London
Oron över läget i världen känns av även i London. Även om Storbritannien är avskilt från den Europeiska kontinenten känner även de av hatet mellan människor, folkvandringarna och rädslor som växer i förändringarnas bakvatten. I Dover gör Engelsmännen vad dom kan för att stoppa folkvandrare från att ta sig från Calais genom tunneln till Dover. Och mängden folkvandrare i lägren i Calais växer. Terrordådet i Sharm El-Sheikh, där 224 ryssar sprängdes till döds, är stort i nyheterna då många härifrån semestrar där. Premiärminister Cameron stoppade alla flygavgångar för sitt folk från Sharm El-Sheikh tills egna säkerhetsmänniskor och säkrade flygplan kan transportera dem hem igen. Självklart blir Cameron kritiserad. Till skillnad från ledarskapet i Sverige är Cameron tydlig med att hans uppdrag är att värna och utveckla sitt folks bästa, inget annat. Och han är beredd att fatta de beslut som krävs för att klara det uppdraget. Inte minst den totala kameraövervakningen i London vittnar om att de tar säkerhetsarbetet på stort allvar. Inget trevligt samhälle med extrem övervakning, men den kanske blir allt nödvändigare även i Sverige.
Att gå runt på Londons alla gator och höra massor av jordens språk är för mig upphetsande. Jag älskar mötesplatser där människor från alla världens hörn samlas och skapar något positivt tillsammans. I London verkar de få den stimulerande och kreativitetsskapande mångfalden att fungera. Till skillnad från Sverige har dom lång erfarenhet av blandade folkgrupper, eftersom dom varit en enorm kolonialmakt. Deras gentlemannaprotokoll har säkerligen bidragit till att dom får mixen att fungera. Boris Johnson tycks leda Londonborna väl då han uppenbart är uppskattad. Gårdagens pubrunda (med stimulerande samtal med människor från hela världen) ska ikväll bli finklubbesök. Chansen att jag får träffa Boris är inte obefintlig. Jag hoppas på den träffen, då jag gärna lär lite om hur dom jobbar med integration och inkludering. Mångfald är fantastiskt i alla dess former men den måste ledas. Betänk att Boris leder nästan lika många människor som lever i hela Sverige. I stor-London bor många fler än i Sverige. Till skillnad från oss i Sverige lyckas uppenbart Storbritanniens folk att välja politiska ledare som kan leda. Och tro det eller ej men Kinas och Taiwans ledare har träffats. Ett av budskapen efter mötet var att de ska "respect each others values", det är stort.
http://mobil.dn.se/ekonomi/ingen-sas-flygning-till-sharm-el-sheikh/
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/London
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Boris_Johnson
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar