Spekulationerna haglar inför riksdagens budgetbeslut den 3:e december. Vad händer? Vem gör vad och varför? Igår var jag på 1:a adventsfika. Samtalen var många och även budgetfrågan kom på bordet. Alla var överens om att Alliansen självklart måste rösta på sitt eget förslag. Att av något taktiskt skäl göra något annat är att grovt missbruka väljarnas förtroende. Alliansens olika väljare har röstat på Alliansens väg framåt och inget annat. Vi vill inte vara med om en naiv vänstersväng som riskerar att fort föra Sverige mot gamla erfarenheter, generell fattigdom. I bästa fall förlorar nuvarande regering budgetbeslutet och Sverige kan få en S regering som får återinföra ett samordningskansli som kan bidra till att kompromisskonsten kan nå nya höjder. För Sveriges bästa behöver vi bli av med MP i regeringen. De representerar endast 7% av väljarna och får ändå blockera mer pragmatiska vägar framåt inom energi-, infrastruktur-, försvars- och migrationsområdet. Våra barn förtjänar något bättre. Då får även Fridolin tid att besöka 25 skolor i veckan som han så stolt har gått ut med.
Pengar, pengar och pengar
Finns gratisluncher? Nej. På ett eller annat sätt betalar vi för allt vi gör. Det enda underbara undantaget är kärlek. Den äkta kärleken kan vi ge och få utan några förbehåll.
Behoven inom äldreomsorgen bedöms explodera i takt med att vi får en allt äldre befolkning. Ständigt, ständigt brottas äldreomsorgen med problem att klara sin budget. Effektiviseringstrycket är högt. Hur mycket mer äldreomsorg kan man få för lika mycket pengar som idag, och med hög kvalitet? Även sjukvården har en begränsad budget. En budget som år efter år spricker då fler behandlingar utförs än vad man har pengar till, verksamheten är ineffektivt organiserad och stafettläkare både är svindyra och minskar kvaliteten i vården. Både äldreomsorgen och sjukvården lever under hårt ekonomiskt tryck. Finns någon verksamhet som inte lever under tydliga ramar? I den naiva nallevärlden finns obegränsat med pengar och välgörenhet.
Migrationsinsatser lever sitt eget liv fritt från tuffa ekonomiska ramar. Inom detta område kanske pengar kommer från himlen så det gör det ok att avvika från de regler som styr all annan politisk verksamhet? Självklart inte. Även Migrationspolitiken måste tydligt finansieras och ansvariga politiker måste "krona för krona" redovisa för vad man drar ner på om t ex migrationspolitiken blir 20 miljarder dyrare. Sjukvården? Skolan? Äldreomsorgen? Statens olika bidragssystem? Det är klart att ökade kostnader inom ett område får konsekvenser inom andra områden! Det kan vara ok men de prioriteringarna ska vara tydliga och redovisas för invånarna. Det måste också bli en tydligare koppling mellan vilken huvudman som gör åtaganden och att den också får stå för kostnaderna för sina åtaganden. Det är inte rimligt att en kommun ska tvingas in i en situation där t ex skolsystemet och vården faller samman p g a att staten tar sig egenmäktiga rättigheter som strider mot kommuners självbestämmande. I Åtvidaberg sa den högst ansvarige politikern upp sig! Han vägrade ta ansvar för att servicen till hans väljare kraftigt försämras och han vägrade acceptera en odemokratisk toppstyrning. http://www.corren.se/nyheter/kinda-atvidaberg/las-hans-anderssons-avgangsbrev-7053047.aspx
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar