Hur länge gäller rättigheter?
Vad händer med vårt samhälle om medellivslängden blir 120 år? Om barnafödandet är så lågt som nu måste det finnas gott om robotar för att hjälpa allt fler allt äldre. Och hur ska begränsade resurser fördelas så att det blir generationsrättvist? Den där volymläran gör sig påmind igen. När mängden inbetalningar till pensionssystemet kraftigt minskar och uttagen ur pensionssystemen ökar händer spännande saker i vår ekonomi.
Ann-Charlotte Marteus skriver läsvärt om att genomsnittsåldern förväntas öka kraftigt när cancer kan botas och nanoteknik och robotkirurgi med exakt precision kan utföra kirurgiska ingrepp.
”När vi i den rika världen tvingas att ta ner skylten, beror det oftast på hjärt-kärltrassel eller cancer. Det kan komma att förändras drastiskt. Den medicinska vetenskapen hittar ständigt nya sätt att förebygga och bota dessa sjukdomar. Samtidigt görs framsteg inom genetiken som kan leda till att de åldrandeprocesser som bor i våra gener kan bromsas eller rentav vridas tillbaka.”
”Men på samhällsnivå skulle följderna av en drastiskt förlängd medellivslängd bli dramatiska. Exakt på vilket sätt vet vi inte. En avgörande faktor är hur pigga och kapabla framtidens superåldringar kommer att bli. Det finns de som hävdar att 120 kommer att bli det nya 60. Gott så, då kan pensionsåldern höjas. Och så måste det ju bli. Människor kan inte vara pensionärer i 50 år, det har vi inte råd med.”
”Skulle de som går ut i arbetslivet direkt efter gymnasiet, för att slita exempelvis som vårdbiträden, verkligen orka lyfta, bära och dra i 80 år, för att det är så långt ett arbetsliv måste vara, av samhällsekonomiska skäl? Håller människokroppen? Håller huvudet, lusten, kreativiteten?”
”Om framtidens 120-åringar visar sig bli rätt skröpliga, när det kommer till kritan, har vi fått ett jätteproblem. För då kommer de att behöva hjälp av sina barn. Så funkar det redan i dag med de äldre-äldre, även om det finns hemtjänst. Men 120-taggarnas ”barn” kommer ju att vara i 90-årsåldern själva. Tänk om de faktiskt inte har ork nog att flänga runt och hjälpa sina gamla föräldrar. Då står nästa generation, 60-taggarna, på tur. Det kan falla på dem att hjälpa både sina föräldrar och far- och morföräldrar. Samtidigt som de själva är mitt uppe i sin jättelånga karriär.”
”Vad händer med yngre och ofödda generationer när de äldre bara fortsätter att hänga sig kvar – när de aldrig flyttar ut, varken bildligt eller bokstavligen, och ger plats åt yngre förmågor. Och, som Magnus Falk skriver, hur mycket av våra begränsade sjukvårdsresurser är det försvarligt att satsa på de äldsta? Ska alla klutar verkligen sättas in för att en 115-åring ska kunna bli några månader eller något år äldre?”
”Varje nytt läkemedel, ny behandling och banbrytande cell- och genterapi som kan rädda fler liv, och bota det som i dag är obotligt, är en underbar gåva. Vi vore inte människor om vi sade: ”Tack, men nej tack, nu får det räcka.” Men vi kan inte blunda för att alla dessa under, sammantaget, kan orsaka våra samhällen stora problem.”
Om vi går mot en medellivslängd på 120 år måste mycket omprövas. Vissa forskare föreslår då pension vid 85. Frivillig sjukvårdsförsäkring efter 85, men utan den ingen hjälp eller fullt pris för sjukvården. Och obligatorisk flytt till ett seniorboende för att frigöra dåligt utnyttjade boytor. Några av oss kanske får uppleva hur det går. Om jag fyller 120 år får jag än en gång uppleva trädrakens år.
Om jag blir 120 år gammal kommer jag än en gång få fira trädrakens år. Kan det bli så? Vill jag att det ska bli så? Sannolikt inte. Om jag ändå skulle bli det eftersom jag har ett så händelserikt liv tror jag inte jag år 2084 orkar gå på klubb och fira nästa gång trädrakens år inträffar.... Nu ska jag åka på ett helgäventyr med ett gäng killar från universitetstiden.
Just nu går vi mot en framtid med färre invånare i åldern 16-65, arbetsföra människor. Samtidigt går vi mot allt fler +80-åringar. Det är dags för politiker att fatta att det krävs kraftigt nytänkande för att vi i framtiden ska klara att erbjuda dagens offentliga tjänster med minst dagens kvalité. När? Nu, inte sen. Vi kan lära mycket av Japan. En sak är helt säker, vi behöver göra affärer även med asiater och afrikaner.
