Bara kvalificerad invandring
Tills Sveriges BNP regelbundet ökar med mer än 3%, skolresultaten kraftigt förbättrats, långtidsarbetslösheten bland lågutbildade invandrare kraftigt minskat och tryggheten återvänt till Sverige måste det vara nej till lågutbildad invandring. Reinfeldts och Lööfs nyliberala politik i kombination med miljöpartistisk naivitet körde Sverige ordentligt ner i diket. Nu måste Sveriges fokus vara att stärka det svenska samhället. Under överskådlig tid måste invandringen enbart vara kopplad till studenter och mycket kvalificerade personer.
Vi får inte låta Reinfeldt förstöra Sverige mer än den stora skada han redan bidragit till. Absolut nej till annan invandring än kvalificerade universitetsstudenter och mycket kvalificerad arbetskraft under minst 15 år framåt. Nu krävs att många långtidsarbetslösa invandrare blir självförsörjande och de kan med fördel arbeta inom turism och andra serviceyrken.
GPs ledare nedan har rätt! Det är extremt oklokt att lyssna på Reinfeldt. Nu ska Sverige stärkas, inte försvagas. Reinfeldt kan istället för att tycka hjälpa många arbetslösa i storstäderna att flytta till mindre samhällen i behov av arbetskraft.
”Fredrik Reinfeldt är tillbaka i debatten. I en intervju i Tidningen Näringslivet kritiserar den tidigare statsministern och moderatledaren den nuvarande regeringens planer att höja lönegolvet för arbetskraftsinvandrare, från 80 procent av medianlönen till 100 procent av medianlönen.”
”Många blir irriterade över av att det är just Fredrik Reinfeldt som kommer med kritiken. Han är idag ordförande för Visita, arbetsgivarorganisation för den svenska besöksnäringen. Han företräder med andra ord ett särintresse som sörjer tiden då det gick att ta hit diskare och städare från länder långt borta och betala dem mycket låga löner.”
”Det var Fredrik Reinfeldt och allianspartierna, som i samarbete med Miljöpartiet, år 2008 införde Europas då mest liberala regler för arbetskraftsinvandring. Det blev fritt fram för skrupelfria arbetsgivare att locka hit landsmän som inte förstod språket, och än mindre sina rättigheter. Många utnyttjades och jobbade sjudagarnsveckor, sextontimmarsdagar för några tusenlappar i månaden. Samtidigt utsattes företag som följde svenska kollektivavtal för en oschysst konkurrens. I praktiken lade staten över hela ansvaret på arbetsgivarna som inte visade sig mogna ansvaret.”
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar