tisdag 10 mars 2026

Kloka vägval

Energiförsörjningen

Utvecklingspartiet demokraterna, UP, anser att Uppsala kommun av många skäl ska bygga upp ett eget eller samägt energibolag än det kommunen redan har för biogas. Du som lärt dig om hur UP skiljer sig från andra partier vet att vi inte bara går att boxa in som ”höger” eller ”vänster”. Och vi kan samarbeta med alla partier i sakfrågor där vi har en liknande åsikt. Argumenten för att nedan argumentation, UPs bifogade debattartikel, för att stärka kommunens egna energiförsörjningsförmåga är många. UP står på Uppsalabornas sida. 

Nedan UPs debattartikel i UNT kopplad till lokal energiförsörjning. I det pågående kriget i Mellanöstern påminns vi om att det finns många goda skäl att minska beroendet av olja. 

Uppsala måste starta ett nytt energibolag för att klara nästa elkris, skriver Johan Ulin, Ulf Tillman och Stefan Hanna från Utvecklingspartiet.”

Uppsala behöver ta tillbaka kontrollen över sin energiförsörjning. I dag är vi beroende av externa aktörer, ett monopoliserat fjärrvärmesystem och en elmarknad som svänger kraftigt vid minsta väderomslag. Samtidigt sitter vi på energiresurser som inte nyttjas effektivt. Med modern teknik och bättre samordning kan Uppsala kommun bli självförsörjande på energi och mer motståndskraftigt vid nästa energikris.”

https://www.unt.se/debatt/artikel/uppsalabornas-matrester-kan-sakra-elforsorjningen/r90gqgor

Direkt när artikeln kom ut konstaterade en moderat företrädare att UPs inställning förklarade varför UP gjorde Hållbarhetsavtalet med Socialdemokraterna. Nej, men moderatens reaktion visar hur låsta t ex en aktiv moderat är till ideologier istället för att tänka själva och tillämpa pragmatism till gagn för dem man företräder. 

Energiförsörjning, tillgången till kritiska metaller och maktspel påverkar geopolitiken mest. Precis som jag bloggat om tidigare konstaterar Adam Cwejman, GP, att USAs väpnade attacker på Venezuela, Iran och hittills verbala mot Sydafrika är avsnitt i en större berättelse. USA kämpar för att behålla sin särställning som global herre. Och, som vanligt, handlar det mesta om pengar. 

Men givet Trumpadministrationens utrikespolitik i övrigt är det inte troligt att en plötslig vurm för demokrati globalt motiverar kriget, även om det skulle kunna bli resultatet. Facit från Venezuela visar att man mycket väl kan nöja sig med en underdånig samarbetspartner från den befintliga regimen.”

USA:s uttalade och prioriterade mål i utrikespolitiken, och här förenas Trump med sina två föregångare, Obama och Biden, är att stävja Kinas ekonomiska och geopolitiska expansion. Det finns för supermakten USA ingen annan egentlig konkurrent än just Kina, och amerikanerna inser att så kommer det att vara fallet under överskådlig tid.”

”Läser man den nationella säkerhetsdoktrinen, där Kina och Asien ägnas mest utrymme, står det att USA ska förhindra en “fientlig makt från att dominera Mellanöstern, dess olje- och gastillgångar samt de strategiska flaskhalsarna genom vilka de transporteras”.”

Vilken fientlig makt åsyftas? Iran, och flaskhalsen är Hormuzsundet, den smalaste punkten i Persiska viken. Genom sundet passerar en fjärdedel av världens oljehandel. Den som kontrollerar sundet besitter en enorm makt över den globala ekonomin, som alltjämt till stor del är beroende av fossila bränslen, vilket i synnerhet gäller för ett land som Kina, vars egen oljeproduktion är mycket blygsam.”

USA:s främsta geopolitiska motståndare, Kina, har målmedvetet försökt bygga ett militärt och ekonomiskt nätverk i världen bestående av länder som Venezuela och Iran, med syftet att få tillgång till råvaror centrala för den kinesiska ekonomin, samtidigt som man möjliggör projicering av kinesisk militär makt i regioner långt bortom landets gränser.”

”Kriget i Iran bör ses i detta större sammanhang: Det pågår en global konflikt mellan USA och Kina, bestående av många mindre delkonflikter. USA:s agerande visavi houthierna, Venezuela och Iran hänger ihop. Detta, inte några religiösa feberdrömmar, spelar roll i Washington, D.C.”

https://www.gp.se/ledare/irankriget-ar-en-del-i-den-storre-konflikten-med-kina.eb8d9dfe-8431-4ae9-9c13-5251190573c9

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar