Förändringskraft
I landet lagom är det tydligt att medborgarna inte uppskattar tvära svängningar kopplat till landets trygghetssystem. Det insåg och inser M och därför driver de få direkta reformfrågor trots att de inser behoven av flera reformer. Som jag skrivit förr är Ms centrala reform skattesänkningar och tills nu hård ekonomisk hushållning. Kombinationen skattesänkningar och hård ekonomisk styrning tvingar verksamheterna till förändringar som mindre tydligt kan kopplas till enskilda partier. Är det något fel med en liknande taktik? Inte alls men personligen tycker jag demokratin utvecklas bättre om medborgarna får veta vilken typ av samhälle ett parti vill bygga om de hade egen majoritet. Då blir skillnaderna mellan partierna tydligare. Det är i den önskade framtidsbilden och i de sakpolitiska frågorna som skillnaderna mellan partier kan uppfattas. "Snömoset" däremellan låter i princip lika oavsett parti. I Sverige.
Norge går mot borgerlig valseger. Norge går åter mot en kvinnlig statsminister. Visst är det intressant att samtliga övriga Nordiska länder haft/har kvinnor som nationens ledare. Men inte i Sverige. Blir intressant att se om även Sverige kan få fram någon kvinnlig politisk ledare som vill och får axla det ansvaret under min livstid, vad tror du? I bifogad ledare beskrivs tydligt dilemmat att ingå i en regering. Å ena sidan är du med och påverkar på riktigt. Å andra sidan tvingas de flesta partier i regeringsställning till kompromisser som av de egna väljarna kan upplevas som svek. Tycker du att ett parti alltid ska göra regeringsfråga vid liknande situationer? Då blir vårt politiska arbete lika krångligt och svagt som jag upplever det i Italien och Israel. Svaga regeringar leder inte bara till politisk oförmåga. Med svaga regeringar går ett samhälle bakåt.
http://www.dn.se/ledare/huvudledare/vag-och-svag-blockpolitik/
Satsa på eleverna i skolorna & på nätet
Att våra utbildningssystem och våra enskilda skolor kan ge våra elever väldigt bra kunskap är avgörande för individens livsmöjligheter och samhällets välståndsbygge. Offentliga pengar ska satsas i skolsystemet och inget annat. Skattesubventionerat läxläsningsstöd är inte en rättvis väg framåt. De barn som har välutbildade och ekonomiskt starka föräldrar har redan mycket bättre förutsättningar än de flesta andra. Använd istället mycket mer riktiga pengar/reform för att digitalisera skolan på individnivå. Det gör att våra elever lär sig mer men också att alla barn som lever i familjer utan intresset eller den ekonomiska möjligheten att ge sina barn utbildningsdatorer ändå kan få det. Tycker du att det är bra att "klass" återigen påtagligt påverkar våra barns utvecklingsmöjligheter? I dagens gammel DN kan du läsa ett läsvärt reportage "Barnet, paddan och pedagogiken".
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar