Alltid någon annans fel

Fokus på uppgiften

Precis som alla andra har jag bra och mindre bra förmågor. En av mina bra förmågor är att jag kan fokusera på de uppgifter jag har och ofta se till så att de blir genomförda med framgång. Att jag klarade högre utbildningar med bra betyg, fick viktiga uppdrag i några av världens mest avancerade bolag, har klarat att bygga bolag och dessutom starkt bidragit till flera organisationers framgångar känns bra. Att jag mycket sällan vill utföra hantverksinsatser retar min fru men känns som en bra prioritering för mig då jag inte vare sig övat mycket på det eller tycker att det är vad jag är bäst på. Sedan unga år har jag varit intresserad av och mycket engagerad i näringslivs- och ledarskapsfrågor. Bortsett ifrån livets första år i skolan är det näringslivets välbefinnande och ledarförmågan inom en organisation som påverkar samhällets välstånd mest. Så är det. 

Under hela min tid som företrädare för Uppsalaborna har jag motarbetats av en hel del av dem som ser sig som Uppsalas etablissemang. Det inkluderar politiskt färgade ledarredaktionen på UNT. Inte särskilt konstigt eftersom den är väldigt starkt kopplad till det snart icke existerande partiet Liberalerna. Du vet, det där partiet som hela tiden varit för spårvägsprojektet både i Region Uppsala och Uppsala kommun. Inte heller konstigt eftersom jag står på Uppsalabornas sida och inget särintresses sida. Det motstånd jag haft har gett mig energi att fortsätta att kämpa för ett bättre Uppsala. 

Jag minns som igår en bra artikel jag läste om en kvinna som sagt upp sig från dåvarande ASEA och hennes budskap var "Döda fiskar simmar med strömmen". Huvudproblemen för våra rikspartier är att deras politik är extremt toppstyrd och då är den inte i närheten av den sakpolitik som är bäst för unika närsamhällen. Ja, ja jag har med stor integritet levererat allt jag kan utifrån de vallöften jag varit med att kämpa för. Det kommer jag fortsätta att göra i Uppsalabornas tjänst. Trots "etablissemangets" motstånd. 

Jag är övertygad om att den väl underbyggda handlingsplanen för stärkt näringslivsklimat är rätt för Uppsala. Den lanserades så sent som 2024. Den genomförs för fullt. Att vi har en lågkonjunktur och att det på grund av Liberalernas stöttade spårvägsprojekt är dålig framkomlighet i staden är inget jag kan göra något åt. Det jag kan göra något åt är att ligga på för att handlingsprogrammet ska leverera på sina mätbara mål, och det gör jag. Och nedan spyr den liberala ledaren på den hemska Stefan Hanna. 

”Uppsala kommuns service och bemötande mot företagen uppges vara det största problemet i rankningen. Detta påpekade Jennie Claesson (L). Om bara kommunen upplevs ha en vilja att förstå företagens problem, skulle det göra mycket. Och sedan sade hon det som alla, inklusive Pelling, inser men inte säger högt: En konkret åtgärd som skulle kunna förbättra dialogen med företagen, vore att byta ut näringslivsrådets ordförande.

I klarspråk: mycket av huvudvärken skulle släppa om Stefan Hanna (UP) fick sparken.

Det räcker att se hur Stefan Hanna brukar hantera kritik för att se att det finns fog för den tanken.”

https://www.unt.se/ledare/ledarkronika/artikel/problemet-med-uppsalas-naringslivsrad-ar-stefan-hanna/r39y7por

Nedan är mitt svar på en debattartikel som UNT nyligen publicerade. M, C, KD och L spyr missvisande galla på oppositionspartiet UP. Uppsalas näringsliv är starkt och Näringslivsrådets företagsmedlemmar gör stor positiv skillnad. Uppsala behöver ett mycket starkare Utvecklingspartiet demokraterna. 

”Uppsalas har ett starkt näringsliv. Det ska bli starkare. Sedan 2024 har Uppsala kommunfullmäktige i bred enighet antagit ett handlingsprogram som genomförs. Den breda partiförankringen är viktig för Uppsala. Inte minst eftersom det inte finns någon trovärdig ”allians” som alternativ inom Uppsalas politik. Den hör till historiken.”

”Att göra näringslivspolitiken till ett kommunalt politiskt slagfält är mycket oklokt. Särskilt när det inte behövs. Alla partier är måna om ett starkt lokalt näringsliv. Så är det.”

”Utvecklingspartiet demokraterna tillhör inte något politiskt block. UP kämpar för den sakpolitik som är bäst för oss Uppsalabor. En konkret, mätbar och starkt förankrad näringslivspolitik är bra för oss Uppsalabor.”

”Högre servicekvalité och minskad byråkrati är delar av förbättringsprogrammet. Kommunen ska hjälpa företagen att göra rätt och uppmuntra nya idéer. Attityden ska vara positiv och serviceorienterad mot alla Uppsalabor. Oavsett om man är företagare eller ej. Kommunens personal är till för oss kommuninvånare och alla organisationer som är aktiva här. Alla kommunanställda måste förstå att det kräver ett serviceorienterat bemötande.”

”Era partier har en kraftigt avvikande byggpolitik. Era partier är inte överens om spårvägsprojektet. Era partier samlar bara 32 av 81 mandat i kommunfullmäktige. Ni har inget fungerande politiskt alternativ att erbjuda Uppsalaborna. Mitt fokus är på att rådande handlingsplan för förbättringar ska genomföras. Den har ni ställt er bakom. Det är bra för Uppsala.”

https://www.unt.se/debatt/replik/artikel/det-ar-oppositionen-som-forstor-for-uppsala/r04yq0ql

Under många år har Uppsalas arbetsmarknad ökat med i genomsnitt 2000 jobb per år. De flesta nya jobben inom näringslivet. Och när oberoende Nöjd Kund Index, NKI, mätningar gjorts bland företagare som haft ärenden med kommunen är förbättringarna kraftiga. 

De som jobbat nära mig vet att jag inte har några problem att erkänna om jag haft fel. Jag har inte heller någon prestige kopplad till att lyfta fram andras goda idéer. På goda grunder finns dock rätt och fel ibland. Då ska man stå upp för rätt. 

Koncentrera

Nu är inte tid för ”bra att ha”

Städarbetet inom stat, kommuner och regioner äger inte rum eller går sjukt sakta. Politiken leder inte det nödvändiga städarbetet utan låter sig helt vara i tjänstemännens händer. Och allt för många onödiga samt dyra ”tycka till” verksamheter startas av politiken när tillräcklig kompetens redan finns tillgänglig. Det är en destruktiv ordning då vi enkelt kan se att detta leder till svällande byråkrati och för dåligt fokus på kärnverksamheterna. Det är hög tid för politiker att inte bara snacka om att effektivisera och koncentrera! Vi behöver ett politiskt ledarskap som driver på nytänkandet, genomför nödvändiga effektiviseringar och som tydligt fokuserar på kärnverksamheterna.

Med den ordning vi har för det offentliga Sverige är det en majoritet av politiker som bestämmer. Johan Ingerö Arias, GP, skriver läsvärt om politikernas ansvar nedan. 

”Medborgarna väljer en riksdag, som utser en statsminister, som utser resten av regeringen. Den regeringen bestämmer vilka myndigheter som ska finnas, vad de ska arbeta med och vilka som ska leda dem. Om medborgarna inte gillar resultatet så väljer de en ny riksdag. Ändå leder varje kritisk rapport från Klimatpolitiska rådet till medierapporter om att riksdag och regering gör fel som inte genomför rådets politik. Och när en SD-politiker förra året kritiserade Klimatpolitiska rådet blev reaktionerna ännu mer absurda. DN:s kulturchef Björn Wiman hävdade rent av att den sortens kritik hotar demokratin. Men politikerna är folkvalda, Klimatpolitiska rådet är det inte. Politiker har inte bara rätt att ha åsikter om myndigheter, de är skyldiga att ha det. Vid samma tillfälle påpekade flera tyckare från den högra sidan att rödgröna regeringar luftat liknande kritik mot Finanspolitiska rådet. Det var sant i sak, men precis lika irrelevant.”

”Att granska, kritisera och forska om politiken är livsviktiga delar av varje demokrati. Men privilegiet att överpröva och byta ut politiken är förbehållet väljarna. Det finns dessutom ingen ”forskning” i bestämd form singular. En ekonom och en biolog kan komma fram till motsatta slutsatser utan att någon av dem har fel. Politikens roll är att hantera de målkonflikterna och göra helhetsbedömningar”

”Svenska politiker oavsett färg behöver bättre självförtroende. Lägg ner Klimatpolitiska rådet. Lägg ner Finanspolitiska rådet. Inget av dem gör något som inte även görs av universitet, nyhetsredaktioner, intresseorganisationer och tankesmedjor. Ställ stenhårda krav på myndigheterna och avskeda alla som missbrukar sin ställning.”

”Våra folkvalda ansvarar inför väljarna, inte inför aktivister eller nischade råd som varken kan eller vill ta några hänsyn utanför sina egna intresseområden. Varför är detta så centralt? För att medborgarna inte kan utkräva ansvar av råd eller myndigheter. Politikerna är de enda som vi har makt att tillsätta eller avskeda. Och det är ingen åsikt, det är fakta.”

https://www.gp.se/ledare/sverige-har-inte-rad-med-alla-rad.eb24eef8-0089-47c2-a11b-9b5f21eb494a

Nu är inte tid för slöseri! Nu är hög tid att säkra en bra framtid för våra barnbarn. Inser man det i Uppsala skrotar man bland annat spårvägsprojektet nu! 

Näringslivsutveckling

Ett starkt regionalt näringsliv avgör levnadsstandarden

Uppsala kommun beslutade våren 2024 om ett nytt starkt Näringslivsprogram och därtill hörande handlingsplan. Uppsala är generellt redan en attraktiv plats att bedriva näringslivsverksamhet på jämfört med de allra flesta andra platser i Norden. 

Precis som inom idrottslivet har Uppsala en mycket stor bredd på näringslivet vilket innebär att vissa branscher går bra medans andra går dåligt. Vissa är konkurrenskraftiga, andra inte. Och inom vissa branscher är det överetableringar, som i restaurangbranschen. Många företag lider fortfarande av pandemieffekter. Självklart drabbas också många företag illa av att byggmarknaden kraftigt bromsat in. 

I den verkliga världen är också ekonomin i Sverige pressad av att flera av våra viktigaste handelspartners har det ekonomiskt mycket tufft. Idag släpps data om läget i Tysklands ekonomi. Inte sedan andra världskriget har deras ekonomi backat i flera år. Nu tycks det hända även 2025. Energikris, handelskrig och politisk kris slår hårt mot det tyska folket och även oss svenskar. Tyskland är Sveriges viktigaste handelspartner. Även Storbritannien är en sådan, de har också gott om ekonomiska bekymmer. Generellt drabbas hela Europa av USAs och Kinas företagssubventioner, digitala ledarskap och ett kraftfullare handelskrig.

Uppsala är samtidigt fortfarande en mycket konkurrenskraftig plats att göra affärer i och ifrån. Vi vill bli mycket bättre som attraktiv plats för näringsverksamhet. Ordet näring talar för sig själv. Vi kommer att bli mycket bättre. Näringslivsprogrammet och dess handlingsplan leder oss dit. Nedannen debattartikel i dagens UNT om vad vi gör för att lyckas. 

”Sedan våren 2024 har Uppsala kommun ett nytt näringslivsprogram och tillhörande handlingsplan med målsättningar och åtgärder för att förbättra näringslivsklimatet i Uppsala. Planen gäller för 2024–2027 och är resultatet av en omfattande förankringsprocess bland kommunens företagare. Det är en plan som beskriver Uppsala kommuns ambitioner och konkreta förbättringsområden. Sedan den nya planen fastställts av kommunstyrelsen pågår ett intensivt arbete för att stärka Uppsalas näringslivsklimat.”

”Den nya näringslivsplanen har sex fokusområden:

1. Attraktionskraft
2. Kompetensförsörjning
3. Innovations- och tillväxtkraft
4. Företagsservice
5. Markberedskap och infrastruktur
6. Upphandling.”

”Bland de 16 jämförbara kommuner vi mäter oss mot ska vi redan efter år 2027 tillhöra topp 5. Idag rankas vi på plats 10. Vi mäter oss också mot 12 internationellt jämförbara städer vad avser innovations- och utvecklingsförmåga. Bland annat Zürich, Singapore, Boston och San Diego. Idag rankas vi på plats 3 och den platsen ska vi under planperioden försvara.”

https://www.unt.se/debatt/artikel/sex-fokusomraden-for-att-forbattra-uppsalas-naringslivsklimat/jowy1gql

Nedan ett bra BBC reportage om min tidigare hemstad Tokyo, Japan. Tro det eller ej, Uppsala är i en annan skala än Tokyo men vi är minst lika duktiga på att göra som dem. Och de är duktiga. De har mycket lättare att attrahera mycket investeringsmedel, vilket vi också behöver säkra framöver.

”Home to more than 14 million people, Tokyo is a thriving metropolis that continues to change and adapt. Modernisation enables such a large population to prosper, and new developments in technology, with a focus on inclusivity, are helping with the challenges and opportunities for both locals, and international visitors.

To accelerate this trend, Tokyo Metropolitan Government supports start-up companies such as those with cutting-edge technologies aiming to improve people's lives. New opportunities create growth for both domestic and international businesses, while positioning Tokyo as a global node of innovation.”

https://www.bbc.com/storyworks/navigating-tokyos-potential/building-a-thriving-tokyo-how-inclusion-and-innovation-are-driving-growth?utm_source=BBC-ROS&utm_medium=Bonus-10x10-Promo&utm_campaign=navigating-tokyos-potential&utm_content=Article01-v2

Rollbyten

Bättre förändringskraft

Uppsala kommun behöver växla upp tempot i förändrings och förbättringsarbetet. Det går allt för sakta för att förändringarna och förbättringarna ska leverera en stark generell välfärd till kommande Uppsalabor. För att detta ska ske måste kommunens ledande politiker fokusera mer på Uppsala kommuns utveckling och stryka en massa "bra att ha" ur sina kalendrar. 

Erik Pelling är kommunstyrelsens ordförande i Uppsala. Om det tycker många väldigt mycket. Eftersom Pelling har så många andra uppdrag än att bara företräda Uppsala kommun skulle nytänkande kunna vara bra. En idé kan vara att han frigör mycket tid till att vara lokal gruppledare för S, sitta som ordförande inom SKR, sitta i ett antal styrelser, säkerligen en massa annat också samt kanske också hinna vara pappa, genom att byta kommunstyrelseuppdrag med mig. Han tar över som ordförande för Uppsala stadshus AB och jag för Kommunstyrelsen. Matematiken, kommunens Mål och budgetprocess och Hållbarhetsavtalet sätter spelplanen. Vad skulle bli skillnaden? TEMPOT och fokuset. Uppsala kommun måste öka tempot kopplat till fokusmål 1 som handlar om att jobba smartare samt i övrigt måste kommunens personal generellt lära sig och verka som en serviceorganisation i världsklass. En serviceorganisation som inser att den tjänar kommunens medlemmar, sina ägare. För att lyckas krävs fokuserade timmar och en förmåga att trycka på förvaltningarna mycket mer för att nödvändiga förändringar ska ske mycket snabbare. Vad väntar Socialdemokraterna på, när byter vi roller?

Vad fokuserar de på

Varför så lite fokus på huvuduppdraget?

Svenska demokrati har många problem. Ett av dem är att de som väljs och får viktiga uppdrag inte fokuserar på det huvuduppdrag de har i närheten av den tid som krävs för att insatserna ska kunna bli bra. De ägnar sig helt enkelt åt på tok för mycket annat än sitt huvuduppdrag. Nedan ledare i Expressen, av Ylva Nilsson, är intressant och beskriver just det, att många ledande politiker inte använder tillräckligt av sina timmar åt sitt huvuduppdrag. Varför? Vad tror du? Girighet? Okunskap? Saknad av stöd i privatlivet? Självklart måste kvinnor och män som axlar svåra krävande uppdrag utvärderas jämlikt. Eller tycker du något annat?

"När EU:s näringsministrar överlade om konkurrenskraft och industrins framtid var den svenska ministern inte där. Ebba Busch saknas för det mesta när EU:s näringsministrar möts. Den 25 september var hon inte med när hennes kolleger höll ett djupare samtal om långsiktig konkurrenskraft och produktivitet." 

"Som energiminister missade hon mötet den 17 oktober när ministrarna beslutade om en stor elmarknadsreform. När de överlade om teknologiskt ledarskap och konkurrenskraft den 5 december, saknades hon också. Den 7 december möttes näringsministrarna för att klubba en stor industripolitisk reform – ingen Ebba Busch. Vid deras nästa möte den 14 februari (motståndskraftig industri) var hon i Paris i stället och hon hann inte heller med ministermöte den 4 mars (flexiblare energiöverföring) eller, som sagt, den 7 mars. Och hon saknades återigen den 15-16 april när energiministrarna avhandlade hur man snabbt kan bygga ut och bygga samman elnäten. Den gången var hon i Stockholm. Hon hade bjudit in svenska företag för att diskutera… hur Sverige påverkar EU:s politik för konkurrenskraft..”

https://www.expressen.se/ledare/ylva-nilsson/sverige-tar-stryk-nar-ebba-busch-skolkar/

Patrik Kronqvist, Expressen, lyfter nedan läsvärt att inte staten, och andra offentliga arbetsgivare, är en värld liknande den politiska och näringslivet. Självklart måste kvinnor och män som axlar svåra krävande uppdrag utvärderas jämlikt. Eller tycker du något annat? Vad väntar Ulf Kristersson på? Kinberg-Batra kan inte skyddas av honom om han står på Sveriges bästas sida. Precis som för oss andra får Kinberg-Batra ta ansvar för sina egna handlingar. Kristersson måste göra det tydligt att vi inte accepterar ”översittarfasoner” på skattebetalarnas bekostnad. Om nu inte Kristersson bryr sig om Sveriges bästa kanske han bryr sig om Moderaternas bästa. Kindberg-Batra har på egna grepp gjort bort sig. Hon klarar sig bra på politiska avgångsvederlag, pensioner och styrelseuppdrag någon kompis kan ge henne. Nu prövas Kristerssons syn på lojalitet. Om inte Kinberg-Batra entledigas vet vi hur han prioriterar. Den kristdemokratiska civilministern, partikompis med Ebba Busch, måste få ok att sparka Kindberg-Batra nu!

”I partipolitiken och näringslivet – där Kinberg Batra tidigare varit verksam – hade hennes beteende inte varit konstigt alls. Det är en självklarhet att partiledare får välja sina närmaste medarbetare och att verkställande direktörer får rekrytera sin ledningsgrupp. Men Moderaternas chefsideolog hade kunnat förklara för Anna Kinberg Batra varför det är en dålig idé att agera likadant som landshövding.”

”Statliga tjänstemän som anställer vänner och släktingar är en god illustration av problemet. För Anna Kinberg Batra är inte den första myndighetschef som velat forma sitt eget lag som vore hon en börs-vd. Statliga receptioner tycks numera vara fullkomligt nerlusade med olika ”lappar”. Ekobrottsmyndigheten, Statskontoret, åklagarmyndigheten, Tullverket… De senaste åren har en lång rad generaldirektörer blivit påkomna med att runda reglerna för rekrytering.”

”Men det här handlar inte om betydelselös formalia. Att chefer fått handplocka sina medarbetare har gett märkbara effekter ute på myndigheterna. När tjänstemännens lojalitet skiftar från lagen till ledningen breder tystnadskulturen lätt ut sig. Polisen är ett sorgligt exempel, där finns otaliga exempel på hur visselblåsare har blivit villebråd. När myndigheterna ska värna sina varumärken är steget inte heller långt till att tjänstemän börjar radera pinsamma mejl när medierna ringer. Så blir grundlagen ett rundningsmärke.”

”Anna Kinberg Batra är inte den första myndighetschefen som har rundat reglerna, men statsministern måste verka för att hon blir den sista.”

https://www.expressen.se/ledare/patrik-kronqvist/hogern-maste-gora-laxan-efter-anna-kinberg-batra/

Det stundar val till Europaparlamentet. Vi får se om både Kinberg-Batras och Buschs dagar i offentlighetens ljus snart är över. Om KD inte lyckas få ett mandat till Europaparlamentet är hennes dagar som partiledare räknade. Som sagt, de klarar sig bra resten av livet på skattebetalarnas bekostnad. Kinberg-Batra får nog aldrig mer bo så flott som nu.... Men vad gör det, hon har väl lärt sig att det av mest värde i livet inte kostar pengar. Det kostar bara medmänsklighet, närvaro, engagemang och att rimlig lojalitet.

Fokus, disciplin och flit

Ingen enkel väg till framgång

Alla som är framgångsrika inom alla möjliga områden vet vad som krävs för framgång. Disciplin, fokus och hårt arbete leder ofta väldigt långt. De vet också att de både ska lära av de som just nu är de bästa men att det på toppen av det krävs eget kreativt tänkande om hur man blir bäst i en ny tid. En ny tid med ständiga nya forskningsresultat, nya tekniska möjligheter och nya effektivare metoder. 

De flesta av oss människor har vare sig förmågan eller viljan att satsa alla de tusentals årliga timmar som krävs för att kanske lyckas att bli bäst i Uppsala, Sverige och i bästa fall hela världen. Och tro inget annat, även de bästa måste träna, träna och åter träna för att ha en chans att nå den absoluta toppen. Forskningens och den högre utbildningens värld avviker inte från denna logik om att framgång kräver hårt målmedvetet arbete. Och att lära sig om den senaste forskningen och de modernaste studiemetoderna är själva pulsen i framgångsrik högre utbildning. De högsta lärosätena måste ha en spets och ett väl fungerande utbyte mellan forskare och studenter. Så lär sig studenter det senaste inom forskningen och så lär sig studenterna praktiskt hur metodisk forskning måste bedrivas. Dessutom bidrar forskares möten med studenter till kreativa inspel, inspel som garanterat bjuds på under utbildningspass och som kan föra forskningen mot oanade höjder. Och samhällen som vill tillhöra de mest konkurrenskraftiga i världen måste säkra forsknings och undervisningsmiljöer i världsklass. 

Gunnar Wetterberg skriver nedan en värdefull krönika i Expressen om att lathet och kränkthet inte leder mot framgång. Jag kan konstatera att politiska rörelser som inte förstår vad som krävs för stora framgångar har fått påverka det politiska styret allt för mycket och allt för länge. Det är hög tid för dem som styr över universitet och högskolor att koncentrera lärosätena! Lär av Uppsala-Gotland exemplet. Max åtta centrala lärosäten i lilla Sverige räcker. Till dessa får eventuellt flera enheter kopplas. Vilka behöver stärkas? Luleå, Umeå, Uppsala, Stockholm, Linköping, Göteborg och Lund! Möjligen en till…

”I de fejkade kunskapernas tid argumenterar Sahlin klokt för forskningsanknytningens betydelse. Några studenter kommer själva att gå vidare och bli forskare, och det är viktigt nog. Men alla som blir akademiker måste förstå hur ny kunskap blir till, och hur man prövar vad som är sant och falskt. Det bästa sättet att göra det är genom att utbildningarna knyter an till forskningen – och det är det som är nerven i den akademiska undervisningen. Beroendet är ömsesidigt. Forskningen behöver utbildningen för att nå ut. Det finns ingen bättre väg att sprida forskningens nya rön. Genom studenterna når forskarna ut i samhället. Många universitetsreformer och festtal har talat om forskningsanknytningens betydelse, men när det kommer till kritan har den ofta kompromissats bort.”

”Det blir inte lättare av att den högre utbildningen och forskningen splittrats på allt fler lärosäten. Många institutioner klarar inte av att på egen hand ge en meningsfull forskningsanknytning. De måste samarbeta med andra – men då börjar skillnaderna i regelverk och resursfördelning att ställa till det. Och ibland handlar det om den egna institutionens överlevnad. Sahlin skildrar hur man på sina håll dragit sig ur samarbeten för att rädda tillräckligt mycket utbildningsunderlag åt de egna tjänsterna.”

”Delvis handlar det om status. Forskningen väger tyngst i meriteringen för akademiska tjänster. Framgångsrika forskare använder anslagen som de drar in till att köpa sig fria från undervisning, så att de kan ägna mer tid åt sin meritering. Sådana ”friköp” är ett oskick, som borde regleras och begränsas. Kloka finansiärer kan bidra. Wallenbergstiftelserna har kompletterat sina stora AI-satsningar – långt större än vad svenska staten gått in med! – med en särskild utlysning till ett utbildningsprogram för att förmedla de stora satsningarnas rön.”

”Rektorer, dekaner och prefekter måste se till att lärare och forskare tar sitt ansvar för universitetens själ. I sin avslutning pekar Kerstin Sahlin på den känsligaste frågan. Hur ska arbetsfördelningen mellan alla universiteten och högskolorna organiseras, när alla inte mäktar göra allt? Det borde vara huvudfrågan för en ny stor utredning om den högre utbildningens resursfördelning.”

https://www.expressen.se/ledare/gunnar-wetterberg/studenter-maste-lara-sig-hur-riktig-kunskap-blir-till/

Inte elakt

Fel prioriteringar

Är det elakt att vilja att begränsade resurser ska prioriteras till kärnverksamheters uppdrag? Det tycker de som känner sig ”jagade” av önskemål om nödvändiga prioriteringar. Problemet med att man känner sig ”jagad” är att man i så fall inte klarar av att sätta sitt egointresse efter allmänintresset. Då och då ska man ”ta en för laget”. Politikers uppdrag är att se till allmänintresset och att varje skattekrona ger maximal positiv effekt inom det offentligas kärnuppdrag. Så verkar Utvecklingspartiet demokraterna, UP, som Uppsala kommuns enda 100% lokala och nationellt politiskt oberoende parti. Det finns för UP ingen nationell ”partipiska som viner”. Vi bestämmer helt själva vilken politik vi anser vara bäst för Uppsalaborna. 

Kommunikatörer, ekonomer, HR-stöd, IT-personal, sekreterare, strateger i olika förpackningar och chefer är exempel på stödfunktioner till olika verksamheters kärnuppgifter. Ibland undrar man om till exempel sjukvårdspersonalen inom sjukvården är till för att skapa jobb för alla administratörer… Det är inte så! Sjukvårdspersonalen är till för att med kvalité snabbt vara tillgänglig för dem med vårdbehov och hjälpa dem att bli så hela och friska så fort som möjligt. All överbyggnad runt huvuduppdragen har blivit allvarliga problem då de både kostar dyra begränsade resurser men också skapar merarbeten för personalen med kärnuppdragen. Är det svårt att förstå? 

Daniel Åkerman, GP, skriver läsvärt om detta vansinniga prioriteringsfel som landets politiker tillåter. Och i alla mina samtal med berörda tjänstemän i Uppsala kommun kan jag konstatera att de har rätt, om inte politiker bara hittar på fler och fler extra uppgifter för verksamheterna så kan de också dra sitt strå till kloka nedskärningar av over-head.

”Exempelvis ökade antalet anställda inom administrationen i Västra Götalandsregionen med 50 procent mellan åren 2001 och 2021, medan befolkningen i länet bara ökade med 16 procent under samma period. Pengarna som gick till fler administratörer kunde i stället ha gått till sjuksköterskor eller undersköterskor.”

”När HR-avdelningarna inte anordnar gruppaktiviteter är de vanligen upptagna med att ta fram strategier, policies, värdegrunder och jämställdhetsplaner. Alvesson påtalar i Expressen att detta är vad övriga i arbetslivet, såväl ledning som personal, helst vill att HR inte ska syssla med. I stället vill man ha stöd och få service med sådant som sjukledighet och pensionsplanering.

”Det senare vardagliga arbetet har dock låg status, medan strategiutveckling öppnar en väg in till ledningsfunktionerna och ger HR-avdelningen större inflytande i verksamheten. Det är fullt rationellt för HR-personalen att vilja förbättras sin egen situation och stärka sin ställning. Men det gör det inte rätt.”

”Ska HR-sjukan kunna motverkas måste staten dra sitt strå till stacken. De flesta verksamheter har inte haft något annat val än att expandera personaladministrationen i takt med att lagstiftningen har skärpts. Inte minst på arbetsmiljöområdet är nu regelverken så byråkratiska och snåriga att chefer sällan klarar sig utan hjälp. Därför bör regeringen inleda en översyn och lätta regelbördan.”

https://www.gp.se/ledare/staten-måste-lätta-på-regelverken-för-att-bekämpa-hr-sjukan-1.105068792

Idrotts- och kulturlivet är viktigt för väldigt många människor. Samtidigt är det verksamheter som i huvudsak ska finansieras genom ideella föreningar, medlemsavgifter, donationer och sponsorer. Det offentliga ska dock stötta idrotts- och kulturlivet genom snabb relevant handläggning av till exempel bygglov, markupplåtelser, miljötillstånd och kostnadseffektivt nyttjande av kommunens stora fastighetsbestånd. Precis som i till exempel Halmstad kan kommunens ekonomiskt framgångsrika göra mer privat finansierade idrotts- och kultursatsningar. Det märks inte särskilt mycket att Uppsalas ”mylla” faktiskt skapat många av Sveriges nyrikaste de senaste 30 åren. De kanske kan få sitt namn på ett konstmuséum eller en idrottsarena…

Opinionsvindarna

Hur svårt kan det vara?

Det talas nu i Uppsala en hel del om att Socialdemokraterna är bra på maktspel. Hur kan någon vara förvånad? Det är det parti som mest dominerat i svensk politik i snart 100 år. Och som nu dessutom får nationella opinionsmätningar som indikerar ett nationellt stöd runt 40 procent. Som vanligt är det den som vet vad den vill och som tränar mest som blir bäst. 

Personligen gillar jag inte maktkoncentration och är övertygad om att decentraliserad makt är bäst för alla verksamheter. Decentraliserad makt som ändå har ramar i form av processer och så få regelverk som möjligt. Decentraliserad makt leder nästan alltid till bäst måluppfyllelse. I tider där vi talar om stärkt försvarsförmåga är det också en global sanning att de samhällen som klarat att vinna över mycket större och starkare fiender har varit uppbyggda av starkt självbestämmande enheter. Återigen inom tydliga ramar. I västvärlden inom juridiska ramar, lagar. Även om sossarna är starkt styrda från centralt håll har de samtidigt en jämfört med de flesta övriga partier en stark lokal organisation. Det är viktigt. Erfarenheten, träningen, nationella regelstyrningen och lokal kraft ger resultat. Särskilt i sammanhang när den närmaste konkurrenten inte ens har hälften så mycket väljarstöd.

Den senaste opinionsmätningen från SCB är en intressant läsning. SVT presenterar den genom nedan länk. Precis som i Uppsala jobbar Liberalerna nationellt på att avveckla sig själva. Bland annat har de visat sig särskilt skickliga på att inte hantera skattepengar varsamt. Nationellt får inte den tidigare "Alliansen" (M, C, KD och L) mer än 30,4 procents stöd samtidigt som Socialdemokraterna ensamt får 38,6 procent. Om det kan man tycka mycket. Bland annat att de inte upplevs företräda "vanliga" invånare i tillräcklig utsträckning.

Socialdemokraterna: 38,6 (+4,0* sedan november) (+8,3* sedan valet) 

Moderaterna: 19,1 (+0,2 sedan november) (0,0 sedan valet) 

Sverigedemokraterna: 18,0 (-0,2 sedan november) (-2,5* sedan valet) 

Vänsterpartiet: 7,3 (-0,3 sedan november) (+0,6 sedan valet) 

Centerpartiet: 4,2 (-1,2* sedan november) (-2,5* sedan valet) 

Miljöpartiet: 4,1 (+0,3 sedan november) (-1,0* sedan valet) 

Kristdemokraterna: 3,7 (-1,2* sedan november) (-1,6* sedan valet) 

Liberalerna: 3,4 (-0,7* sedan november) (-1,2* sedan valet) 

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/socialdemokraterna-okar-i-scb-s-matning-1

I Uppsala har Socialdemokraterna gjort en uppgörelse med Liberalerna. Bland annat ska L i praktiken stötta S budget. De säger sig redan ha budgetförhandlat om satsningen på spårväg, extremt byggande i södra stadsdelarna och flera specificerade insatser. Det mesta de kommit överens om är självklart kostnadsdrivande för att de ska framställa sitt svek mot M, C och KD som rättfärdigt. Partier de nyligen påstod sig vara i samma lag som. Bra maktspel från sossarna men Liberalerna fortsätter att ställa till det när de får påverka. 

Liberalernas våta dröm om en kraftigt nytt utanförskapssamhälle i södra stadsdelarna och en svindyr spårväg kommer att försvaga Uppsalas ekonomi kraftigt. Hur är det ens möjligt att inte inse? Och att skolan och äldreomsorgen är prioriterad i en tid som är ekonomiskt jobbig är redan klart i det Hållbarhetsavtal S har med UP. Det faktumet har vi varit tydliga med. Karl Rydå, UNT, skriver läsvärt om att Liberalernas dåliga politiska teater fortsätter. Glöm inte att hälften av Uppsala kommuns budget går till skolan. Liberalerna kanske vill lägga ner kultur-, idrotts- och äldreomsorgen i Uppsala kommun? Min bedömning är att Liberalerna i Uppsala nu är historia efter valet 2026. Imponerande arbete av det tidigare kommunalrådet Hassan och det nuvarande Claesson. 

"De senaste 20 åren har Uppsala styre varit omväxlande rödgrönt, borgerligt eller, som föregående mandatperiod, blocköverskridande. För hårt prövade rektorer och lärare har det spelat mindre roll, skolan har ständigt varit på undantag. I valrörelse efter valrörelse har det lovats både det ena och det andra, men i praktiken har det nästan alltid slutat med ytterst magra uppräkningar av skolans resurser."

"Föräldrar, elever, lärare och rektorer har all rätt att vara upprörda. Det är också rätt att rikta ilskan mot samtliga partier i fullmäktige. Erik Pelling och hans rödgröna styre ska dock inte skyllas för att ha gjort för lite för skolan i budgeten för 2023. Däremot ska han och hans samarbetspartier skyllas för allt de inte gjorde för skolan mellan 2014 och 2022. Detsamma gäller för vad alliansen inte åstadkom under sina åtta år vid makten."

Ett av huvudskälen till varför Utvecklingspartiet demokraterna, UP, bildades är för att skolan under lång tid misskötts. För UP är skolan prioriterad. Det framgår både av vårt politiska program, vår  kommunala budget och i Hållbarhetsavtalet. Den kloke, som önskar ansvarsfull politik, röstar på UP. Som du ser ovan är Karl Rydå med all rätt kritisk mot samtliga övriga partier. 

https://unt.se/ledare/kronika/artikel/pelling-och-claesson-kan-inte-radda-skolan-i-ar/l7xxyg8r

P.S Den som inte förstår att den kraftiga befolkningsökningen har en stark koppling till skolans problem ska veta att det är så. Och en naiv ambition kopplad till "inkludering". Skollokalerna äter upp stora resurser från den pedagogiska verksamheten. Och vill man bygga så mycket, och fort, som Liberalerna vill måste kommunens skolfastighetsbolag ha råd att underhålla gamla och investera i nya skollokaler. Då kan man inte bara sänka hyrorna även om det är ett bolag helt ägt av kommunens invånare. Det saknas konskevenstänkande och systemtänkande inom flera av våra politiska partier. Och du som bor i Uppsala, Liberalerna har suttit i styret av Uppsala kommun 12 av åren sedan 2006 och 2023. De har en mycket stor skuld till varför det är så illa som det är. Både i kommunen och i riket. Och glöm inte, det handlar inte bara om pengar!!! Sossarna vinner på att övriga riksdagspartier inte är tillräckligt duktiga. För Uppsalabornas bästa utgår jag ifrån att S hedrar Hållbarhetsavtalet. Ett sätt att klara ekonomin är att hälften av all lektionstid äger rum i naturen och digitalt. Då kan kanske alla som älskar kraftig bebyggelse finansiera sin dumhet. Undrar vad Liberalerna säger om det..... 

Chefsinflation

Bort med allt onödigt

Det finns ett överflöd av administrativa uppgifter i vårt samhälle. Det är ett gissel även om det ofta är drivet av goda intentioner, men det blir bara fel, fel och fel. Väldigt mycket personal sysselsätts med fel arbetsuppgifter och mängden administration gör att fokuset tappas bort hos många chefer som förtvivlat arbetar med alla administrativa uppgifter och krav på ständig uppföljning av allt möjligt. Allt klassas som viktigt. Avsaknad av prioriteringar är ofta tydligt. Inte minst driver de administrativa kraven fram på tok för mycket chefsled och hierarki. 

Inte minst i turerna kopplade till ett spioneriärende får man en känsla för hur många onödiga chefsjobb som finns inom offentlig sektor. Även om chefsjobb tillsatta för att avslöja spioner är bra är antalet chefsjobb för många. Vi måste ha så få chefer som möjligt och så mycket självstyre som möjligt, genom tillitsbaserat ledarskap, hos dem närmast dem som möter kunderna i olika former. Jag är helt övertygad om att tillitsbaserat ledarskap leder till bäst verksamhetsresultat. Det är ett särskilt otyg när antalet chefer blir allt fler för att den administrativa bördan år efter år bara ökar. 

https://skr.se/skr/demokratiledningstyrning/styrningledning/organiserastyraleda/styrledningssystemarbetssatt/styraforresultat/tillitsbaseradstyrning.46668.html

Det finns onekligen bra exempel på när nya chefstjänster kan skapas. Det är till exempel när någon som är misstänkt för spioneri bättre kan avslöjas om den luras in i en ny roll där till exempel SÄPO bättre kan övervaka vad personen gör. Om bröderna som beskrivs i bifogad artikel är skyldiga var det ett bra drag av SÄPO och den berörda generaldirektören hade väl inget val än att lyda. Som vanligt är det den kortsiktiga viljan att bada i lyx som får vissa att sälja ut sina ”vänner” till fiender. Sannolikt har de aldrig varit lojala mot det nya samhälle de flyttat till.  Allvarligt om dessa bröder, eller någon av dem varit en kontraspion. Då har de tydligen gjort stor skada mot Sveriges spionverksamhet. Du tror väl inte att vi inte har spionverksamhet? Det har alla länder med "självaktning". Dagens chefer och ledare måste ta säkerhetsfrågor på ännu större allvar. Teknikutvecklingen innebär enligt bl a SÄPO och MUST att infiltratörer återigen blir en huvudmodell kopplat till spioneri. Ett säkerhetsproblem i sammanhanget är att partierna har ett stort ansvar för att inte lyfta fram politiker som inte ordentligt säkerhetsgranskats till ledande uppdrag med potentiellt skadlig insyn.

https://www.expressen.se/nyheter/chefens-dubbelspel-med-misstankte-spionen-bitter-eftersmak/

https://omni.se/ekonomiska-motiv-kan-ha-drivit-peyman-kia-till-spioneri/a/nQ1LWo

Det finns också för få ledare och för många chefer inom väldigt många organisationer. Inte minst inom politiken. Samhällsnyttan av att vi generellt stärker chefs- och ledarförmågan samt tillämpar tillitsbaserad styrning är mycket stor. 

https://www.motivation.se/innehall/for-fa-ledare-och-for-manga-chefer/

Kampen mellan systemtänkanden

Värderingar inklusive människosyn

Du som lärt känna mig genom att följa min blogg har lärt dig att jag kallar en spade för en spade och att jag tydligt försöker förstå sanningar i det jag betraktar. Oavsett om det är positivt eller negativt. Du har sannolikt också lärt dig att jag tycker att det är viktigt att ha både historiska kunskaper om människans tid på jorden och om beteendevetenskapen om människan. Du som läst min bok, "En stund på jorden", har garanterat förstått ovan. 

Runt om på vår jord har olika civilisationen skapats och försvunnit. Nya har växt fram. Vissa har dominerat och andra har levt i sin litenhet. Många av de dominanta har blivit så fulla av sig själva att de fallit, men dess kulturella inslag har övergått i nya varianter av civilisationer. Kalla det gärna människans kollektiva utvecklingsfaser. I botten i dessa civilisationer hittar vi värderingar och människosyn som format dess styrande innehåll. Därför har också olika religioner haft stor betydelse för många samhällens utveckling. Och, precis som jag beskriver i "En stund på jorden" finns tydliga beteendevetenskapliga skäl till varför framförallt kristendomen och islam fått så många anhängare. 

Kriser i olika former brukar leda till påtagliga förändringar. Så har det alltid varit. Ofta är det stora kriser som leder till att maktbalanser kraftigt förändras. Varför är vi inne i en stor ekonomisk kris i nuläget? De huvudsakliga skälen skrivs det väldigt lite om. Det första skälet är att penningpolitiken under allt för länge varit sjukligt expansiv. Det andra skälet är handelskriget mellan framförallt USA och Kina. För mig är det intressant att så få "förståsigpåare" bland skribenter inte fattar vilken enorm förändring ovan har skapat och skapar jämfört med bara för 14 år sedan.

Adam Cwejman, GP, har förstått vår mänskliga historia. Han har också börjat förstå att ett kraftigt maktskifte är på gång. Västvärldens egenintressen, värderingar och människosyn kommer kraftigt att minska i inflytande på vår jord under många kommande år. Ett av skälen till detta är att demokratiernas utveckling hade gått mycket bättre om inte västvärlden i stor utsträckning, genom åren, tillämpat hyckleri. Det är inte bara kineserna som till exempel är förbannade, och minns, vad brittiska intressen skapade för problem i Kina under lång tid. 

"Är man född under 1900-talets sista decennier så har man inte genomlevt något annat än en av USA dominerad västerländsk världsordning. I en tid då det det europeisk-amerikanska inflytandet över världen har varit en så självklar utgångspunkt är det inte konstigt att många tagit det för en naturlag. Men det har visat sig inte stämma. En som tidigt insåg att vi i väst levt med en bekväm illusion om hur världen är beskaffad var den amerikanska statsvetaren Samuel Huntington. 1996 utkom han med boken Civilisationernas kamp: mot en ny världsordning. Boken var en längre version av en mycket omdebatterad artikel som han skrev 1993."

"I Civilisationernas kamp delade Huntington upp världen i ett antal, rätt grovhuggna, civilisatoriska block. På gränserna mellan dessa civilisationer, hävdade han, skulle vår tids stora konflikter utspelas. Väst var ett block, den muslimska världen ett annat, det ortodoxa Ryssland ett tredje och så vidare. Något profetiskt uppmärksammade Huntington redan då den lingvistiska och historiska skillnaden mellan västra och östra Ukraina. Där fanns ett frö till en framtida konflikt, menade Huntington."

"Huntington påpekade även att vi i väst hade blivit mindre uppmärksamma på skillnaderna i världen. Religiösa och kulturella skillnader mellan länder och civilisationer hade underskattats. Vi hade invaggats i en falsk föreställning att vårt västerländska samhällssystem – och dess universella anspråk på mänskliga rättigheter och ömsesidigt gynnsam handel – skulle ta världen med storm. Men vi överskattade omvärldens intresse för våra värderingar och politiska system. I takt med att vår civilisation försvagades relativt de andra blocken skulle de andra, menade Huntington, hävda sin särart."

"Mycket i samtiden gav stöd till övertygelsen om att väst skulle utgöra en modell för hela världen. Gårdagens ideologiska, kulturella och religiösa konflikter tycktes falla passé. Osloavtalen av förhoppningar om fred i Mellanöstern mellan Israel och Palestina. Iraks invasion av Kuwait slogs tillbaka av en internationell koalition. Den seglivade konflikten på Nordirland kunde läggas till handlingarna 1998. Antalet mellanstatliga krig minskade. Kanske hörde stora krig och konflikter det förflutna till?"

"Snart övertygade vi oss i väst även om att den gamla tidens materiella konflikter helt kunde upplösas. Ekonomier skulle vara globala och obesvärade av nationella intressen. Det fanns inga nollsummespel, bara vinnare. IT-miraklet skulle frälsa vår ekonomi och världen bli alltmer sammankopplad. En ny era för demokrati och medborgardeltagande väntade. Äntligen kunde vi hänge oss åt handel, internationella samarbeten, miljöpolitik, jämlikhet och minoriteters rättigheter."

"Men eran 1991-2021 är nu avslutad. Krig och spänningar, precis där Huntington förutspådde att de kunde uppstå, är det nya normala. Kina håller på att nå kulmen av sin ekonomiska och politiska makt. Landets militära och ekonomiska tillväxt är en av de största i mänsklighetens historia. Xi Jinping är den mest offensive, mest auktoritäre och mest självsäkre kinesiske ledaren på länge. Samtidigt går Indien sin egen väg, utan att ansluta sig till den västerländska gemenskapen. Den internationella handeln är satt i gungning och det våras för krigsindustrin."

"Vad hände med 1990-talets löfte om globalt samförstånd?"

"En viktig observation som Huntington gjorde var att när gamla civilisationer, som den kinesiska, blir rikare genomlever de något han kallade ”modernization without westernization”. Bara för att de köper moderna konsumtionsvaror och lever ett medelklassliv blir de inte ”som vi”. Detta var annars den västerländska förhoppningen: Konsumtionskultur, handel och Internet skulle knyta ihop världen. Vi skulle, när inkomsterna jämnades ut mellan länder, vilket också skedde, bli mer lika som människor. Vilket skulle borga för ömsesidig förståelse."

"Men den envisa styrkan hos våra grupplojaliteter har visat sig kunna övervintra även ekonomisk globalisering och modernisering. Men den kanske viktigaste förskjutning han satte igång var skilsmässan från Kina. Den bristfälliga handelsbalansen mellan Kina och USA spelade roll. Det är inte oväsentligt att västvärlden har gjort sig ekonomiskt beroende av Kina, menade han. Något som ofta glömdes bort var att Trump också varnade för det europeiska beroendet av rysk gas. Trumps manér var dock så frånstötande att etablerade politiska eliter inte förmådde lyssna på honom. Men Trump hade, som krass maktrealist, ett par viktiga poänger som ingen riktigt kan bortse ifrån: Övertron på handel och ömsesidig respekt för internationella regelsystem var väldigt ensidig. Väst trodde att omvärlden skulle spela med, när den i själva verket främst tjänade sina egna nationella intressen."

"Tecknen på att det som påbörjades under 2016 nu börjar anta en fast form ser vi överallt. Joe Biden har i stora drag behållit Trumps utrikespolitik. Europa har också svängt och insett att det inte är hållbart att vara ekonomiskt beroende av despotier. Det håller på att ske en omfattande ekonomisk separation mellan USA och Kina. Handelstullar, hemvändande företag och byggande av halvledarfabriker – alla dessa åtgärder har samma syfte: Beroendet av Kina ska minska."

"De två supermakterna, USA och Kina, gör sig redo för en, tycks det, oundviklig konflikt om önationen Taiwans öde. Vem vill i ett sådant läge se stora delar av sin ekonomi konfiskerad av motståndaren?"

"Den svenska idén om att vårt land är en oberoende, moraliskt högstående, neutral kraft mellan maktblocken har slutligen grusats för gott. För vi ingår i en tydligt avgränsad civilisation förenad av vissa normer, politiska system och gemensamma intressen, vare sig vi vill eller inte. På den insikten kan vi bygga ett mer realistiskt försvar för våra frihetliga värderingar. Drömmen som varade mellan 1991 och 2021 var vacker men ohållbar. Världen måste hanteras såsom den är, inte på det sätt vi hoppas att den är."

https://www.gp.se/ledare/civilisationernas-kamp-%C3%A4r-h%C3%A4r-1.85321138

De okunnigas och naivisternas tid är ute. Under många framtida år kommer realpolitik att gälla för dem som vill "överleva" i en värld beskriven väl av Darwin. Svårt att hänga med? Vet du varför en hyfsat demokratiskt vald regim i Iran 1953 avsattes och ersattes med en diktator, Shahn av Iran? Vet du vilka två länder som drev på att det demokratiska styret skulle falla? Jag gillar västvärldens fina idéer om hur samhällen ska byggas upp. Jag ogillar skarpt hyckleri, i alla dess former. Nu ändras maktbalanserna i världen på ett starkt sätt. Ska den demokratiska utvecklingen i världen gå en bättre framtid till mötes måste dess demokratiska företrädare sluta att hyckla. Det är dåligt att låta egenskapade problem kraftigt gå ut över andra. Hyckleriet har försvagat den globala demokratiutvecklingen mycket. Om systemtänkandet runt demokrati ska växa måste länder som står för det stå upp för dess grundläggande principer även när det inte gynnar egna kortsiktiga intressen. Jag tror på demokratin som styrskick över ett samhälle. Jag vill leva i en värld där toppstyrning, fascism och kommunism hör till små undantag. I vilket system vill du leva i?

https://www.svt.se/nyheter/utrikes/cia-erkanner-inblandning-i-iran-kupp

https://fib.se/antiimperialism/ny-dokumentar-om-kuppen-1953-i-iran/

Fokus, fokus och fokus

Lös uppgifterna

Kopplat till Sveriges nya regeringen blir ett av de mest intressanta att följa om M tillsammans med SD nu får ordning på Polisen. Vad tror du? Jag hoppas det. Tyvärr är risken stor att det inte blir så. År efter år har hela det offentliga Sverige överbyråkratiserats. Ofta med goda intentioner men med konsekvenser som utöver en snabb befolkningsökning slår hårt mot kvalitén i kärnuppdragen runt om i det offentliga Sverige. Journalisten P-M Nilsson har lämnat Di som ledarskribent och är nu statssekreterare hos Ulf Kristersson. Vi får se hur det går. Ulf kanske skulle engagera någon vän med hårda nypor istället? Peter Egardt kanske?

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/polisen-anklagas-for-att-frisera-siffror-kritiker-kraver-rikspolischefens-avgang

Att ”få ordning på”, genom bra ledarskap, krävs för att vi ska få mer kvalité för våra skattepengar. Mer pengar till en verksamhet kan alltid spenderas, men leder det till kvalitetsförbättringar och nytänkande? Nej. En sak är helt säker, människor som vågar tycka tydligt får också motstånd från oliktänkande. Leif Östling vågar kräva att våra skattepengar ska ge bättre avkastning genom kvalité för redan höga skattepengar. Hur kan man tycka att det är fel? Bara för att han varit en framgångsrik VD, för ett globalt imponerande företag, och tjänat väldigt mycket pengar? Ja, det är nog problemet för många meningsmotståndare, trots att de som bygger och driver framgångsrika företag skapar förutsättningarna för ett starkt välfärdssamhälle. 

”Så är den nya regeringens första budget presenterad. Regeringen själv vill tala om en ”historisk offensiv” inom rättsväsendet. Oppositionen vill ha fokus på utlovade men uteblivna satsningar på lägre bensinpriser, lägre skatter, förmånligare ISK-sparande, med mera. Men den här gången är det mer befogat att höja ett varningens finger för vad regeringen gör, än att kritisera den för vad den inte gör. Att inte genomföra allt på en gång verkar klokt när vi är på väg mot en så kallad perfekt storm med hög inflation, höga räntor, lågkonjunktur, ökad arbetslöshet, och arbetskraftsbrist på nyckelpositioner. Allting på en och samma gång.”

”Däremot strör regeringen ut nya medel till en rad myndigheter och verksamheter till synes utan plan eller sammanhållen strategi. Ibland får man intrycket av att regeringen frågat myndighetscheferna hur mycket mer pengar de behöver och sedan rättat sig efter det. För oss i Kommissionen för skattenytta spelar det ingen roll om regeringen är blå eller röd, det som spelar någon roll är hur den förhåller sig till våra skattemedel.”

”För oss i Kommissionen för skattenytta spelar det ingen roll om regeringen är blå eller röd, det som spelar någon roll är hur den förhåller sig till våra skattemedel. Är det blått vid makten så granskar vi de blå. Och här måste vi fråga oss – ursäkta uttrycket – vad fan får vi för budgetmiljarderna?”

”Och då undrar vi vad ökade satsningar på 1,6 miljarder kronor på tre år till skolan egentligen betyder. Det ska inrymma satsningar på speciallärare, lovskola, språkutveckling, spetsutbildningar, lärarvidareutbildningar, sociala team och jourskolor.”

”Vi har gått från 11 000 verksamma läkare 1970 till 44 000 läkare i dag.  Antalet sjuksköterskor hare under samma tid stigit från 36 000 till 126 000. Detta samtidigt som vårdköerna bara ökat. Är det nödvändigtvis mer resurser som behövs, eller går skattepengarna att använda på ett smartare sätt?”

”Att satsningarna delvis betalas av neddragningar på annat håll, såsom biståndet, räcker inte om tillskotten sker i verksamheter där medlen inte används effektivt. Vi behöver inte främst nya satsningar utan ett nytt sätt att satsa. En satsning på kvalitet och effektivitet i hanteringen av skattemedlen.”

https://www.expressen.se/debatt/vad-fan-far-vi-for--budgetmiljarderna/

Att Östling varit en mycket framgångsrik VD, i en globalt konkurrensutsatt bransch, lärde honom att ha fokus på kundnytta och ägarnytta. Precis så ser jag på politikens uppdrag. Fokus på invånarnytta genom kvalité i huvuduppdragen. Det många inte tycks fatta är att en skillnad mellan SCANIAs verklighet är att de har en grupp kunder att fokusera på och en annan grupp ägare att också tillfredställa. I den politiskt styrda världen är nyttjare av offentliga tjänster också verksamheternas ägare. Ingen kan kallas klok som inte vill att vi ska få mer, och bättre, kvalité för alla skattepengar vi redan betalar. Det går! Det handlar om insikt, vilja och förmåga.

https://www.expressen.se/debatt/vad-fan-far-vi-for--budgetmiljarderna/

Du som har läst min bok ”En stund på jorden”, vet att Alice Teodorescu och jag många gånger tänker lika. Nedan artikel från Focus är inget undantag. Gör om! Gör rätt!

”Ändå är det som om allvaret inte riktigt sjunker in, varken kring säkerhetsriskerna som sådana, eller kring den undermåliga beredskapen att hantera dem. Märkligt kan tyckas, när varje kris som drabbat Sverige de senaste åren – oavsett om den handlat om stor och plötslig migration, den globala coronapandemin, eller nu ett fullskaligt invasionskrig i vårt närområde – varit en smärtsam påminnelse om de inbyggda sårbarheterna i dagens slimmade system. Ett system konstruerat på förhoppningar om att mänsklighetens värsta tid ligger bakom oss.”

”Svenska politiker har i decennier undvikit att tala om prioriteringar, kostnader och intressekonflikter, i hopp om att hålla den stora massan nöjd.”

https://www.fokus.se/kronika/nar-kriget-kommer-mattar-inte-framtidsoptimism/?fbclid=IwAR2AR0XcM20e2zCMtO6Eiz2T3ne_tV8bs4oJR0squ_2WjPg7XdD-zltbIDM

Fokus och stopp för slöseriet

Nu krävs fokus på det viktigaste

Nu är framtidstro viktigare än i goda tider. Vi är redan inne i för många tuffa tider. Om börsen har rätt, den brukar vara en säker konjunkturindikator, ser vi fortfarande ingen ljusning runt hörnet. Tvärt om, på toppen av kraftigt stigande priser minskar också våra tillgångar i värde. De flesta aktier tappar i värde och bostäder tappar i värde. Sedelpressandets tid är över och geopolitiska konflikter innebär ett helt nytt ekonomiskt läge. När ljuset syns kommer börsen åter att börja stiga. Inget nytt under solen med andra ord. Efter goda tider kommer dåliga. Efter dåliga kommer till sist goda. Enligt Konjunkturinstitutet tror de på tuffa tider att vänta fram till minst år 2025…

Till skillnad från övriga partier i Uppsala kommun har Utvecklingspartiet demokraterna, UP, presenterat en konkret budget för 2023 med plan för 2024 och 2025. Till alla siffror har vi även beskrivit hur vi prioriterar och förändrar kommunens verksamheter för att kraftigt förbättra skolan, vården, äldreomsorgen, övrig omsorg, integrationen och underhåll av befintlig infrastruktur. Vi har en tydlig och nödvändig fokus- och förbättringspolitik som motverkar skattehöjningar och som rimligt bra klarar den kris som väntar i våra kommunala ekonomier. UPs förbättringspolitik inkluderar att bygga ut Uppsala klokare än nuvarande planer, att kraftigt skära bort icke prioriterade uppgifter som driver fram mycket tidskrävande administration och att vi får stopp på ett omfattande slöseri. Vi utgår ifrån att vi kan få igenom mycket av denna politik med alla partier förutom med V, Fi och MP. Det är bråttom att aktivera en liknande förbättringspolitik, det tjänar alla Uppsalabor på. 

Att en ansvarsfull ekonomisk politik är viktig borde man förstå bara genom att exemplifiera med Uppsala kommun. Efter flera år med massor av extra stadsbidrag och skattelättnader är kommunen i ett nytt läge. Bara de två procents räntehöjningar som redan skett leder till att kommunens räntekostnader ökar med 360 miljoner kronor varje år när det nya ränteläget fullt får genomslag. Det är dramatiska kostnadsökningar. På toppen av det eldar inflationen på övriga kostnadsökningar i kommunen. Nu krävs mycket kloka prioriteringar och ett erfaret politiskt ledarskap för att hantera en mycket tuff tid som stundar. 

Håkan Boström, GP, skriver läsvärt nedan om Sveriges ekonomiska läge. Jag hoppas att de flesta väljare förstår att partier som öser på med valfläsk inte kommer att levereras utan bara ska locka röster. Efter valet kommer ”de dåliga tiderna” användas som skäl till varför löftena inte förverkligas. Gå inte på dessa ”lockrop”. Kanske fortsätter några partier att säga "vi har varit naiva"....

”Riksdagsvalet håller på att utveckla sig till ett plånboksval. Det är inte särskilt förvånande. Alla har vi känt av hur priset på bensin, el, kött, kaffe och frukt skjutit i höjden. De stigande priserna har i ett nafs ätit upp de senaste sju årens reallöneökningar (SR 30/8).”

”Samtidigt har vi av allt att döma bara sett början. En hård vinter kommer medföra elpriser på en helt ny nivå och med dem stiger även priset på mycket annat via olika tillverkningsprocesser. Inflationen skapar även behov av räntehöjningar som slår ytterligare mot hushållen. Bostadspriserna väntas falla med 15-20 procent. Den ekonomiska tillväxten går mot noll (SVT 30/8). Sverige är på väg in i en period av samtidig inflation och lågkonjunktur som väntas kunna dra ut på tiden ett par år, enligt Konjunkturinstitutet .”

”Krisen slår med full kraft samtidigt mot hushållen och den offentliga sektorn. Det är den bistra verklighet som landets finansminister – oavsett om denne är moderat eller socialdemokrat – kommer möta efter valet. Ändå tycktes det inte riktigt som att allvaret sjunkit in när partiernas ekonomiska talespersoner mötte varandra i SVT:s Agenda i söndags. Överbuden haglade. Möjligen var tonläget något nyktrare när finansminister Mikael Damberg (S) mötte Moderaternas ekonomisk-politiska talesperson Elisabeth Svantesson i en radioduell under måndagen – men bara något.”

”Enligt Konjunkturinstitutet lär bara målsättningen att behålla dagens sysselsättning inom den offentliga sektorn äta upp allt reformutrymme i statsbudgeten under mandatperioden och mer därtill.”

”Både skattesänkningar och välfärdssatsningar kostar pengar. Ekonomiska och politiska skäl talar för att politiker, oavsett kulör, kommer vilja spendera mer än de får in de kommande åren, men utan att dra upp räntorna. Hushållen kan bara hoppas att de klarar den balansgången.”

https://www.gp.se/ledare/räkna-med-underskott-i-statskassan-kommande-åren-1.79948046