Misslyckad styrning

Akademiska sjukhuset missköts

År efter år. Mandatperiod efter mandatperiod. Rikspartierna klarar inte att sköta Ackis på ett sätt som leder till en utmärkt verksamhet för patienter och personalen. Det råder ingen tvekan om att det behövs ett nytt 100% Uppsalaparti i Regionfullmäktige som mycket bättre än hittills kan bidra till att huvudproblemen på Ackis blir lösta. Utvecklingspartiet demokraterna, UP, är det parti som kan förändra den politiska dynamiken till det bättre. UP har sakpolitiken och de politiska företrädarna som kan bidra till att det som måste göras blir gjort. Jag hoppas Uppsalaborna inser det och tar den chans Uppsalaborna just nu har att verkligen förändra Ackis till det bättre med hjälp av UP.

Johan Rudström, UNT, skriver läsvärt om rikspartiernas ständiga misslyckanden att få ordning på Akademiska sjukhuset. Trots alla kompetentas nej till att börja erbjuda hemförlossningar genomför de nu styrande (V, MP, C och S) hemförlossningstjänster. Efter påtryckningar från C. Det exemplifierar väl hur värdelös regionpolitiken sköter sig. 

”Vilken valfråga är allra viktigast i Uppsala? Kanske den verksamhet som kostar mer att driva varje år än halva Uppsala kommun? Som har fler anställda än universitetet och sex gånger så många anställda som det största privata företaget? I regionvalet råder det i alla fall inget som helst tvivel. Det är förstås Akademiska sjukhuset jag talar om.”

”Efter flera år med underskott på eller strax under en miljard kronor, efter en sommar med personalbrist och ytterligare köer på akuten - till och med ett så kallat skyddsstopp i juli - så borde det finnas en del att ta tag i, förslag på åtgärder som kan kommuniceras till väljarna.”

”Alla vet vad som är fel med Akademiska (liksom i olika grad med övriga svenska storsjukhus). Men ingen förmår göra någonting åt det, trots maktskiften vart åttonde, vart fjärde eller till och med vartannat år (Uppsala 2024). I stället handlar den politiska debatten om den eviga ideologiska frågan, privat eller offentligt driven vård. Eller om små detaljer som skor till personalen.”

”Om vårdkedjan är den svåraste uppgiften att lösa, så är administrationen den näst svåraste. Då menar jag inte stödfunktioner på sjukhusen, som hjälper läkare och sjuksköterskor. Utan den svällande ”mittokratin” längre upp i organisationen, som i stället dränerar vården på resurser (senast beskrivet här).”

https://www.unt.se/ledare/ledarkronika/artikel/akademiska-sjukhusets-tva-olosliga-problem/j82g9dyj

Sjuk sjukhusledning

År efter år efter år

Går det att driva en sjukvårdsverksamhet enligt budget? Ett svar på den frågan kan sannolikt vara att det bara går om budgeten är för sockrad. Vissa verksamheter är helt enkelt gjorda för att skapa mer kostnader om det inte finns en ordentlig kostnadskontroll. I takt med att sjukvårdens möjligheter att rädda liv och hantera sjukdomar bara ökar och ökar måste vi också alltid prioritera hur begränsade resurser ska användas. Resurserna är alltid begränsade, i en eller annan form. En sak är helt säker och det är att ekonomin kopplad till Akademiska sjukhus ständigt tycks vara ett sorgebarn. Det är självklart en oacceptabel ordning. Det är självklart möjligt att mycket bättre driva specialistsjukhuset på ett sätt som gör att måluppfyllelsen att hjälpa behövande människor kan mötas skyndsamt samtidigt som ekonomin kan vara under kontroll. Ett viktigt sätt är att politikerna gör sitt jobb och också vågar göra jobbiga men också nödvändiga prioriteringar.

Efter Coronapandemin kommer region Uppsala, inklusive Akademiska sjukhuset, ha en omfattande så kallad vårdskuld att beta av. Det vill säga en massa inställda planerade vårdsinsatser som mer eller mindre allvarligt drabbar berörda invånare. Under några år innebär det att situationen på Akademiska sjukhuset kommer att vara ännu mer ansträngd för personalen. Inte minst vår intensivvårdspersonal. 

Vi måste se till så att vi får vårdverksamheter som klarar av att med kvalitet kraftigt öka tillgängligheten till vård när den behövs, inom givna ekonomiska ramar. Bland annat kräver det att andra regioner betalar samma vårdpriser som Region Uppsalas invånare. Det kräver också att vårdpersonalen måste får ett mycket större inflytande än nu över hur de bäst ska klara av sina uppdrag. Att vi har fungerande sjukvårdsverksamheter med hög tillgänglighet är ett av det offentligas viktigaste samhällsuppdrag. 

För att förbättra sjukvårdens förmåga i Sverige krävs ett mycket bättre politiskt ledarskap. Ett ledarskap som inkluderar att våga göra tydliga prioriteringar som är känsliga. Vilka de känsliga prioriteringarna är kan bara avgöras av ansvariga politiker med stöd från forskning och kompetent sjukvårdspersonal. Utan tydliga prioriteringar som man också tar ansvar för kan man aldrig få en sjukvård som klarar sitt uppdrag inom givna ekonomiska ramar. 

https://slf.se/vardskulden/?

https://www.vardforetagarna.se/vardskulden/

https://regionuppsala.se/politik-och-paverkan/handlingar/uppsnabbat/lista-nyhetsbrev/uppsnabbat-regionstyrelsen-22-december/atgardsplan-for-hantering-av-vardskuld-antagen/

Johan Rudström, UNT, skriver läsvärt på ledarsidan om denna ständiga tragiska "opera" som äger rum på Akademiska sjukhuset. År efter år efter år efter år....

"Personalen på Akademiska sjukhuset och skattebetalarna i Region Uppsala lider sedan länge stor brist på dessa samband. Man producerar mängder med högspecialiserad respektive vanlig vård. Det tycks gå bra, köerna minskar, men slutar i ett stort underskott som kanske berott på mindre intäkter från avtalet med andra regioner. I januari i fjol sjösattes ett nytt sparprogram på Akademiska som ingen egentligen förstod anledningen till. Sedan kom den ”jämförelsekraschande” covid-19-pandemin."

"På onsdagens regionfullmäktige debatterades årsredovisningen för 2020. Det var ett år när allting vändes upp och ned på sjukhuset, men också på vårdcentraler och i kollektivtrafiken. Regionen redovisar ett överskott på 600 miljoner kronor, tack vare pandemistöd från regeringen men också tack vare en helt vanlig engångspost som gällde pensionsutbetalningar. Akademiskas underskott blev till slut 650 miljoner kronor, trots ett statligt stöd för pandemivården som var ungefär lika stort."

"Det känns länge sedan, men man får dra sig till minnes att Akademiska sjukhusets problem i grunden bestod av brist på personal, främst sjuksköterskor, och därmed också brist på vårdplatser. Det kommer en tid, förhoppningsvis redan efter sommaren, när en slutkörd personal måste övertygas om att en plats på Ackis är ett framtidsjobb och att det till stor del består av att hålla i kostnaderna."

"Den nya ledningen (nuvarande sjukhus- och ekonomidirektör är tillförordnade) har en fördel i att de börjar med ett blankt blad efter pandemin. Men smekmånaden blir kort. Snart nog vill vi alla veta hur det går, vart storsjukhuset är på väg."

https://unt.se/nyheter/artikel/j8p61epl