Var går gränsen för det egna ansvaret och för de konsekvenser som uppstår kopplade till missbruk? Den gränsdragningen borde respektfullt, nyanserat och problematiserande debatteras mycket mer. Vänstern tycker, lite förenklat, alltid att alla ska få hjälp med allt, för allt och skattebetalarna ska kollektivt betala. Högern betonar mycket mer det egna ansvaret och att det också innebär ett mindre generellt skyddsnät. Ett enormt skyddsnät, som i dagens Sverige, som inte skyddar effektivt per skattekrona och som driver onödiga kostnader måste förändras till något smartare.
Vi kan väl vara överens om att missbruk kan vara förödande både för den enskilde, dennes närmast anhöriga och vänner, arbetsgivare och samhället i stort om problemet är utbrett? Drogmissbruk, shoppingmissbruk, matmissbruk, spelmissbruk och sexmissbruk är några av våra mest "populära" missbruk. Hur hanterar vi dessa ökande problem och dess stora kostnader? Är det en arbetsgivares ansvar att en medarbetare är spelmissbrukare? Är det rimligt att arbetsgivare kraftigt drabbas av sjukfrånvaro, extra kostnader och låg produktivitet på grund av missbruk?
Jag överdriver inte om jag nu antar att vi har Pokémon Go spelare som slutar gå till arbetet, glömmer bort att hämta dottern på dagis helt inne i sin utmanande virtuella värld som nu integrerats med vår verkliga värld. Hundratals människor hänger nu i olika hörn av Uppsala bara kopplat till det spelet.
Ja, ja nu är jag väl en hemsk människa igen som vågar prata om dessa svåra frågor med svåra gränsdragningar. Var går gränsen för det egna ansvaret? Löfvén talade om rättigheter och skyldigheter i Almedalen. Hur stort eget ansvar ska man få ta för till exempel spel- eller sexmissbruk? Det är ju vid något läge ett missbruk, ska då inte skattekollektivet bära försäkringskostnaderna för rehabiliteringsförsök? Eller ska privata försäkringar gälla istället för att skyhöga skatter generellt blir ännu högre? Är det rimligt att kommuner ska tvingas ta allt mer av dessa omsorgs och vårdkostnader? Är det inte rimligt att livsmedelsindustrin får ta ansvar för att de inte ska fortsätta att sockerdroga oss? Att spelbolagen får betala mer för alla samhällskostnader som spelmissbruket skapar? Porrindustrin ta större kostnader för den skada som sexmissbruk skapar och så vidare? Ska de som tjänar pengar på missbruk betala mer eller ska skattekollektivet ta smällarna?
Varför inte privata försäkringar? Då får du själv avgöra om du ska få hjälp om du får problem. Människor får som vuxna köra bil, jobba, teckna hemförsäkring etc. Jag tror de allra flesta kan teckna försäkringar. En sak är säker och det är att jag anser att det egna individuella ansvaret generellt måste återupprättas i Sverige. Kostnader måste täckas av någon? Den enskilde, den som säljer något eller skattekollektivet. En kombination av de tre kanske är bästa väg framåt? Vad tycker du?
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Spelberoende
http://mobil.unt.se/uppland/osthammar/14-aring-nekades-hjalp-for-spelberoende-4301932.aspx
http://mobil.unt.se/omvarld/spelande-bankchef-slipper-fangelse-4285771.aspx
http://mobil.unt.se/omvarld/farre-spelar-men-fler-har-problem-4278973.aspx
http://m.netdoktor.se/beroende/artiklar/skillnad-mellan-missbruk-och-beroende/
https://www.ledarna.se/Chefsguider/Arbetsmiljo/Hantera-missbruk/
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar