Goda mot onda

Tänk vad vi människor gillar berättelser om goda och onda som kämpar om makten. Visst är det fängslande att följa dramat runt till exempel den vidriga knarkkungen Pablo Escobar i Netflixserien Narcos. Visst är det sjukt att en man och hans gangsterkompisar tilläts styra ett land på över 50 miljoner människor under många år. Hans makt kom från massor av knarkpengar och en förmåga att känslolöst och skoningslöst använda våld för att uppnå sina syften. Som vanligt genom historien var han duktig på att köpa lojalitet från de fattigaste genom att ge dem uppskattning och lite av sina enorma intäkter. Precis som till exempel Daesh (de som vill kallas IS). Det tråkiga med denna dramaturgiska indelning mellan gott och ont är att den ofta missbrukas av politiker och medier. Escobar och Daesh representerar enorm ondska, men få människor eller organisationer är så genomruttna.

Människor som använder mer hjärna än hjärta i sitt beslutsfattande tenderar att ses som ondare. Varför är en som i stort endast tänker med hjärtat godare om konsekvenserna av det blir betydligt värre för många fler människor efter ett tag? Jing/jang, balans och lagom är en klok väg framåt. Därför har också de flesta stora filosofer landat i slutsatsen att just balans är eftersträvansvärt. Men lagom bjuder inte på den önskade dramaturgin! Några måste beskrivas som onda för att andra ska kunna beskrivas som goda. Men glöm inte tidsperspektivet om du besvärar dig att följa upp konsekvenserna av för mycket hjärta genom vår mänskliga historia. Om hjärnan fått mer utrymme hade till exempel Hitler stoppats tidigare. Om hjärnan fått mer utrymme hade inte Irak invaderats osv.

Filmens och teaterns värld bygger helt på dramaturgiska konster. Jag älskar både film och teater. Särskilt berättelser som bygger på verkliga händelser. Men också science-fiction. Nu kommer ännu en Star-War film. Jag är så gammal att jag minns den svenska premiären på den första filmen. Precis som så ofta i en tid där den tekniska utvecklingen går i ett rasande tempo är det rent av komiskt att titta på den filmen idag. Med all rätt känns den gammal. Men berättelsen om kampen mellan det onda och de goda går vidare. Och Lucas och Spielberg blir bara rikare och rikare. Tänk om den riktiga världen var så enkel att man vet vem som är vit och vem som är svart. Den allt för goda vid makten kan kosta sitt folk väldigt mycket. Livet är inte svart eller vitt. Men jag ska titta på den nya Star-warsfilmen. Den bidrar till inspiration till de manus jag ska skriva i framtiden : ). Ska du se filmen?

http://www.dn.se/kultur-noje/filmrecensioner/filmrecension-star-wars-the-force-awakens-/