Bara ett tydligt exempel
I det senaste avsnittet av Dokument utifrån beskrevs en tragisk berättelse om Afghanistan. En del av världen som ”alltid” plågats av många krigsherrar och klankonflikter. En del av världen som många utländska krafter försökt att tygla genom åren men där alla misslyckats. Nu är inget undantag. Precis som ryssarna nyligen valde att dra sig tillbaka därifrån efter stora förluster är nu amerikanerna påväg därifrån och landet har de senaste 20 åren gjort få framsteg i att stärka landets välstånd och få till stabilitet. Inget nytt under solen kan tyckas. Det nya är dock att dessa års berättelse innehåller tydliga exempel på en globalt urspårad ekonomisk hushållning. I programmet beskrivs att USA enskilt skjutit in mer pengar i Afghanistanäventyret än vad hela Marshallplanen, som Byggde upp Europa efter andra världskriget representerade! Och därutöver har EU skjutit in enorma belopp. Till vilken nytta för det afghanska folket och människor i resten av världen? Enligt programmet ett mycket litet värde.
https://www.so-rummet.se/kategorier/marshallplanen
https://www.aef.se/Omvarlden/Notiser/Marshallplanen_1.htm
Precis som i Irak gjorde USA misstaget att inte bättre bygga ett bättre samhälle utifrån de lokala förutsättningarna. Det kan tyckas obegripligt att respekten för ett mycket annorlunda samhällsbygge och kultur är så liten. Politikens villkor i USA bär sannolikt på många förklaringar. Det är ändå tragiskt hur så enorma ekonomiska satsningar kan göras och så lite positiva resultat uppnås. I ett mycket fattigt land med ”endast” 37 miljoner invånare.
https://www.svtplay.se/video/26615062/afghanistans-dyrkopta-fred
I ljuset av att USA tillhör de länder som har gigantiska statsskulder kan man tycka att något liknande inte ska vara möjligt. Och vi vet att redan innan Coronakrisen plågas flera EU länder av en mycket hög skuldbörda. Men i den ”nya tiden” tycks skuldbergen bara kunna växa och växa....
Jag upprepar min önskan att G20 länderna ska träffas och enas om hur vi växlar över till ett nytt ekonomiskt system som hjälper oss att undvika en gigantisk finansiell härdsmälta. En ”glädje” i denna svåra situation är att alla idag rika länder i stor utsträckning sitter ”i samma båt”.
Dagens besvikelse
Att världens länder och finansbolag fortsätter och fortsätter att ösa ut krediter över den mänskliga världen. En kredit är ett lån. Ett lån är tänkt att återbetalas. Långt ifrån alla krediter är kopplade till investeringar. Stora kreditbelopp finansierar kortsiktig konsumtion. Och självklart i dessa kreditknarkartider drar nya kreditbolag in stora ”riskkapital” från ett riskkapitalbolag. Och vet du hur de flesta riskkapitalbolags balansräkningar ser ut? Det gör jag. De har en stoooor andel lånade pengar och en mycket liten egen andel pengar de spekulerar med. Gör de fel? Nej, i det nuvarande systemet är det smart ekonomi eftersom hävstången på det egna kapitalet blir enormt om man klarar av att driva verksamheten lönsamt. Systemet måste ändras! Realekonomiska faktorer måste viktas mycket högre igen. Och lånehysterin, särskilt till konsumtion, måste kraftigt bromsas.
https://www.ecb.europa.eu/pub/pdf/other/art1_mb201202en_pp69-85en.pdf
https://www.imf.org/external/pubs/ft/fandd/2011/03/pdf/picture.pdf
https://digital.di.se/artikel/kreditbolag-tar-in-300-miljoner-fran-eqt-ett-kvitto-pa-att-vi-gjort-skillnad
Nedan kan man läsa om världens skuldberg på IMFs, Världsbankens, blogg. Det var läget efter år 2018, och nu vet vi att skuldutvecklingen i världen stigit kraftigt i den pågående Coronakrisen:
”The new update of the IMF’s Global Debt Database shows that total global debt (public plus private) reached US$188 trillion at the end of 2018, up by US$3 trillion when compared to 2017. The global average debt-to-GDP ratio (weighted by each country’s GDP) edged up to 226 percent in 2018, 1½ percentage points above the previous year. Although this was the smallest annual increase in the global debt ratio since 2004, a closer look at the country-by-country data reveals rising vulnerabilities, suggesting that many countries may be ill-prepared for the next downturn.”
https://blogs.imf.org/2019/12/17/new-data-on-world-debt-a-dive-into-country-numbers/
Och självklart är de svagaste ekonomierna mest sårbara, och i de länderna är också korruption mycket vanligt. Inte minst MPs minister för utvecklingsarbete, Peter Eriksson, får nu lära sig vad Miljöpartipolitik innebär i praktiken när han som biståndsminister ser hur hårt de fattiga ländernas folk drabbas när de rika ländernas tillväxt och ekonomier kraftigt försämras. Miljöpartiet ska hållas långt ifrån styrande politiska uppdrag. De kan göra nytta som aktivistparti men är mycket olämpliga att ingå i politiska ledningar.
https://www.britannica.com/topic/Third-World-debt
https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=7472665
Nu börjar också Sveriges stora exportberoende ordentligt slå in i svensk ekonomi. Jag tycker att det är intressant att ingen av bifogade talare, när den nya kriskommussionen bjöd på sina krisanalyser, särskilt lyfte fram exportberoendet. Calmfors lyfte visserligen upp värderingen av kronan som tack och lov inte förväntas försvagas ytterligare. Alla har rätt i att den misslyckade migrations- och integrationspolitiken kraftigt kommer att drabba svensk välfärd de kommande åren. Borg har fel i att man generellt ska stimulera investeringar ytterligare. Under en längre tid har vinsterna varit goda och priset på pengar mycket billigt. Därför har också många företag redan gjort stora investeringar utifrån deras efterfrågeprognoser. Staten borde dock satsa på massiva investeringar i utbildning och annan infrastruktur än höghastighetståg. Med fördel tycker jag staten kan finansiera ordentliga satsningar på att Allmännyttan bygger många fler prisvärda bostäder i attraktiva storstadsområden. Håll i hatten! Världen behöver ett reviderat ekonomiskt system! Kom igen G20!
https://www.fplus.se/borg-darfor-slar-coronakrisen-hardast-mot-sverige/a/b5Vrm5?utm_term=fplus_morgonkoll&utm_medium=email&utm_source=newsletter&utm_campaign=fplus_morgonkoll
Dagens stjärnor
Historiker. Visste du att ett virus hade en huvudroll i en av mänsklighetens största finansiella krasch? Så var det under den tulpanmani som under 1600-talet slutade i en ordentlig börskrasch. I en välskött ekonomi ska det finnas rimlig substans bakom det som handlas. Var finns substansen bakom alla de skulder som idag finns runt om i världen? Självklart finns det stora värden runt om på vår jord men hur stort är glappet mellan värderingarna av jordens tillgångar och dess rimliga diskonterade (nuvärdesberäknade) nuvärden? Min gissning är att framtida historiker kommer att likna nuvarande generösa kreditgivning med 1600-talets tulpanlökar.
”Ingen kontrollerade om det fanns någon substans i affärerna.”
”I provinsen Holland uppstod också den rätta jordmånen för tulpanmani. Efter det nederländska upproret mot Spanien hade Amsterdam seglat upp som den stora hamnstaden. 1602 bildades det nederländska ostindiska kompaniet, VOC, och några få personer blev på kort tid mycket rika. Överskottet på kapital bidrog till att Holland blev Europas finansiella centrum, med välrenommerade banker och börshandel.”
”Handeln med tulpaner var först begränsad till de månader som lökarna var ovan jord. Ett viktigt steg in i tulpanmanin togs när tulpanaffärerna gav upphov till terminshandel med nedgrävda lökar. Köpare utfäste sig att betala ett pris vid ett tillfälle som låg flera månader fram i tiden när löken var leveransfärdig. Ingen kontrollerade om det fanns någon substans i affärerna. Florister köpte tulpaner för vinster som de hoppades tjäna in. Istället för lökar köptes och såldes papper som beskrev en blomma, samt datumet när den skulle grävas upp nästa gång.”
”Av den tidigare så heta holländska tulpanmarknaden återstod ett virrvarr av ouppklarade affärsuppgörelser, de flesta med innebörden att någon skulle drivas i ekonomisk ruin. Myndigheterna fick, motvilligt, ägna tid och kraft åt att försöka lösa tvister mellan florister och odlare. Strategin verkar ha varit passivitet. Många affärsuppgörelser rann ut i sanden – det fanns inget att processa om, eftersom affärerna byggt på luft.”
”Det dröjde en bit in på 1900-talet innan en av gåtorna bakom tulpanmanin var löst. Först då upptäcktes att färgskiftningarna som uppstod hos de mest eftersökta strimmiga tulpanerna orsakas av ett växtvirus som sprids med bladlöss.”
https://popularhistoria.se/samhalle/handel/tulpanmani-borskrasch-under-barocken
https://varldenshistoria.se/samhalle/handel/tulpaner-bakom-forsta-finansbubblan
Och Adam Cwejman, GP, ger viktiga historiska perspektiv på en tidigare förvirrad och orolig tid. För hundra år sedan. Det är faktiskt bara drygt ett och ett halvt år längre sedan än när min underbara morfar föddes! Det är klokt att lära av människans tidigare erfarenheter och dumheter. Trist att alla inte inser det. Även om tekniken ständigt ändrar våra levnadsvillkor är människan på väldigt många sätt densamma som för hundratusentals år sedan! Det är korkat att inte förstå det. Precis som Cwejman lyfter fram har vi löst hopplösa problem förr! Det kommer vi att göra igen! Problem ska lösas och möjligheter ska exploateras!
"Året är 1920 och Europa har precis lämnat ett världskrig bakom sig. Men något lugn råder inte. Under våren för hundra år sedan håller kontinentens kartor på att ritas om och det sker inte under lugna former. En idealistisk amerikansk president, Woodrow Wilson, har fått så stort inflytande att han nästan på egen hand kan få länder att uppstå från de döda. Länder som inte funnits på århundraden, som Polen och Litauen dyker helt plötsligt upp."
"Hela Europa är som en spelsession i ett strategispel. Gränser flyttas hejvilt, länder återuppstår, tappar eller vinner terräng. Generaler och politiker stormar konstant ut ur de månadslånga mötena som drivs av Frankrike, Storbritannien, USA och Italien. Stora befolkningsgrupper byter plats när kartorna ritas om. Det är inte att tala om någon utomeuropeisk migration - de stora strömmarna är inom kontinenten."
"Tyskland har precis genomlevt en socialistisk revolution. Upproret slås våldsamt ned av militärenheter och paramilitära Freikorps, en föregångare till nazistpartiet. Under våren 1920 försöker nationalister sig på en statskupp mot den skakiga Weimarrepubliken men misslyckas. Deras tid skulle ännu komma, vilket resten av Europa skulle bli varse."
"Förutsättningarna för återhämtning efter första världskriget var usla. Direkt efter krigsslutet 1919 drog spanska sjukan fram och dödade omkring 50 miljoner människor. Det var knappast vad som behövdes i den politiska krutdurken Europa."
"Det är förstås klen tröst att det varit värre någon annan gång, för en annan världsbefolkning. Men det skadar inte att backa lite och få perspektiv över vad gångna generationer tvingades härda ut. De där människorna som genomlevde våren 1920 kom igenom på andra sidan."
https://www.gp.se/ledare/ett-%C3%A5rhundrade-efter-kaoset-1.27743017
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar