Att bidra eller att fa bidrag

Det tycks allt mer som att jobben och valfardens grundvalar kommer att bli de viktigaste fragorna i valet. Mojligen lite miljo ocksa. Det kanns som straffspark for Centerpartiet som i generationer har utvecklat och forsoker driva en politik som verkar for mer foretagsamhet (jobben), for ett starkt och kvalitativt valfardssystem och for en hallbar miljoutveckling. I dagens UNT-debatt gor oppositionens foretradare det tydligt att de tycker att den Moderatledda Alliansen driver staden daligt. De tycker att det saknas hjarta. De tycker att det ar en politik som bara gynnar de redan starka. De tycker inte att Alliansen gor tillrackligt for en battre miljoutveckling. Det kan alltid goras battre och det ar en Allians som styr bl a Uppsala. Precis som Centerpartiet manga ganger far vika ner sina ambitioner inom t ex omsorgsomradet eller miljoomradet kommer oppositonens partier fa kompromissa om de skall regera tillsammans. Vissa saker ar inte kompromissbara. Vissa saker maste forena for att valjarna tydligt skall se tydliga alternativ. Jag tycker att det finns tydliga alternativ mellan dagens block. Det gemensamma bland Alliansens partier ar att vi har dragit en gemensam slutsats att Sverige och dess befolkning gar en mork framtid till motes om vi inte har kan skapa fler livskraftiga och vaxande foretag, om vi inte far fler manniskor att jobba fler timmar under sitt liv, om vi inte kan fa mer ut av varje investerad skattekrona och om vi inte kan se till sa att vara barn far basta mojliga utbildningsstart i livet. Det ar den politik som en kompromissande Allians forsoker driva. Som vanligt blev det onodigt jobbigt att ta detta langsiktiga ansvar for landets befolkning da en av de varsta ekonomiska kriserna just intraffat. Mot detta star nu oppositionen allt tydligare. Oppositionen ar mot fritt foretagande och foretagsamhet. De tycker att hogre skatter och bibehallna bidrag eller t o m hojda bidrag ar vagen framat. Deras drom ar nog att vi alla skall vara beroende av det offentliga sa att dessa upplysta politiker kan bestamma vad vi far eller inte far gora kopplat till var de lagger bidragen. Om du ar en person som bryr dig om de svaga, da skall du definitivt inte rosta pa oppositionen. Du skall rosta pa ett Alliansparti som skapar forutsattningar for nya och existernade jobb, som kampar for en battre och hallbar miljo och som varnar om de svaga i samhallet. Centerpartiet tar ett ansvar som inte bara handlar om att vinna roster i nasta val. Vi vill vara med och bygga ett samhalle som over tiden kan varna de svaga. Oppositionens politik kommer om nagra ar, om de far makten, leda till att vi inte har nagot stod till de som verkligen behover var medmansklighet. En rost pa Oppositionen ar att pa sikt svika de svaga. Se bara vad som hander i Lettland och pa Island! De ar folk som ligger oss nara. De har gatt fran en varm och mysig varld till en som brakat samman. Vilka ar det som drabbas varst nar det hander? Vilka ar det som direkt har packat vaskan och lamnat landet nar inte langre bra lon och ett fungerande valfardssystem fungerar? Alliansen under ledning av ett liberalt parti skulle lyfta Uppsala och Sverige till sin formaga.

Vem bar ansvaret for lanehysterin?

Vem bar ansvaret for lanehysterin? Det tycks sjalvklart att saga individen och de som lanar ut MEN sa ar det nog tyvarr inte. Den som har sunt fornuft eller bildning i ekonomi inser att det ar mycket osunt att en individ eller familj lever pa gransen av sin formaga eller t o m konsumerar betydligt mer an vad de har egna pengar till. Precis som nar vi var barn ar det bara mojligt att konsumera mer an du har rad med om dina foraldrar gav dig mer pengar an manadspengen. I mitt fall fick man jobba extra eller pa annat satt dryga ut sitt ekonomiska handlingsutrymme. Idag lanar folk. Inte minst lan med ockerrantor fran smslanegivare utnyttjas. Det ar inget fel med att lana men hela principen med lan bygger pa att man aven skall ha formagan att betala tillbaks det man lanat plus en ranta eller att vardet pa det man lanat motsvarar minst det man lanat for att forvarva det. Allt fler klarar inte av att betala av pa sina lan. Allt fler lanar inte for att investera utan for att konsumera. Alla lan pa boendemarknaden vilar pa antaganden om att ett boendeobjekt har ett underliggande varde som kan realiseras om lantagaren inte klarar av sitt atagande. Precis som i USA ar det inte alls sakert att det underliggande vardet ar hallbart och da kollapsar hela modellen. Varfor har vi da redan hamnat i denna vansinniga lanekarusell igen? Jo redan efter mindre än 1 1/2 ars kris har girighetens avigsidor fatt rada igen. Farliga kortsiktiga bonusbeloningssystem kvarstar. Individer som lever over sina tillgangar ar det synd om nar de hamnar pa obestand och de skall pa alla satt hjalpas. Men varst av allt ar att nu har hela varldens bank och utlaningsverksamheter lart sig att det ar det kollektiva samhallet som tar alla smallar nar det gar at skogen. Det enskilda ansvaret ar satt ur spel och det ar helt oacceptabelt om det inte skall sluta med en ande med forskrackelse! Individen maste vara ansvarig, inte ett kollektiv! Det individuella ansvaret maste utkravas av den som overkonsumerar, av den som koper aktier i ett illa skott foretag, av den som leder en verksamhet pa ett misslyckat satt, av den som felaktigt utnyttjar vara generosa bidragssystem, av den som inte utfor sitt riksdagsjobb pa heltid utan agnar sig at andra verksamheter etc. Ateruppratta det enskilda ansvaret och ta bort alla offentliga krock-kuddsskydd som bara utnyttjas och som bara gor att de foretag som inte ar sunda overlever och darigenom skadar hela branscher. Individens lika manniskovarde, fri och rattigheter ar centrala for oss som ar liberaler. Lika viktigt ar det att det individuella ansvaret aterupprattas och att jag individuellt far ta konsekvenserna for mina egna beslut.

Kvinnor i styrelser och i ledningar

Ar kvinnor mindre begavade an man? Nej, det tycks mer och mer vara tvart om. I synnerhet vara invandrade kvinnor tycks ha en studieformaga som ar avundsvard. Varfor finns da sa fa kvinnor i de s.k maktens rum? Det finns sjalvklart massor av anledningar. Som vanligt ar min utgangspunkt ifran individen. Jag har haft formanen att umgas med och att jobba med kvinnor och man fran alla varldens horn med alla vardens religiosa overtygelser. Jag har praktisk erfarenhet av att det inte handlar om kon, alder, vilken religion man har etc, det handlar om vilken sorts individ man ar och det handlar om hur den individen fungerar i en specifik grupp. En lysande individ i ett sammanhang kan bli en katastrof i ett annat sammanhang. Varlden ar inte enkel. I synnerhet ar vi manniskor inte enkla och varje manniska ar unik. Det gor bl a att enkla och trubbiga losningar som kvotering inte ar en bra vag framat aven om aven jag kan kanna for det ibland. Lat mig aterga till varfor sa fa kvinnor relativt mannan har ledande befattningar i Sverige. Kan det vara for att det finns relativt fa kvinnor som ar mellanchefer, hogre chefer och i synnerhet hogsta chefer? Kan det vara for att kvinnor tidigare inte har varit fostrade i lagsammanhang utan oftast agnat sig at hastar, gymnastik, dans och friidrott medan mannen har spelat fotboll, ishockey, volleyboll, basket och inte minst gjort varnplikten. I den traditionellt manliga uppvaxten fostras mannen i dynamiken inom lag. Mannen fostras inte minst i maktspelet som alltid finns i en grupp. Allt fler kvinnor engagerar sig i lagidrotter, allt fler kvinnor får imponerande studiemeriter. Allt fler kvinnor far chansen att bli foretagare nar skattefinansierade tjanster konkurrensutsatts for att skapa mer valfrihet for oss invanare. Jag tror att allt fler ledande kvinnor kan ta ledande positioner framover. Som med allt annat i livet sa far man inget om man inte rakar vara en av de valdigt fa som arver sina pengar och sina rakmackeforutsattningar. Kvinnor maste klara av att ta de positioner som de onskar i fri konkurrens med andra kvinnor och man. Precis som i ett fotbollslag maste man visa att man ar det basta kortet att satta in som hogerrytter for att laget skall prestera efter sin basta formaga. Lek for en stund med tanken att du ager ett foretag eller att du ar en ansvarstagande representant for kommunens skattebetalare, skulle du rekrytera nagon som styrelserepresentant eller ledare bara pa grund av deras kon? Skulle inte du forsoka hitta den som bast kompletterar laget och den som du tror bast kan klara det uppdrag som finns. Det finns manga daliga ledare. Det finns manga daliga styrelseledamoter. Det finns aven valdigt duktiga sadana. Att det finns manga daliga, som ofta ar man, ar inte en ursakt for att med automatik ersatta dem med en kvinna. I en styrelse vill man oftast balansera tva perspektiv nar tillsattningar gors; 1) Finns relevant kompetens och engagemang som kan bidra till verksamhetens positiva utveckling 2) Ar personen lojal mot den/de agare som den forvantas foretrada. Om man endast utgar ifran 2) sa kan man sjalvklart valja vem man vill utan krav pa att 1) uppfylls. Om man tycker att 1) och 2) ar viktigt, da ar utbudet av kvinnor med tidigare stort helthetsansvar idag en bristvara. Det ar en mycket stor skillnad mellan att vara en chef som har ett helhetsansvar inklusive en balans och resultatrakning mot att ha just ett helhetsansvar. Oftast ar det personer som haft ett helhetsansvar som kan bidra mest i en styrelse. Det ar oftast personer som kan bidra aktivit och tillfora erfarenheter och kontakter ur alla aspekter som finns i en verksamhet. Saljfragor, personalfragor, produktionsfragor, utvecklingsfragor, juridiska fragor, ekonomiska fragor etc. Generellt tror jag att kvinnorna av egen kraft kommer att ta fler ledande roller framover. De kommer att ta dem for att de fortjanat dem och for att den som tillsatter dem tror att de klarar bade 1) och 2) ovan. Inte minst lagengagemanget bland yngre kvinnor borgar for denna utveckling. Kortsiktigt tycker jag att det mest anmarkningsvarda ar att det ar sa fa kvinnor i ledande positioner inom t ex vardverksamheter, dagligvaruhandeln, hotell och restaurangbranschen dvs i tradionellt kvinnliga yrkesmiljoer. Inom dessa omraden ar det sannolikt +60% av inkopsbesluten som aven fattas av kvinnor. Hur kommer det sig att det trots detta ocksa i dessa sammanhang ar sa fa ledande kvinnor (ledningar och styrelser). I dessa foretag borde relationen man/kvinnor vara lika "sned" som den ar inom traditionellt manliga yrgesomraden. Det ar val inte konstigt om t ex ett IT-foretag har en kvinnlig ledningsrepresentant (av fem) och en styrelsemedlem (av sju) om 8/10 av de som ar aktivia i foretaget, och kanske i hela branschen ar man. Ar det att diskriminera kvinnor? Dags for de av oss som tycker att kvinnor skall fa samma mojligheter som oss man att fokusera pa ratt fragor. Jag vill definitivt att min dotter, Isabelle, skall fa samma mojligheter att na de utmaningar hon onskar som hennes bror Fredrik. Jag tror att det ar vardeskapande att den dugligaste och mest ambitiose far uppdragen, inte den som har ett visst kon eller kommer fran ett visst land eller som kommer fran en viss familj. Jag ar liberal ; )

Vad hander om Asiens makter styr varlden

Det ar vart att fundera over! Det ar mer och mer sannolikt. Nu sags Indien redan vara pavag att bli varldens tredje storsta ekonomi - redan! Kina har pa nagra osannolikt korta ar gatt fran en relativt liten ekonomi till att bli varldens nast storsta ekonomi och snart den storsta. Japan ar varldens tredje storsta ekonomi och nu kommer aven Indien i en rasande fart. Vet du hur manga manniskor som bor i de delarna av varlden? Vet du hur manga av dem som redan ar rika? Vet du hur manga som fortfarande vill fa det minst lika bra som en genomsnittlig svensk? Over 30 miljoner kan for svenskar definieras som rika. Over 2 miljarder manniskor vill ga fran relativ fattigdom till att minst fa det som en genomsnittlig svensk. Jag tror inte att var miljo kan raddas genom att vi svenskar lever som t ex Miljopartisterna tycker att vi skall leva. Jag tror att vi bara kan bidra till att minska varldens fattigdom och var miljo genom att i handling satsa på miljoteknik. Istallet for att satsa en massa pengar pa traditionella saker tycker jag att fokus for vara gemensamma skattepengar skall vara att satsa mer pa nya energisystem, på nya halsosystem och utvecklade kommunikationssystem. Sa tror jag vi kan bidra bast till en mer hallbar miljoutveckling samtidigt som vi forsvarar vart eget valstand. Vad tror du?

Mer civilkurage!

Att ha civilkurage innebar att ha mod att sta for sin mening aven nar det innebar en personlig risk, formagan att sta upp for sina varderingar, trots vetskap om oppet eller latent motstand fran omgivningen. Jag hoppas att fler manniskor kan borja visa civilkurage! Manga fler hade kunnat visa prov pa civilkurage i samband med Tsunamikatasrofen. Fler i maktens korridorer hade kunnat tagit personliga risker genom att sjalv fatta beslut om att stodja stora grupper i kris utan att invanta att helgfirande och icke tjanstgorande jouransvariga tog sitt ansvar i tid. Det samma galler t ex lopande myndighetsutovning. I det fall sjukforsakringslagstiftningen ar for trubbig i enskilda fall, varfor ar inte civilkurage och sunt fornuft en naturlig del av en medmanniskas forhallningssatt till ett enskilt beslut? Avstar manga ifran att tanka? Varfor vagar inte fler tala om riskerna med de framlingsfientliga krafter som i tider av hog arbetsloshet och tider av stor forandring alltid far mer naring? Varfor klarar inte de flesta av oss som tror pa individer och det individuella ansvaret av att fora en oppen och saklig debatt om utmaningarna med invandring och integrationsfragor? Varfor vagar vi inte tala om dessa utmaningar for att radslan att bli anklagad for invandrarfientlighet ar for stor? Det ar nodvandigt att tala om problem och komma med forbattringsforslag. Det ar oklokt att tiga ihjal problem nar det upplevs som problem hos stora delar av befolkningen, inte minst bland stora invandrargrupper. Lar av historen! Om fler av de som var ledade personligheter på t ex 30-talet hade vagat tala om problemen och vagat beskriva riskerna med att ga mot totalitara system, da hade manga liv skonats och mycket lidande undvikits. I en levande demokrati ar civilkurage en viktig hygienfaktor! Makt korrumperar. Att det finns manniskor som missbrukar meningen med civilkurage ar inget problem. Det ligger ju i sakens natur att om vi tar risken som civilkurage innebar sa riskerar vi repressalier och de fortjanas ibland. De som inte har den enskildes rätt till frihet, anständighet och demokrati som utgangspunkt kan sjalvfallet agera pa satt som jag personligen inte tycker skall stodjas aven om denne person havdar och kanske t o m tror att hon agerar for en god sak. Jag tror inte pa upplysta despoter och jag tror att for stor och for langvarig makt korrumperar. Bl a darfor behovs civilkurage for ett hallbarare och utvecklande samhalle.     

Varme nar vi faller

Glom aldrig att vi alla nar som helst kan hamna snett i livet och da behover vi andras omtanke och givmildhet. Manga av oss ser oss inte som sarbara. Manga av oss kommer genom livet fa erfara att vi med jamna mellanrum blir sarbara. Ibland pga sjukdomar eller arbetsloshet. Ibland pa grund av olyckor. Ibland pga ett osunt levene som drivit oss till ett destruktivt liv som vi av egen kraft inte klarar av att ta oss ur. Sjalv har jag varit i en svar situation dar omgivningens stod var valdigt viktigt. Nagra manader efter att var son foddes fick min fru akut myelomisk leukemi. Fran toppen av varlden hamnade jag djupt. Fran stor lycka till enorm sorg och oro over en natt. An en gang vill jag tacka alla slaktingar, vanner, sjukvardspersonal och arbetsgivare som stallde upp och gjorde den utmanande tiden uthardlig. Utan dessa fantastiska personer vet jag inte hur djupt jag hade fallit. Utan dessa fantastiska personer vet jag att min hustru inte hade overlevt. Eftersom var och en av oss kan ga fran en tid av lycka till en tid av djup olycka pa bara nagra sekunder manar det till standig eftertanke och det manar definitivt till att vi standigt skall stotta varandra, sarskilt de som ar i mest behov av mest akut hjalp eller som alltid ar beroende av alla andras godtycke. For fem ar sedan fick manga privilligerade svenska familjer erfara hur livet kan forandras pa nagra sekunder. Efter Tsunamin forstar nog fler hur viktigt det ar att vi hjalps at att stotta dem som ar i behov av stod och att vi alltid skall ge varandra karlek. Vi vet aldrig nar och om det ar vi som drabbas nasta gang. Inte minst alla som trodde sig vara rika men som lurades av Maddoff har fatt anledning att i sin nyvunna relativa fattigdom reflektera over hur girig man kan vara och samtidigt forvanta sig att andra skall stotta en nar det blaser..... En bra utgangspunkt i livet ar att behandla andra som man sjalv vill bli behandlad. Lever du ditt liv sa?

Givmild eller Girig

Nu är det jul igen. För många av oss är det en helg fylld av längre möten med nära familjemedlemmar. För många av oss är det en helg som handlar om omtanke, reflektion, kärlek och hopp. Symbolen för dessa värdeladdade ord är, i den kristna världen, Jesus. I bibeln och andra religiösa skrifter går det också att ständigt läsa om svek och dans runt guldkalvar. Dagligen kan vi följa den eviga kampen mellan det goda och det onda, mellan de givmilda och de giriga. Varje dag måste de av oss som tror på det goda och att givmildhet är positivt försvara friheten, omtanken om varandra och måttfullhet. På många sätt har dagens konsumtionssamhälle spårat ur. På många sätt har dagens "slit och släng" kultur byggts upp med hjälp av billig produktion ifrån Kina. På många sätt är idag Kina dagens guldkalv som många dansar runt. Precis som med andra guldkalvar brukar det inte sluta så bra för det stora flertalet om vi inte kommer ur vår förädiska trans om att lyckan ligger i prylar och pengar. Gärna lycka och pengar som kommer till oss snabbt. Precis som guldkalven internetbubblan, fastighetsbubblan, finansbubblan osv kommer vi även att möta en baksmälla kopplad till guldkalven Kina. Det är fantastiskt att fler kineser får ett drägligare liv. De flesta kineser, cirka 1.5 miljarder varav 90% Haner, är härliga och ofta kunniga och flitiga individer. Trots det kvarstår faktumet att Kina är ett totalitärt statsskick som inte respekterar mänskliga rättigheter. Kanske är det så att vi nu snabbt ser en mycket farlig kollektiv och totalitär makt växa fram i en rasande takt. "Draken" dvs Kina har inte bara vaknat upp efter år i dvala. Draken rusar fram över världen. Redan idag dominerar Kina stora delar av Asien och Afrika. Redan idag är USA beroende av kortsiktiga lån från Kina. Redan idag är stora delar av världen beroende av kinesisk produktion av produkter. Redan idag ser vi att allt fler västerländska företag köps upp av Kinesiska företag som får sin finansiering via Drakens banker. Dvs dessa företag blir i princip kontrollerade av den kinesiska totalitära makten. Volvo, SAAB mm är svenska exempel på denna trend. Ericsson tvingas konkurrera med företag som får aktivt stöd av den enorma Kinesiska makten. Kan det vara så att kombinationen av ett politiskt totalitärt system blandad med en på ytan full kapitalism kommer att visa sig förödande för friheten och mångfalden på några års sikt? Jag vill fortsätta att se en utveckling där fler männsikor på jorden får det bättre. Jag vill inte se att världen än en gång går mot en stor och blodig konflikt där ett totalitärt system utmanar demokratier. Det är dags att inse att den västerländska friheten är hotad om vi inte kan övertyga Kina om att även de bör öppna upp för demokrati med ett flerpartisystem. Det är dags att inse att vi måste hitta former för hur vi minskar vårt konsumtionsberoende från makter som är totalitära. Den ständigt kortsiktiga girigheten måste balanseras med långsiktigt sunt förnuft.