Klippkanten och hopp

Systemkollapser
En katastrof hit och dit eller allvarliga olyckor är fruktansvärda och beklagliga men de läggs förvånansvärt snabbt till vår historia och livet går vidare. Men när system börjar krångla och om dom inte kan lagas, tidsanpassas eller under ordnade former ersättas med nya system då kollapsar verksamheten (en kommun, ett företag, ett land, en förening etc) och effekterna blir under lång tid kännbara och oftast mycket smärtsamma. Bara att i kaos försöka vara civiliserade och i demokratisk anda försöka enas om nya system är en väldig utmaning även för de bästa förhandlarna i världen. Det Syriska samhällets sammanbrott är ett varnande exempel i vår nutid. Många gillade inte det system och det ledarskap som styrde Syrien tidigare, men är det dom har nu bättre och vad väntar runt hörnet? ISIS? Även Grekland är ett exempel på ett misskött system som nu måste ha väldigt nära till systemkollaps. Priset för de flesta grekerna blir högt och smärtsamt. Och eftersom de än så länge är en del av EU kommer de i sitt fortsatta fall dra med sig oss andra en bit ner. Främlingsfientligheten ökar samtidigt som folkvandringarna genom Grekland mot övriga Europa kan tänkas öka ännu kraftigare när deras system faller samman. Som tur är har vi naivistiska Miljöpartister i Sverige som har förslagen på hur det svenska systemet kan göras om och skänka oss ett fortsatt generellt välstånd........... S.O.S!
http://www.svd.se/grekland-ar-valdigt-nara-klippkanten/om/grexit-hotet
http://www.unt.se/asikt/debatt/ge-alla-frihet-med-baslon-3756078.aspx

Flyktingförläggning och miljardrullning
I morse gjorde jag ett oanmält spontanbesök på Ribbingebäcks flyktingförläggning. Det var inte så populärt hos dem som driver den öppna förläggningen. I UNT läste jag att flyktingarna där ska flyttas till andra förläggningar då Bert Karlsson inte tycks tjäna tillräckligt på berörd förläggning. Och då ska man veta att affärsmodellen för flyktingboende tycks vara att den dumma staten betalar sanslösa belopp per flykting för gruppboendeplatser i lokaler/bostäder som är risiga. Och i Ribbingebäcks fall är affärsmodellen (som ofta i restaurangbranschen där någon hyr ut hyresrätten till någon som driftar restaurangen) att mellanhanden sitter på det lukrativa avtalet med staten = Bert Karlsson som sedan hyr in lokalerna från en hyresvärd. Hyresvärden vill ha sin vinst och därefter vill Bert Karlsson ha sin och du och jag som skattebetalare får betala. Och de som bor där bara sitter där och pratar, sover, äter och i bästa fall lär sig svenska och aktiverar sig själva med idrott. Mötte i vart fall en man som vandrade vägen mellan Ribbingebäck och Järlåsa. Det är en lång promenad. Senast jag nästan blev deprimerad var när jag som Ericssondirektör och ideellt engagerade mig för att hjälpa långtidsarbetslösa ungdomar mot självförsörjning. Då förstod jag att invånartjänst är en nödvändig win/win metod för att inkludera och stärka människor. Det har fortfarande bara Centerpartiet i Uppsala fattat. Och nu alla dessa tusentals som bara sitter på flyktingförläggningarna och hundratusentals som är långtidsarbetslösa. I "House of Cards" försöker president Underwood lansera programmet "America Works", det är dags för svenska kommuner att få skyldigheten och rättigheten att sätta alla dessa människor i meningsfull sysselsättning. Av många skäl är det en nödvändig väg framåt. Det är djupt beklagligt att den insikten går så sakta i Sverige. Den kommer men är vi så tröga här uppe i norr så att det måste ta en så lång tid? Det enskilda priset är för högt! Och vårt samhällssystem klarar inte av att upprätthålla social och ekonomisk hållbarhet om detta fortsätter som nu! Gör om! Gör rätt!
http://www.unt.se/uppland/uppsala/avtalsmiss-tvingar-asylsokande-flytta-3756300.aspx
http://www.ledarna.se/sv/Chefsguider/Arbetsratt/Arbetsplikt-och-lojalitetsplikt/
http://www.sigtunabk.se/organisation/ordningsforeskrifter/arbetsplikt/

Grattis
Minns det som igår när jag tog studenten. Hela livet låg framför mig och det fanns inga gränser för mina möjligheter. Jag kände mig vuxen och fri trots att militärtjänsten väntade. Våra barn och unga är våra viktigaste hopp! Det kan ibland kännas som floskler men så är det. Deras välbefinnande, deras prestationsförmåga och deras känsla för närsamhället avgör närsamhällets framtid. Och den naivism, nyfikenhet och energi som oftast finns hos de ungdomar jag träffar älskar jag. Den ger även mig energi och jag anstränger mig mycket för att inte vara mästrande eller helt skjuta sönder intressanta tankar som oftast bottnar sig i naturlig avsaknad av erfarenhet. Grattis alla studenter! Framtiden är mer er än min! Ta ditt ansvar för att den framtiden ska bli bra! Jag ska göra vad jag kan för att hjälpa till!
http://www.unt.se/uppland/uppsala/i-dag-unt-se-foljer-firandet-3756993.aspx

Och sen då?

Livsvandringen
Sommaren bjuder in till årliga reflektioner. En mycket bättre tidpunkt än vid årsskiften då många bokslut görs och nya årsmål spikas. Vad har jag gjort av mitt liv hittills? Vad vill jag med mitt liv framöver? För det är utan tvekan så att du och jag som är mycket priviligierade då vi haft turen att i rika tider leva i ett demokratiskt och generellt välståndsland som heter Sverige. Exempelvis kan vi idag höra på EKO nyheterna att EUs ambitioner att lagstifta om rätten till minst 20 veckors föräldraledigt i samband med födsel skrotas som ide. Varje land får erbjuda vilka sociala system de önskar men ingen ska tvingas till det. Sverige har som nästan inom alla områden det i särklass generösaste sociala systemet. Jämfört med i Malta sades att Sveriges föräldraförsäkring är 17!!!!!! gånger generösare. Så vi svenskar borde med råge vara det land där flest människor vågar leva sin dröm.

Varje dag kan vi på olika sätt ändra riktningen på resten av våra liv. Visst är det hissnande att vi faktiskt har den makten över våra egna liv. Vad vill jag då? Just nu vill jag satsa ytterligare ett antal år på att tjäna Uppsalaborna och svenskarna för att försvara och utveckla vår generella välfärd. Jag har så länge jag kan minnas fått en kick av att tjäna mer än egna intressen. Jag brinner för Uppsala och Sverige så det är lätt att ge mycket av mitt engagemang för att bidra till att även kommande generationer får det väldigt bra. Men sen då?

Låt oss anta att jag blir 83 år. Låt oss också anta att jag inte ställer upp längre än till 60 som heltidspolitiker. Vad kan ge mig en kick därefter? Det vet jag. Jag skulle älska att använda alla mina erfarenheter som managementkonsult och författare. Men framförallt skulle jag tycka att ett återkommande uppdrag som internationell konfliktsförhandlare för FN skulle vara ett väldigt meningsfullt sätt att avsluta livet på. Tänk vilken tillfredställelse att hindra eller att få slut på lemlästande och massdödande. Tänk vilken tillfredställelse att få människogrupper att glömma oförrätter och gemensamt med tidigare fiender enas om att bygga en gemensam ljus framtid istället för att leva i ständig rädsla och för många i fattigdom. Både som affärsman och toppolitiker jobbar jag mycket med förhandlingar och "medling" så jag är säker på att jag kommer att göra ett lysande jobb efter att nästa generalsekreterare för FN ber mig hjälpa till : ). Vad vill du göra av resten av ditt liv?