måndag 14 januari 2019

Ledarskap i en svår tid

Örat mot rälsen
Sverige och Uppsala är fortsatt i stort behov av nytt ledarskap. Ett ledarskap som snabbt kan bidra till en konkurrenstänkande och inkluderande ordning. Tyvärr tappar nu Uppsala och Sverige ytterligare år innan ett kompetent och nödvändigt förbättringsarbete kan inledas. Förlorarna är vi invånare. Dem politiker ska representera. Självklart tycker jag till utifrån vad jag anser vara bästa sakpolitik framåt för Uppsalas och Sveriges invånare. Vänsterns politik är individuellt starkt hämmande och näringslivsfientligt. Inskränkta nationalisters politik är konfliktskapande och näringslivsfientliga.

S, C, MP och L visar sitt demokratiska förakt och sin naivitet när de tror att V villkorslöst kommer att stötta en S-regering. Vänsterstyret i minoritet i Uppsala släpptes fram efter motprestationer. Bland annat enligt kommunfullmäktiges ordförande olagliga eftergifter. Självklart kommer V kräva något för att släppa fram samma partier som styrt de senaste fyra åren. I synnerhet eftersom C påstår att S ska driva en C-politik framöver. Det råder stor demokratisk kris i Sverige. Vi behöver nya och demokratiskt vettigare politiska alternativ. Sverige leds mycket dåligt!
https://www.expressen.se/nyheter/sjostedt-kan-falla-lofven-pa-mallinjen/
https://www.expressen.se/tv/nyheter/jonas-sjostedt-det-ar-helt-oacceptabelt/
https://www.expressen.se/nyheter/statsvetaren-om-sjostedt-dorrmattan-kraver-respekt/

Widar Andersson skriver som vanligt mycket klokt och utifrån mycket ”markkänning”. Även Sverige kan behöva ett politiskt stålblad för den inåtvända och karriärsorienterade politiska ”aristokrati” vi idag har för mycket av. En liknande förändring som i Frankrike men under ledning av ”vanliga” människor med omfattande arbetslivserfarenhet, kan definitivt leda vårt unika samhälle mot en bättre framtid. En politisk kraft som bland annat sätter gemerationsrättvisa i fokus istället för vänsterns förödande identitetspolitik.

”Nu öppnade det klassiska borgerliga inbördeskriget återigen för en S-regering. Men självklart har även S tilltagande problem. Den gamla enpartitiden är förbi sedan länge. Socialdemokraterna får knixa och knaxa mer än vanligt för att få till det. Förra mandatperiodens samexistens med V och MP har nu utökats med de två små liberala partierna C och L.”

”Det ska bli intressant att höra hur Jonas Sjöstedt på onsdag – eller om gruppledaren får äran att föra ordet – motiverar att partiet släpper fram en regering där det explicit sägs rakt ut att en grundläggande målsättning är att V inte ska ha något inflytande.”


”Utöver att huvuddelen av de 73 punkterna i överenskommelsen är kostnadsdrivande för det allmänna utan att jag kan ana beredskapen för motsvarande besparingar, så är ett grundproblem att regeringens attityd och utstrålning blir mer liberal även på de områden där mer konservativ stramhet är av nöden. Utredningsbeskeden om nej till nya grund- och gymnasieskolor på religiös grund och om införandet av språkkrav för att bli medborgare i Sverige är helt ok. Förstås. Men de har högst marginell inverkan på verkligheterna. I den utredning/kommitté som enligt överenskommelsen ska ta sig an dessa frågor så uttalar de fyra partierna att de gemensamt ska driva införandet av ännu en ”humanitär skyddsgrund” för att få uppehållstillstånd i Sverige och de är också eniga om att åter liberalisera anhöriginvandringen; som redan idag utgör den avgjort största invandringsgruppen och det viktigaste integrationsproblemet.”
https://mobil.folkbladet.se/bloggar/widardirekt/verkligheterna-finns-kvar-darute/?blog=2518025&entry=9886642&fbclid=IwAR0Vr4T26Hb7KljWZBCUc9EZl3ZPDu0bxbQ-aHv26bBOPzOMbPEAIWucyuw
Lotta Gröning, krönikör i Expressen, skriver klokt om det fortsatta eländet i Sveriges riksdag. Svensk demokrati är i djup kris. Genom DÖ försökte de övriga partierna åsidosätta faktumet att många svenskar röstat på SD. Nu vill vissa partier inkludera V i detta vidriga demokratiska tänkande. Jag gillar inte Vs och SDs politik. Jag gillar inte deras partihistorik heller. Men hela idén med vår demokrati är att valda församlingar får förhandla om samarbeten och sakpolitik. Innan val får man också varudeklarera vilka man eventuellt inte kommer att förhandla samarbeten med. Just nu styr S, MP, C och L mot en DÖ, Kanske en JÖ, där ännu fler 100-tusentals svenskar än när den tidigare DÖ skapades helt ska försöka kopplas bort. Fel väg att gå! Val ska vinnas genom bra sakpolitik och kompetenta företrädare, inga andra sätt.

”Någon jävla ordning ska det vara i ett parti”, sa vänsterledaren C H Hermansson på partikongressens 1969 då Vpk kämpade med interna bråk och splittring. Hans ord är synnerligen aktuella 50 år senare, byt bara ut parti mot demokratiDet enda rimliga är att Jonas Sjöstedt röstar mot Löfven och satsar på extraval.”

”Men det här mellanborgerliga hopkoket bygger bara på enskilda partiers vallöften och framför allt – på drivkraften att utesluta icke önskvärda åsikter och partier. Decemberöverenskommelsen byggde helt på att utesluta SD. Nu har åsiktsregleringen spritt sig till ytterligare ett parti nämligen vänstern och Jonas Sjöstedt. Nu är närmare 26 procent av väljarkåren stämplade som icke önskvärda och deras röster kommer inte att ha någon betydelse för den förda politiken.”

”Valresultatet skulle kanske inte bli så mycket annorlunda än det vi har nu, men den svenska demokratin behöver ett politiskt uppvaknande.”
https://www.expressen.se/kronikorer/lotta-groning/rimligt-att-sjostedt-rostar-nej-for-demokratins-skull/

Dagens besvikelser
De som vill släppa fram en politik utan fullt fokus på välfärdens kärna och på att stärka svensk konkurrenskraft. Allt annat borde vara i viloläge tills kärnan åter fungerar. Svensk konkurrenskraft utvecklas besvärande illa. Det är mycket få riksdagspartier som idag visar trovärdig förmåga att leda ett land i kris. Gör om! Gör rätt!
http://www.dagensps.se/business/ekonomi-makro/sverige-rasar-pa-angelagen-rankinglista/?utm_campaign=unspecified&utm_content=unspecified&utm_custom%5Bapsis%5D=1036222960&utm_medium=email&utm_source=apsis


Dagens stjärna
Johan Hakelius.  Hans avslut på nedan krönika är sorgligt sann. Sektfasoner i kombination med enskildas politiska karriärambitioner leder fel. Öronen är inte längre ”mot rälsen”. Egna ideologiska skygglappar, karriärambitioner och känslorus styr.

”Att ett parti propsar på att det fortsatt ska betraktas som ett ”liberalt oppositionsparti”, samtidigt som det dikterar regeringens politik, måste väl ändå betraktas som lite mer än normalkonstigt? Att bestämma så mycket av regeringspolitiken att en muntlig sammanfattning tar 40 minuter och ändå inte sätta sig i den regering man utser och styr, vad i all friden är det för något?”

”Det måste vara en provokation. Det måste finnas en plan B, när Vänsterpartiet tvingas meddela att kejsaren är naken. Eller har Centerpartiet blivit så självtillräckligt att det helt förlorat kontakten med omvärlden?”

https://www.expressen.se/kronikorer/johan-hakelius/det-maste-vara-en-provokation-annie-loof-maste-ha-en-plan-b/?fbclid=IwAR02dCAf6ufh2Cc0q7I24uVd6ZcTSuRPRG8_LTmVxci29t62HN_HwXZ9Ug8

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar