Att vara eller att
inte vara
Vem är fri? Och vad innebär det att vara ofri? Är den som
lever i Sverige fri eftersom vi har allemansrätten, yttrandefrihet, gratis
utbildning för alla, ett mycket generöst socialt skyddsnät och alla får resa
som de vill? Är det frihet? Är frihetens motsats att vara ofri och innebär det
att man inte har jämbördiga livsmöjligheter, ingen allemansrätt, inget socialt
skyddsnät och inte får röra sig som man vill? Helt klart är att jordens folk
har olika perspektiv på vad frihet innebär. På Kuba är det svenska och
självklara delarna av friheten inte en del av kubaneras verklighet. Det är ett
elände att koppla upp sig på Internet, de flesta sajter och appar fungerar
inte, att ta sig inom landet är ett ansträngande äventyr och att resa utomlands
är inte alls en lätt bedrift. I förhållande till svenskar skulle jag definitivt
definiera kubanerna som ofria. Men samtidigt kanske de är friare än en svensk
eftersom svenskar sitter fast i konsumtionssamhällets grepp och ett liv med
skulder upp över öronen och en massa måsten kan knappast definieras som fritt,
eller? Frihet är ett fint ord men det är svårt att självklart definiera det.
Det som kan upplevas som frihet för en person kan lätt upplevas som något
kraftigt begränsande av någon annan. Kan t ex en förälder någonsin vara fri?
Fri att inte ta sitt föräldraansvar? Jag konkluderar att frihetsbegreppet är
väldigt individuellt. Det är en känsla. Vissa känner sig mer fria än andra. Och
jag tror inte att frihetskänslan är störst bland de rikaste. Att vara fattig
innebär inte att man känner sig ofri. Jag tror dock att många kubaner känner
sig mindre fria än många svenskar. Och jag är säker på att jag tycker väldigt
dåligt om kommunistiska system.
