löneutveckling utan det lilla löneutrymmet ska återigen jämt smetas ut på hela lärarkåren om vänstern får bestämma..... Och de praktiskt orienterade gymnasieutbildningarna måste stärkas, inte som nu försvagas.
http://www.dagenssamhalle.se/nyhet/skolsverige-delas-upp-i-och-b-lag-15156
http://www.dagenssamhalle.se/debatt/vi-behoever-inte-fler-laerare-vi-behoever-raett-laerare-15199
http://www.dagenssamhalle.se/debatt/ordning-och-reda-och-o-foer-skolan-15167
http://www.dagenssamhalle.se/debatt/yrkesprogrammen-utmaerkt-inkoersport-till-arbetslivet-13596
http://www.dagenssamhalle.se/debatt/satsningen-pa-fler-laerare-raecker-inte-pa-langa-vaegar-15021

I Dagens Samhälle är det en "krönika" skriven av debattören Widar Andersson. Han är sosse och skriver väldigt klokt. Bl a undrar han varför vänstern är ideologiskt emot bästa möjliga skola? I mätning efter mätning är det privata skolor som presterar bäst undervisningsresultat. Skolor som är tillgängliga att söka till för alla elever, oavsett social bakgrund eller bostadsplats. Hur kan man tycka att det är dåligt?
http://www.dagenssamhalle.se/kronika/da-far-kommunalraden-skaerpa-sig-15080


Militant politik
Är det enfrågepartier som lyckas i dagens svenska politiska klimat? Man kan missledas att tro det eftersom SD, MP, Piratpartiet och Fi som upplevda enfrågepartier lyckats mycket bra i t ex EU-val. Helt klart är att Folkpartiets hårda profilering på skolpolitiken inte varit framgångsrik bland väljarna. Inte när de flesta är överens om att skolan fortfarande kraftigt underpresterar.

Det är sannolikt viktigt för de allra flesta att ett parti har en rimligt bred politisk bas och det parti som är minst dåligt inom mina viktigaste frågor får också min röst. I Dagens Samhälle är det en artikel om att Björklunds tid borde vara ute. Självklart tycker de folkpartister som uttalar sig att den nya ledaren ska vara en kvinna. Det är helt enkelt ute att tycka att en man kan vara en bra kandidat. Björklund anses för dominant, krävande och pekpinnig. I ljuset av att nya partier växt fram de senaste 25 åren kan man fråga sig om de gamla partierna har förmågan att förnya sig på ett relevant sätt? Det kanske är så att partier ska gå i graven om den politik och det organisatoriska format man driver blivit hopplöst obsolet? Vad talar för att gamla partier framgångsrikt ska klara av att ställa om tillräckligt bra och trovärdigt? Det smartaste är kanske att lägga ner ett parti på dekis och starta något nytt. Utifrån ett vitt papper.
http://www.dagenssamhalle.se/debatt/satsningen-pa-fler-laerare-raecker-inte-pa-langa-vaegar-15021