Riktade satsningar
Ryktena går för full om vad regeringen kommer att göra kopplat till kommande budget. Flera val stundar så sannolikt bjuds det på valfläsk om det anses vara möjligt. Vissa tycker att ett ytterligare jobbskatteavdrag ska genomföras. Det tycker jag skulle vara pedagogiskt idiotiskt i det opinionsläge som råder. När media och opposition ständigt fokuserar på brister inom t ex barnomsorgen, skolan, äldreomsorgen, sjukvården, försvaret och infrastrukturen är det klokare att göra riktade insatser istället. Förstärk tillgången av riskkapital, förstärk anslagen till skolor i så kallade utsatta områden, satsa mer på investeringar och underhåll av vår infrastruktur för transporter, minska företagens ansvar för sjuklöner, satsa mer på omställningen mot fossilfria energislag och förstärk pensionerna. Om någon skatt ska sänkas så är det den destruktiva värnskatten som lever på övertid. Hur kan det vara svårt att förstå att liknande reformförstärkningar är klokare än generella skattesänkningar? Vad tycker du?
För att göra oss invånare mer medvetna om hur våra skattepengar används tycker jag också att vi alltid ska få se den verkliga kostnaden för samhällssubventionerade tjänster. Om den verkliga kostnaden för ett läkarbesök, tandläkarbesök, nyttjande av idrottsanläggningar, hemtjänst, färdtjänst etc framgår tydligt tror jag skattemoralen stärks. Vad tror du?
Att man skall satsa bort en stor del av företagens ansvar för sjuklöner håller jag helt med om. Visserligen kan det vara naturligt att företagen ser efter sin arbetsmiljö så att folk blir mindre sjuka. Men jag bedömer att just den vinkeln är väldigt marginell här. I praktiken fungerar det säkert mer hämmande på anställningsbarheten i stort. Det är just i anställningsmomentet som företagen upplever sig ha makt. Och blir man osäker här känns det tryggast att säga nej. Bra om det kan ändras mer positivt för arbetsmarknaden.
SvaraRaderaPedagogiskt problematiskt med skattesänkningar? Ja förmodligen. De blir mer diffusa trots allt än direkta röstköp med kontanter. Till riktade grupper. Sådant är alltid tacksamt retoriskt och medialt.
Men samtidigt så är den tänkta kostnaden för skattesänkningen väldigt blygsam. Sett till totala skatteintaget. Måste sverige alltid ha världens högsta inkomst/egenavgifter/moms skatter för att kunna erbjuda en någorlunda skaplig välfärd och samhälls service? Innebär redan marginella sänkningar av det individuella skatteuttaget att hela välfärden skakar i sina grundvalar? Skulle i så fall en skatteökning lösa alla problem? Eller möjligen en till skattehöjning. Eller en till. Är det inte istället själva hanteringen av skattemedlen som är pudelns kärna? Att kasta penningsäckar på allt som känns problematiskt innebär inte att man faktiskt löser några problem. Kanske tvärtom.
Dessutom kan man ju fråga sig om världens alla företag slåss om att få flytta till sverige och starta verksamhet här. Om inte, är det högre skatter som är lösningen på just det?
Jag delar synen att arbetsgivarna har ett stort ansvar för sina anställdas och tillfälliga medarbetares arbetsmiljö. Det är dock idag ett orimligt sjuklöneansvar som ställs på arbetsgivarna när skälen för sjukskrivningar väldigt ofta är faktorer som inte är något som arbetsgivaren kan råda över.
Raderajag delar din syn att fokus bör läggas på hur alla dagens skattepengar används och inte på skattehöjningar.
Om nu regeringen vill använda mer offentligt styrda pengar så tycker jag fortsatt att det finns smartare tillväxtdrivande åtgärder än att i dagsläget genomföra ytterligare ett generellt jobbskatteavdrag.
Jag, och C, är inte för högre företagsskatter. Tvärtom är vi för mer lättnader för mindre företag.