Mångfaldens och lagandans hyllning
VM 2018 i Ryssland måste betecknas som en succé, inte bara för det svenska landslagets insatser. Samtliga semifinalländer var Europeiska. Två av dem var små länder både till befolkning sett och yta. De har visat hur bra även mindre geografiska samhällen, med få invånare, kan prestera i konkurrens med de betydligt större länderna med betydligt fler spelare att välja av. Tänk vad tråkigt både för många spelare och för till exempel oss svenskar om EU bara ställde upp med ett lag. Snart avgörs matchernas match, en VM-final mellan Kroatien med endast cirka 4,2 miljoner invånare (10% med annat ursprung) och cirka 77 invånare per kvadratkilometer och Frankrike. Frankrike med sina cirka 67 miljoner invånare (20% med annat ursprung) och cirka 120 invånare per kvadratkilometer. Av alla dessa bor cirka 80% i städerna. Det blir sannolikt en mäktig kamp mellan två lag som hittat lagharmonin bland stjärnor. En samling stjärnor är positivt om de kan spela tillsammans. En av de viktigaste rollerna en förbundskapten/lagledare har är att få varje spelare att lösa sin uppgift väl men också att vara en uppoffrande lagkamrat. Sveriges Janne Andersson, Kroatiens Zlatko Dalic och Frankrikes Didier Dechamps har visat hur man kan skapa framgångsrika lag bland duktiga fotbollsspelare. Vem blir den stora hjälten, Dechamps eller Dalic? Roligast ur ett metaforiskt perspektiv blir det om Kroatien segrar. Kroatien är det senaste landet som anslöt sig till EU. Med det lilla landets perspektiv framför ögonen kan förhoppningsvis EU snart vitaliseras.
https://www.synonymer.se/sv-syn/metafor
https://europa.eu/european-union/about-eu/countries_sv
Fotbollen visar att mycket är möjligt när det finns tydliga spelregler och full transparens. Visst filmar allt för många spelare och det borde kosta dem mer. Samtidigt är idrotten härligt krass. Den bäste för dagen vinner. Och det händer aldrig att någon vinner som inte lagt ner "blod, svett och tårar" för att kunna ha en chans att stå högst upp på prispallen. Precis som inom schack handlar fotbollen också om mycket strategi och taktik. Även inom det spelet visar mindre samhällen som till exempel Sverige och dess delar att vi kan hävda oss mot enormt mycket större samhällen med väldigt många fler invånare. I det politiska spelet mellan nationer är det annorlunda. Det inkluderar mycket fulspel, inte minst inom handelsområdet. Trumps agerande för närvarande vittnar om det. Det handelskrig som är igång borde snart få EU- motståndare att inse att EU behövs men att vi istället för att driva på för Swexit ska kräva att samarbetets agenda blir mer kortfattad. EU måste bli "smalare och vassare". Den lilla "bonde" som vi svenskar är i det globala schackspelet klarar sig inte ensamt i kampen om de begränsade tillgångarna och i kampen om att få sälja och köpa på olika marknader. Försäljningar och köp som kraftigt bidrar till vårt välstånd. Hur kan det vara svårt att förstå? Jag antar att det är svårt för den som aldrig arbetat med internationella affärer att förstå. Då kan det vara klokt att lyssna på dem som har det.
Alla demokratiska forum och dess pjäser är som ett schackspel. Det finns massor av möjliga drag för att försöka vinna. I grunden är människan sig själv närmast. Det är en insikt som vissa inte vill kännas vid. Och om man på allvar vill ”syna korten” hos den som aldrig tagit ansvar för en komplex verklighet, då måste man låta dem få visa det genom att bekänna färg när stora sakområden ska reformeras. Vad händer sannolikt annars när en lågkonjunkturs kalla vindar hälsar på?
Dagens kalkon
Erik Pelling. I ett insändarsvar sjunger han byggmarknaden lovsång. Sjukdomsinsikten är obefintlig. Byggandets ”dynamiska” effekter är självklart värdefulla. Men de förutsätter att det finns betalningsförmåga både bland de som ska bo i de bostäder som byggs samt att en kommun har råd, och tid, att matcha en kraftigt växande befolkning med förskoleplatser, skolplatser, pedagoger, omsorgs- och vårdpersonal, äldreboendet och så vidare. Alla partirepresentanter som är nummer ett på listorna till kommunfullmäktige vill bli kommunstyrelsens ordförande. Allt annat skulle vara märkligt. I det svåra läge Uppsala och Sverige nu befinner sig i kommer det att krävas omfattande ledarskaps- och ekonomikompetens för att vägleda Uppsalaborna så klokt som möjligt. Pelling har säkerligen många starka sidor men ledarerfarenhet och ekonomiskt kunnande är inte två av hans starka sidor. Under mandatperioden 2019-2022 kommer ledarerfarenhet och ekonomiskt kunnande bli viktigare än på mycket länge.
https://www.di.se/nyheter/makroradet-rakna-med-lagkonjunktur-efter-valet/
https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2778&artikel=6804957
https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Ekonomi/Tillvaxt/hogkonjunktur-eller-lagkonjunktur/
Dagens stjärna
Håkan Boström. Det är uppfriskande med människor som vågar tala i klartext. Till sist kanske de allra flesta inser att spelplanen är ändrad och att nya metoder för lösningar är nödvändiga. Pelling kan bli kommunstyrelsens ordförande i en mycket svår tid, det är olyckligt om det blir verklighet. Mycket värre är det om vi inom några år vaknar upp och Jimmy Åkesson är svensk statsminister.
”Det vore rent objektivt olyckligt om ett parti utan erfarenhet av regerande kan göra anspråk på statsministerposten. Ett parti som dessutom varit utfruset i över ett decennium. Det skulle skapa stora spänningar och innebära risk för missgrepp.”
http://www.gp.se/ledare/boström-hur-länge-kan-sd-hållas-ute-1.7032211
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar