Vet var du är och var du är påväg
För vem känner du förtroende? Jag känner förtroende för människor som inte kommer med tvärsäkra svar, som kan beskriva saker på ett sätt så att jag förstår och tycker att det känns rätt och dem som även undrar vad jag tycker. Om det är en ledande person måste jag också ha en klar uppfattning om vad personen vill åstadkomma för att känna förtroende för hen. Då räcker det inte med floskler när framtiden beskrivs.
Låt oss säga att du är ute och kör med Stefan Löfvén. Löfvén är den som kör bilen. Ni åker mellan centrala Uppsala --> Gottsunda --> Knivsta --> Kista --> Husby--> Rinkeby --> Östermalm i Stockholms city --> Söder i Stockholm --> Nacka och avslutar kvällen på en fest på Lidingö. Om han beskriver vad han sett och upplevt på ett sätt som överensstämmer med dina intryck tror jag att du kan känna lite förtroende för honom. Om han visar sig vara en trevlig person tror jag att din respekt för honom ökar. Om han dessutom inledde bilfärden med att berätta vilken tur ni skulle ta och vilken målsättning ni hade med dagen hade ditt förtroende för honom ökat ännu mer. Om han dessutom lyckades ta er från plats till plats utan att ni krockade eller råkade ut för annat än värdefulla verklighetsupplevelser utan våldsinslag tror jag att han kommit långt i att vinna din tillit. När däremot en person/parti beskriver verklighetsbilder som människor inte känner igen sig i, då byggs inget förtroende. När en person/parti inte klarar av att beskriva vilken framtid hen vill bidra till att skapa, då byggs inget förtroende.
Det politiska ledarskapet på många platser runt om i Sverige och för Sverige har stora förtroendeproblem. Jag tycker synd om Stefan Löfvén. Visst kan han ha varit sugen på att få tjäna sitt land i den finanste roll den kan erbjuda. Men jag kan inte föreställa mig att han förstod hur enormt svårt och krävande uppdraget är. När han dessutom har MP med i regeringsbåten blir en svår uppgift ännu svårare. Milljöpartister är idealister och Löfvén typen är realister. Hur hjälper man Löfvén att kunna kliva av utan att förlora sin stolthet? Vem skulle i nuläget kunna göra detta bättre av möjliga partiledare? AKB? Åkesson?
http://www.expressen.se/nyheter/ny-fortroendekris-for-stefan-lofven/
Nybyggarlandet
Ett av skälen till varför jag blev mest intresserad av Centerpartiet som politisk plattform var berättelsen som Nybyggarlandet. Det var en visionär berättelse om hur hela Sverige kunde stärkas genom att vi bland annat attraherade drivna och ambitiösa människor från alla jordens hörn att bli en del av vårt samhällsbygge. Kraften i det fortsatta samhällsbygget var vår värdegrund och människors idéer och energi. Olikheterna och mångfalden bränslet som skapade det fortsatta välståndet. Olikheter och mångfald som hölls samman av en tydlig värdegrund. Även om SD ofta raljerar över den visionen är den attraktiv för mig. Jag har som utgångspunkt att tro på mina medmänniskor. Jag anser att svenska generationer utvecklat en fantastisk värdegrund i vårt samhälle som har enorm positiv kraft om den upprätthålls. Jag vet från alla mina ledaruppdrag med engagemang runt om i världen att etnicitet, trosuppfattning och sexuell läggning har mycket liten betydelse för människors beteenden. Jag vet att kulturer har stor betydelse för människors beteende. Samtidigt vet jag att ett tydligt värdegrundsarbete kan överbrygga de kulturella skillnaderna och skapa den enorma och positiva kraft som olikheter och mångfald kan erbjuda. Samarbetsförmåga ligger inte i yta utan i värdegrund och ledarskapets förmåga.
I bifogad artikel skriver författaren att Sverige ska vara ett invandrarland. Sverige har i alla tider varit ett land dit folk flyttar och flyttar ifrån. Det är inget nytt. Med tanke på vårt klimat ska vi vara glada över att så pass många av de flitiga och mest intelligenta valt att bo kvar när de inte saknar erbjudanden från varmare breddgrader. Artikeln beskriver väl hur vänsterkrafter och nyliberaler kan tycka samma sak om öppna gränser men med helt olika om under vilka villkor invånare ska leva. Skillnaderna är enorma. För mig blir också det praktiska perspektivet ett problem. För att trovärdigt kunna argumentera för mycket öppna gränser måste vi i nuläget visa att vi också har nya system som hållbart kan få det att fungera. Hållbart för mig och de allra flesta svenskar innebär bland annat att inte brottsligheten kraftigt ökar, att inte andelen kraftigt bidragsberoende ökar, att inte skolresultaten fortsätter att försämras, att inte tillgången till sjukvården försämras, att vi inte får årskullar där det är 30% fler män än kvinnor osv. Hållbart innebär också för mig att våra ledare dagligen jobbar med den viktiga värdegrunden och att vi inte kompromissar om den!
http://www.aftonbladet.se/ledare/ledarkronika/karinpettersson/article22148990.ab
Det finns gott om dumheter i vårt samhälle och det måste vi motverka. Den kommunistrosande och nyproducerade konsten i Uppsalas offentliga finrum är ett exempel på dumhet. Dumhet som man kan erkänna och därefter korrigera på ett anvarsfullt sätt.
http://www.unt.se/uppland/uppsala/satt-taggtrad-kring-ddr-konsten-4079953.aspx
Ett land och lokalsamhälle som byggs allt mer av människor från väldigt olika bakgrunder behöver en fungerande skolmiljö som bildar maximalt och som bygger den viktiga värdegrunden. Skolan i Sverige måste kraftigt förbättras. Om inte det blir en verklighet kan vi definitivt inte hållbart fortsätta att ha en invandring med dagens mönster. Det är bråttom att få till förbättringarna. Huvudproblemet som jag och många andra svenskar ser är att inte de stora problemen åtgärdas. När inte det sker är det svårt att vinna folks förtroende.
http://www.unt.se/uppland/uppsala/friskolor-i-fokus-pa-debatt-4079459.aspx
tisdag 26 januari 2016
Förtroende
Etiketter:
bränsle,
DDR,
förtroende,
hållbarhet,
invandring,
kraft,
Löfvén,
Nybyggarland,
nyliberaler,
skolan,
vänster,
värdegrund
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar