Visar inlägg med etikett stödparti. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett stödparti. Visa alla inlägg

fredag 5 juli 2019

Centerpartiets snabbfotade stadsbor

Stödparti till Socialdemokraterna
Centerpartiet har blivit ett stödparti till Socialdemokraternas och Miljöpartiets regeringsinnehav. Det är ett faktum. På pappret ser det ut som att S och MP ska driva liberal reformpolitik. Det är löjligt att tro annat än att det som kommer att ”hinnas med” under mandatperioden är det S ledning har en majoritet för att passa på att reformera. Passa på när de inte behöver Vs mer eller mindre aktiva stöd.

Det anmärkningsvärda med C är att man trots sektuppslutningen bakom Lööf, stora ekonomiska resurser och ett svagt L, MP och M ändå inte lyckas attrahera fler väljare. Och min övertygelse är att L under Sabuni åter kommer att vinna tillbaka liberala stadsbor. Det borde innebära att C inom ett år eller två tappar mellan 2-4% av nuvarande väljarstöd. Att i ljuset av verklighetens förutsättningar kalla Centerpartiets väljarstöd framgångsrikt är inte en korrekt analys. Jag är inte bitter och skriver detta på grund av något liknande skäl, det är krassa verkliga konstateranden. I den verkliga världen gjorde Centerpartiet 1998 sitt sämsta val någonsin, partiet fick 5,1% av riksdagsrösterna. Därefter blev Maud Olofsson partiets säljchef och ledare. 2002 fick partiet 6,2% och i valet 2006 7,9%. 2002 och 2006 var partiet i opposition och under Olofssons befäl blev partiet entydigt ett borgerligt parti. Hon tog initiativet till det framgångsrika Allianssamarbetet. Som det brukar vara kostade sedan maktinnehavet minskat väljarstöd. Under tiden vid makten gick C ner till 6,1%. Min övertygelse är att om C inte nått regeringsmakten 06 och 10 hade partiet växt till ett stöd på runt 10%. Efter fyra år i opposition fick C riks 8,6%. I opinionsmätningar kanske partiet idag, innan Sabunis inträde, skulle få runt 9% av riksdagsrösterna om det var val idag. Det är ingen imponerande utveckling jämfört med förbättringstakten i väljarstöd mellan 2002 och 2006. Och nu finns Sabuni att locka lättrörliga stadsbor.... Centerpartiet gick för länge sedan vilse i migrationspolitiken. Som PM Nilsson, Di, konstaterade häromdagen förstörde och förstör Cs nyliberala migrationspolitik mycket ur ett borgerligt perspektiv. Och politiker ska låta bli att göra demokratiskt vidriga konstruktioner som December- och Januariöverenskommelserna.
I kampen om de flyktiga storstadsväljarna, som defacto avgör val till Sveriges riksdag, är Centerpartiets viktiga landsbygdsperspektiv intressant. Liberalernas nya satsning på gröna frågor, med starkt stöd från partiledarnivå, samt tidigare stadsframgångar, är det många liberala stadsbor som ogillar särskilda subventioner till en särskild glesortsdel i Sverige. Dessa liberalt sinnade väljare kanske också är duktiga på matematik. Då kanske de vet att till exempel boendekostnaden i nord västra Norrland är extremt mycket lägre än i till exempel Stockholm, Göteborg, Uppsala etc.

”Lööf säger att skatteklyftan är en negativ spiral som måste brytas.”
– Vi vill föreslå en skattesänkning som gynnar de 1,2 miljoner människor som bor i nordvästra Sverige, säger Annie Lööf.
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/centerpartiets-annie-loof-haller-presstraff-i-almedalen

Centerpartiets skatteutspel är både orättvist och korkat. Det beskrivs väl i nedan artikel. Men det är klart att ledande centerpartister som t ex Per Åsling vill visa sina väljare att de minsann kämpar för sin väljarbas...
https://www.expressen.se/ledare/varfor-far-inte-gullspang-sankt-skatt-annie-loof/

Vissa vill driva politiska frågor utifrån tro. Jag vill när det är möjligt driva politik utifrån vetenskapliga kunskaper, mycket sannolika scenarier och pragmatism. ”Faith” är värdefullt men det duger inte om man ska fatta fler bra beslut än dåliga beslut.

Dagens besvikelse
Maud Olofsson. Jag tycker hon borde ha större integritet än att skydda det parti hon tidigare föredömligt ledde. Det var personkemi och särskilt Cs ohållbara och oansvariga migrationspolitik som spräckte den värdefulla Alliansen. Inget annat.
https://www.expressen.se/nyheter/almedalen/maud-olofsson-om-alliansens-dod-kristersson-bar-ansvaret/

Dagens stjärnor
Johan Hakelius, Fokus. Artikeln nedan ger en mycket bra beskrivning av ett Centerparti som kört i diket.
”Fortsätter Centern längs den väg partiet nu tagit har man i praktiken upphävt parlamentarismen, förutsatt att man fortsätter att beteckna sig som ett borgerligt parti. Man rullar tillbaka den strategiskt viktiga seger Fredrik Reinfeldt rodde hem, genom att övertygande bryta ett socialdemokratiskt maktmonopol. Ingen vet förstås vad framtiden har att bjuda, men det kan framstå som ett sätt att binda sig vid en politisk gårdag och den dominanta rörelsen i den gårdagen, i rädsla för det som sker nu. Väljer man den andra vägen är det förstås oundvikligt att det leder till vad som brukar kallas en normalisering av Sverigedemokraterna. Har man som övergripande mål att inte låta Sverigedemokraterna bli normala är det förstås en strategisk förlust.”
”Men poängen är denna: just nu är Centern och svensk partipolitik mitt i steget. Inte i någon ny position. Och Centern kan inte välja att inte behöva förhålla sig till andra politiska rörelser. Det finns ingen möjlig position där Centern inte väljer att antingen backa upp den regering Vänsterpartiet föredrar, eller den som Sverigedemokraterna föredrar. Ingen position där Centern inte är Socialdemokraternas viktigaste spelbricka i maktspelet. Centern kan förstås komma till slutsatsen att deras mål och syften råkar sammanfalla med Socialdemokraternas. Det är inget underligt med det. Men ingen behöver heller tvivla på att centerpartister som utesluter varje bindning till borgerliga partier, så länge Sverigedemokraterna existerar, gör precis det socialdemokraterna vill, behöver och arbetar hårt för.”
”Den ordning i svensk partipolitik som vi nu har är under alla omständigheter en nödlösning. Ett provisorium i väntan på att någon eller några ska ge sig och byta position. Hittills har Annie Lööfs tålamod, envishet och orubblighet inte givit riktigt den avkastning hon måste ha hoppats på. Såväl Moderaterna som Kristdemokraterna har tvärtom valt att trotsa henne allt öppnare. Liberalerna har valt en ledare som tidigare varit tydlig med att hennes syn på läget är betydligt närmare den som Ebba Busch Thor och Ulf Kristersson ger uttryck för, än den som Annie Lööf har.”
Patrik Kronqvist, Expressen. Timbro, och även Fores, går snett i den migrationspolitik de förespråkar. Det är faktiskt av stor betydelse vilka kompetensprofiler vi talar om kopplat till in- och utvandring. Och de svenska krafter som återigen gärna ser ett starkt klassamhälle i Sverige får tydligt våga stå för att det är vad de tycker.

”Frågan är ju inte om vi ska ha arbetskraftsinvandring eller inte, utan hur regelverket bör utformas så att utfallet blir så bra som möjligt för Sverige.”

”Men han undviker nogsamt att nämna sysselsättningsgraden hos de familjemedlemmar som har följt med arbetskraftsinvandrare till Sverige. År 2014 var bara en tredjedel av de anhöriga sysselsatta någon gång under året och den minoritet som jobbar har i regel mycket låga inkomster, visar Riksrevisionen.
https://www.expressen.se/ledare/patrik-kronqvist/timbro-forsoker-blanda-bort-korten-om-jobbinvandring/

lördag 27 maj 2017

Stödtrupp till Alliansen

Hur lite pragmatisk får man vara?
I regeringsställning måste man vara mycket pragmatisk och beslutspotent. Därför måste regeringsministrar vara samspelta. Egna visioner och ambitioner måste också matcha andra partiers i en värld där inget parti kan bestämma själva och där regeringsmakten är i minoritet. Därför kan inte vissa partier vara i regeringsställning men ändå göra stor nytta i det politiska arbetet. MP, Fi och SD är partier som jag anser saknar regeringsförmåga. Två av dem är helt oprövade och det tredje har nu snart visat vad de går för under en mandatperiod. Extrema naivister eller extrema enfrågepartier som stigmatiserar är inte kapabla att leda ansvarsfullt.
http://www.synonymer.se/?query=stigmatisera
Kan man vara ett politiskt parti som inte vill sitta i en regering? Det är klart att man kan vara det. Det partiet bjuder inte sina medlemmar på möjligheten att bli minister men hur många vill bli det? Särskilt idag när det är väldigt komplext, regeringen avgör frågor kollektivt och trycket är enormt i det digitala samhället. Därutöver sätter EU väldigt många begränsningar för vad man kan göra som minister i Sverige idag. När vi dessutom har en parlamentarisk situation som nu kan man verkligen undra vad som lockar. Jag vill ändå inte tro att det är ersättningspaket och status som lockar. Samtidigt verkar det så eftersom Fridolin inte tog det självklara ansvar han borde ha tagit och lämnat tillsammans med Romson. Ja, ett parti kan rikta in sig på att driva sin politik trovärdigt och effektivt i opposition. Mp och V är oppositionspartier och har utan tvekan fått påverka oproportionerligt mycket i opposition. SDs systerparti i Danmark valde, när de hade chansen att ingå i regeringen, att ändå vara i opposition. Vad är viktigast för en partiledning utan en stark och hållbar helhetspolitik? Det borde vara att flytta fram positionerna i sakfrågor. Tyvärr är det nog annat som allt för ofta får styra. Då kostar det väljarmandat, trovärdighet och just förmåga att påverka i hjärtefrågor.
Miljö- och klimatfrågor är mycket viktiga om man bryr sig om kommande generationer och om människor som lever i mindre priviligierade länder än oss i Sverige. Även i Sverige har det extrema vädret ökat i kraft. Nu upplever vi till exempel en allt svårare tid med vattenbrist. Vem kunde ana att vi generellt runt om i hela Sverige skulle få vattenbrist? MP har bidragit till att sätta miljö- och klimatfrågorna ordentligt på den svenska dagordningen. De har faktiskt även en och annan riktigt balanserade, duktiga och ansvarsfulla partirepresentanter. MP borde tänka om och göra sig till det Vänstern varit för Sossarna i massor av år åt Alliansen. Det vill säga en stödtrupp med kraft men som aldrig mer ingår i en regering. De har provat, och det har tydligt visat att det inte fungerar. Det parti som ska klara av att utveckla ett samhälle positivt för sina invånare måste mest vara pragmatiskt. Så enkelt är det. Särskilt när det krävs att många partier går samman för att bilda en regering. I synnerhet om en sådan regering dessutom är en minoritetsregering.  
http://www.gp.se/ledare/alla-har-inte-velat-f%C3%B6lja-med-p%C3%A5-milj%C3%B6partiets-resa-1.4302280
Vad vill du lämna efter dig till kommande generationer? Jag kämpar för att det ska vara något positivt! Det är inte givet om vi inte tar ett större ansvar för hur vi kraftigt nyttjar jordens resurser. Håll med om att det är intressant att USA nu har en ledning som säger sig strunta i klimatutmaningen samtidigt som Kina vill göra ännu mer för att vända den negativa klimatpåverkan vi människor har runt om på jorden. Jag hoppas att även du vill lämna något bättre till våra barn.