Flera chanser
Vissa klagar på facken i landet Sverige. Det gör inte jag. Jag har aldrig varit med i ett fackförbund men jag har som företrädare för arbetsgivare genom åren haft mycket att göra med fackföreningar. Det har alltid varit respektfulla och pragmatiska förhandlingar. Många gånger omfattande avsteg ifrån avtalen mellan arbetsmarknadens parter i samförstånd. Ett av skälen till att vi har väldigt få strejker i Sverige är att det är arbetsmarknadens parter (arbetsgivare och fack) som avgör till exempel lönebildningen i Sverige. Det är en ordning som tjänat Sverige mycket väl. Inte minst duktiga har arbetsmarknadens parter varit för att ge arbetarna goda villkor för att vidareutbilda sig och hålla sig anställningsbar i en snabbt föränderlig värld. Att ständigt vidareutbilda sig är nu nödvändigt för att klara den kraftiga utvecklingstakt som nu sker.
Sverige har sannolikt världens bästa system för att kunna säkra livslångt lärande. Ett system som både är prisvärt för den enskilde och något individen har rätt till. Det skulle vara idiotiskt att förstöra det mycket värdefulla svenska systemet för omskolning.
Gunnar Wetterbergs kritik i Expressen ska tas på största allvar! Försämra inte det fantastiska möjligheterna till vidareutbildningar och vuxenutbildningar i Sverige.
”En av folkhemmets stora triumfer var att skapa många möjligheter att byta bana. Det började redan med 1800-talets tekniska aftonskolor och söndagsskolor, som gav ambitiösa industriarbetare möjlighet att förkovra sig. Det lysande exemplet var Mått-Johansson i Eskilstuna, han som började på gevärsfaktoriet men kom på att göra sinnrika passbitar i slipat stål, som Henry Ford snappade upp när det löpande bandet krävde millimeterprecision och mer. Ungefär samtidigt började folkhögskolerörelsen, som än i dag är en viktig väg vidare för många som inte funnit sig till rätta i det ordinarie skolväsendet. Dit sökte sig också många som efter några år i yrkeslivet ville komma vidare till nya arbetsuppgifter.”
”Kronan på verket var när arbetsmarknadens parter kom överens om omställningsstudiestödet, som skulle göra det möjligt för människor mellan 27 och 63 år att studera på goda ekonomiska villkor för att byta bana mitt i livet. Därför är det djupt oroande att den andra chansens mekanismer fått förfalla under de senaste åren – när det faktiskt behövs bättre än någonsin. Arbetslösheten är högre än på länge, AI och digitalisering kan tvinga många att byta jobb – och de skoltrötta sextonåringarna, som oroade många av oss för en del år sedan, har nu fått sällskap av skrämmande många hemmasittare långt ner i skolsystemet.”
”Regeringen har i allt högre grad litat till breda ekonomiska incitament. Tuffare kvalifikationsregler, åtstramade bidrag och det ena jobbskatteavdraget efter det andra ska få folk att lyfta ändan ur vagnen och masa sig i väg till de väntande jobben. Men det är ju faktiskt inte så det ser ut. Många tecken pekar på att det är utbildningen som är den felande faktorn. När andelen långtidsarbetslösa ökar beror det antagligen på att de arbetssökande inte har den kompetens som arbetsgivarna efterlyser. När oroande många slutar grundskolan utan fullständiga betyg, då behövs det andra studieformer för att motivera dem och hjälpa dem vidare. De nyanlända har kommit snabbare in på arbetsmarknaden än de flesta befarade för tio år sedan, men många av dem har inte ens grundskolenivå på sina kunskaper.”
https://www.expressen.se/ledare/gunnar-wetterberg/sverige-sjabblar--bort-sin-styrka/
I tider som nu när många administratörer i olika yrkesroller kraftigt kommer att reduceras behövs omskolningsmöjligheten för att inte effektiviseringsmotståndet ska bli för kraftigt. Det finns många som inte vill inse att AI måste bidra till effektivitets- och produktivitetsförbättringar inom offentlig förvaltning. Politiken måste driva igenom detta och omskolningsmöjligheten ska säkerställa att Sverige bra klarar den tredje industrirevolutionen.
Tänka sig så har Utvecklingspartiet demokraterna, UP, nu den politik som krävs för framgång. Det brådskar. Arbetslösheten är hög och AI förändrar arbetsmarknaden fort. Rösta klokt i de tre valen 2026.
