söndag 28 februari 2010
Är vi pandemiförberedda nu?
I efterhand kan vi konstatera att det nog var en aning hysteriskt och det blev istort sett bara vissa läkemedelsföretag som gick vinnande ur grisinfluensahysterin, eller? Enligt experterna lever vi redan på övertid vad avser spridningen av ett farligt virus som kommer att skapa stor skada runt om i världen. En otäck pandemi kommer med andra ord inom kort. Om den kommer i år eller om nio år, det vet bara högre makter... Ur mitt perspektiv är det viktigt att vi hela tiden försöker skapa ett så starkt samhälle som möjligt. Ett starkt samhälle måste även vara förberett på att hantera en kraftig pandemi eller ett jordskalv som i Chile. Att det blir tufft och många tragedier råder det nog ingen tveksamhet om. Det som dock är tveksamt är om vi nu lärt någt av alla grisinfluensavaccineringserfarenheter..... puh vilket långt ord...... så att vi klarar av utmaningen betydligt bättre när det verkligen är på allvar! Har vi lärt oss något? Görs förändringar som gör att beslut kan fattas snabbare och bättre? Genomförs förändringar som innebär att sprdningen snabbare kan undvikas samtidigt som vi ändå försöker hålla vårt samhälle rullande? Är det barnen som skall vaccineras på skolorna först, då de är de som interagerar med flest eller........... Jag hoppas verkligen att vi drar några slutsatser från det som senast hände och att vi genomför åtgärder som gör att vi kan hantera en riktig pandemi mycket bättre när den kommer! Tror du att vi har lärt oss något och att nödvändiga förbättringar har påbörjats?
lördag 27 februari 2010
Lösningar för tiden och kanske för i morgon
Förändringar, förändringar, förändringar, förändringar och förändringar. Ständiga förändringar. Charles Darwin bevisade att bara de som anpassar sig och som vågar lära nytt för att klara nya utmaningar överlever. Sokrates bevisade att lyckan inte kan nås som ett konstant tillstånd men att det går att fylla sitt liv med många stunder av lycka. Hur kommer det sig då att så många är rädda för förändring och att så många strävar efter ett lyckligt tillstånd när det inte är möjligt? Det är väl just rädslan för det okända och rädslan för att just jag skall bli förlorare i det nya som gör att en överväldigande del av alla grupper ogillar förändring. Hur gör vi för att få en överväldigande del av oss att tycka att förändring är roligt och utmanande? Jag tror det är viktigt för ett litet och perifert land som Sverige att ha invånare som gillar förändring, som driver förändring och som inte är offer för den förändring som ständigt sker. Inom alla områden vill jag att vi hjälps åt och ständigt hittar lösningar som passar för den tid som vi lever i. Ny lösningar som kanske klarar sig några år framåt innan vi återigen behöver tänka om för att anpassa dem till de nya förutsättningar som uppstått. Det är omöjligt att veta vad som är om 50 år. Det är dock möjligt att veta vad som är möjligt idag och det är möjligt att reflektera över det som hänt bara de senaste 25 åren! För 25 år sedan hade bara några få forskare och militärer Internet som en svårhanterlig plattform för kommunikation. För 25 år sedan fanns inga persondatorer i var mans hem. För 25 år sedan fanns inga mobiltelefoner eller datorer som var mobilt uppkopplade. För 25 år sedan var Kina fortfarande ett underutvecklat och avsomnat kommunistiskt land. För 25 år sedan styrde fortfarande kommunisterna över Sovjetunionen. Det är enorma förändringar som sker dagligen i vår värld. Orkar vi se dem? Orkar vi försöka göra dem till vår fördel? Orakar vi ständigt hitta nya lösningar på gamla utmaningar? Jag är övertygad om att vi orkar det. Jag är övertygad om att vi kan få stora delar av våra invånare att tycka att det är kul att ständigt våga nytt och annorlunda. Japanerna klarade av att gå från att vara ett jordbrukarfolk till att bli ett superindustriellt folk på mindre än en generation! Min erfarenhet av Japaner är att de fått sina invånare att i stor omfattning se ständiga förbättringar som en självklar del av sina liv för att klara konkurrensen mot andra. Jag vill att vår vackra svenska flagga skall bli en symbol för ett folk, ett folk som ständigt utvecklas, som ständigt söker nya lösningar för att skapa bästa möjliga välfärd för de som står bakom de värden som flaggan står för! Vi kan! Vi vill och vi vågar inte bara förändra oss, vi vågar t o m driva förändring.
torsdag 25 februari 2010
Allt fler engagerade genom Centerpartiet
Det är härligt att se att demokratin inte helt somnat in och endast blivit en lekplats för personer som fötts in i d olika partistrukturerna eller som väldigt tidigt kände för att engagera sig politiskt. Vår demokrati och vår tid behöver ett regelbundet utbyte mellan det politiska livet och det övriga livet på de ledande befattningarna. Politik är det möjligas konst men för att bättre förstå det möjliga och för att vara mer handlingskraftig kan man inte bara vara en observerande och tyckande kraft, man måste också lite då och då vara en mer görande kraft i en av samhällets alla icke politiska verksamheter. Inte minst är detta växelspel mellan politik och den värld som politiken vill bevara eller förändra nödvändig för att ge utrymme för nya krafter som kan bidra med nytänkande. Att vara en ny kraft innebär inte att man måste vara åldersmässigt ung. Förmågan att tänka nytt och utvecklande har jag lärt mig är mer ett personlighetsdrag än en åldersfråga.
Inom Centerpartiet tror jag att vi går en mycket intressant och demokratiskt upplyftande framtid till mötes. Folkrörelsen kommer att få ny kraft med hjälp av nätverksgrupper som engagerar, grupper som också självklart använder modern teknologi för att göra mötena mer tillgängliga.
Faktum är att vi blir allt fler nya Centerpartister. Vi blir allt fler som väljer att engagera sig genom Centerpartiet då vår baspolitik och vår ideologi känns rätt. Faktum är också att allt fler av de som engagerar sig även är namnkunniga med starkt engagemang inom miljöområdet och inom företagarområdet. Det är glädjande för då börjar allt fler av invånarna förstå att vi är ett lag som kraftfullt står för företagsamhet, miljöengagemang och decentralisering.
Grattis Fredrik
Idag fyller min son, Fredrik, 17 år. Det är otroligt att han blivit så stor! Tiden rusar fram. Jag är väldigt priviligierad som har en så underbar son. Nyfiken, hjälpsam, social, empatisk, massor med humor, snabbtänkt, duktig i skolan, ger alltid allt i de fritidsintressen som roar honom, 190 lång, ett muskelpaket och en älskvärd storebror. Kort och gott en ögonsten som jag är väldigt tacksam för. Glädjetårarna när han föddes kan jag känna än idag. Det var stort att bli pappa. Livet kändes mer meningsfullt. Det var och är utvecklande att få vara ett livsstöd till en person redan från födseln. Att dessutom få förmånen att uppleva denna utmaning och denna gränslösa kärlek en gång till med Fredriks syster Isabelle är fantastiskt. Livet är underbart och jag har förmånen att omges med underbara själar. Nu skall jag laga Fredriks födelsedagsmiddag. En tre rätters middag med gäster. Grattis Fredrik!!!!!
onsdag 24 februari 2010
Grekland, Lettland, Estland, Island, Portugal, Irland.....
Är det för positivt tänkt att hoppas att en majoritet svenskar förstår att företagsamhet och sund ekonomi är en förutsättning för välfärdssamhället? Jag hoppas de flesta kan förstå att just företagsamhet och god ekonomisk hushållning är fundamentala byggstenar för ett stabilt och välmående samhälle. Tydliga exempel på hur det går när man lever för mycket mer än sina tillgångar, när man expanderar den offentliga sektorn till orimliga nivåer och när man inte lyckas få fram fler bärkraftiga företag som kan anställa medarbetare, då får man bita i gräset. I t ex Grekland, Lettland, Estland och på Island läggs nu sjukhus ner, en redan liten barnomsorg blir ännu mindre och en massa andra åtgärder genomförs för att försöka rädda deras samhällen från att helt braka samman. Centerpartiet och övriga Alliansen är ett svenskt politiskt samarbete som har btydligt bättre förutsättningar att värna svensk välfärd än vad den rödgröna gruppen har. Vill du att Sverige skall hamna i samma gäng som Grekland, Lettland och Island? Det vill inte jag. Vi kommer att hamna där om Vänstern och Miljöpartiet får en stark påverkan på den svenska utvecklingen.
tisdag 23 februari 2010
Decentralisera mer!!!!!!!!
Om det stämmer att EU lägger sig i vår svenska lagstiftning avseende vem av föräldrarna som skall ha rätt att vara hemma med ett nyfött barn så blir jag än en gång besviken på att Europapolitikerna lägger sig i fel saker. En av konkurrensfördelarna med Europa måste vara vår mångfald. Mångfalden kan inte bara gälla mat och hudvariationer, det måste även få inkludera hur vi väljer att bygga upp våra lokala samhällen. Det blir inte speciellt utvecklande om det bara är en modell som skall gälla för det mesta inom Europa. Man kan nästan tror att det är kommunister och vänster Socialister som styr utvecklingen i Bryssel och Strassburg! Vi måste börja decentralisera mer! Det är modellen mot mer Europeisk framgång och inte att vi blir allt mer lika och handlingsförlamade. För att skapa den rörlighet som Europa behöver är det inte möjligheten för pappor att vara hemma som skall stoppas, det är att vi alla får ett obligatoriskt och gemensamt språk! Nu måste vi som bor här uppe i norr och som har mest att vinna på ett gemensamt språk höja vår röst och kräva det inom EU. Varför vågar ingen driva den självklara frågan hårdare? Vi kan väl folkomrösta om vilket språk det skall vara. Jag tror det blir en kompromiss och då blir det säkert Esperanto. Vilket språk tror du vi väljer? För varje dag vi inte väljer ett gemensamt språk blir ytterligare förlorade generationer som inte får den fantastiska basen att bygga sitt liv på. Tänk dig själv att behärska ett språk som cirka 500 miljoner andra också behärskar!
måndag 22 februari 2010
Lögn, förbannad lögn och statistik
Carl Lindbergs insändare i UNT 22/2 tycker jag bekräftar tidigare kommentarer om att han är fientligt inställd till valfrihet och mångfald. Det är lätt att välja önskad argumentation utifrån tillgänglig statistik. Det finns lögner, förbannade lögner och statistik. Möjligen har jag missat något när jag gick igenom nämnd skolstatistik men jag finner inga fotnoter om hur man t ex försökt göra statistiken mer jämförbar om man korrigerar för de senare årens stora invandringskullar och deras garanterade relativt stora påverkan på skolresultaten. Inte heller hittar jag en fotnot om att vi från min tid i skolan tills idag troligen har en större andel föräldrar som engagerat sig i sina barns utbildning. Jag ogillar Lindbergs ensidiga tal om föräldrarnas val. Jag har förmånen att känna många ungdomar som nyligen börjat på gymnasiet. De hade alla egna starka åsikter om vilken skola de ville gå på och vi föräldrar hjälpte bara till i utvärderingsarbetet. I mitt fall valde min son att studera på Rosendals gymnasium. En mycket bra skola med väldigt bra lärare och en god studiekultur. Rosendalsskolan är kommunal. Utbildningserbjudandet och att skolan förtjänat ett gott rykte avgjorde till deras fördel. Det är min absoluta övertygelse att mångfald är bra för alla elever och samhället i stort. Den gemensamma skola som eftersträvas skall bygga på exakt lika kvalitetskrav. Med en skola som har lika höga kvalitetskrav, där ingen med behörighet kan vägras att delta och där mångfald i driftsformer erbjuds, i den miljön kommer Sveriges barn och ungdomar att utvecklas bäst. I den miljön tror jag också att vi skattebetalare kommer att få bästa möjliga kvalitet för varje satsad skattekrona.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)