Sparken

Medier på dekis
Mediabranschens gamla aktörer har det fortsatt svårt. Sociala medier och det mobila NU-samhället gör många gammelmedier ointressanta. I synnerhet har medier som saknar förmåga att förnya sig allt större problem. Och t ex UNT kommer inte att utvecklas positivt om de inte förnyar sin ledarredaktion. Samtidigt ska man komma ihåg att det är väldigt få som läser vad de skriver. Varför har inte Charlotta Friborg (ny chef för UNT) sparkat den redaktionen än? I vart fall dem som varit där i över 8 år. Hon har ju haft någon månad på sig!

Rättigheter och skyldigheter
Att anse att det är viktigt för hållbarheten, i ett rikt generellt välståndssamhälle, att vi medborgare måste ha en ordning där rättigheter också matchas mot skyldigheter borde vara en självklarhet. Men inte för UNTs ledare. Sin vana trogen förvränger de vad jag sagt och bygger alltid sitt tyckande på tredjepartsinformation. De allra flesta Uppsalabor är inte så dumma så att dom går på smörjan de skriver. Och, som sagt, få läser ledartexter även om jag då och då bidrar till att det blir några fler.

SR/P1 bjöd in mig att debattera runt Camerons, Storbritanniens premiärminister, förslag att utreda om sjukskrivna som vägrar rehabiliterande behandlingar ska kunna få reducerad ekonomisk ersättning. P1 och alla andra medier har valt att endast fokusera på gruppen överviktiga och feta trots att många andra "grupper" beskrivs i Camerons förslag. Självklart gör dom så eftersom de vet att just övervikt och fetma anses särskilt känsligt att tala om och många känner sig berörda. Mitt fokus i debatten var att det är rimligt att vi matchar rättigheter med skyldigheter. Och att vi bättre ska förebygga ohälsa. Och jag kommer att fortsätta att driva dessa viktiga frågor. Att media i Sverige endast lyfter överviktiga och feta bland alla "beroende" är sannolikt för att de vet att det gör flest människor upprörda. En journalist från Aftonbladet ringde upp mig och ställde frågor. Dom skrev inget och han avslutade ett långt samtal med "jag hör att du både bryr dig om berörda människor och tycker att rättigheter måste matchas med skyldigheter".

Historik och fakta
1) Andelen av befolkningen som klassas som överviktig eller fet ökar och är redan hög (vilket påverkar allmäntillstånd, hälsotillstånd, arbetsförmåga etc). Under samma tid som denna utveckling pågått har konsumtionen av socker eller sockerliknande produkter i våra livsmedel exploderat.

2) Jag har och fortsätter resonera om de negativa individuella konsekvenserna ur ett livskvalitetsperspektiv (kan ses som omöjligt att ha en objektiv inställning till) och att 1) kostar allt mer inom sjukförsäkring, omsorg och vård. Jag konstaterade för fyra år sedan att vi antingen får höja de generella skatterna för alla eller göra som med alkohol och tobak dvs punktskatt på det som driver på relevant ohälsa. Jag ansåg och anser att vi ska beskatta socker (och sockerliknande produkter) mycket hårdare än idag. Det innebär att alla vi som nyttjar socker får betala mer och pengarna kan användas till exempelvis mycket bättre förebyggande hälsoarbete, lägre skatt på frukt & grönt, mer motion på recept etc. Jag har ALDRIG föreslagit en höjd skatt kopplat till människors utseende! Det är en mediakonstruktion.

3) Jag ser inte ner på överviktiga och feta! Jag ser inte ner på t ex alkoholister eller narkomaner. Jag respekterar alla människor. Jag är ingen hälsofanatiker! Men jag bryr mig om frågor som handlar om folkhälsan. Och jag vill att vi ska klara av att försvara och utveckla vårt generella välstånd. Då kan man inte blunda för t ex en verklighet att vi idag konsumerar allt för mycket socker. Vilket gör att diabetesen exploderat, fler får cancer, hjärt och kärlsjukdomarna ökar, den psykiska ohälsan ökar etc. Jag anser också att vårt höga generella välstånd kollapsar om vi medborgare bara har rättigheter. Alla våra rättigheter måste också matchas med skyldigheter. "Gör din plikt, kräv din rätt" var paroller som länge var bärande inom Socialdemokratin på den tiden då de hade stor positiv påverkan på vårt generella välståndsbygge.

Det är tröttsamt att vara en offentlig person inom politiken. Det finns gott om människor som tillhör andra politiska partier eller "falanger" som gör vad dom kan för att visa på motståndares brister. Så jobbar jag också. Samtidigt tycker jag att det är rimligt att du och jag låter alla enskilda personer få tolkningsföreträde för vad de själva tycker. Det är inte hälsosamt med en ordning där andras tyckande och tredjepartsinformation görs till "sanningar". Vad tycker du?