Kostnadsdrivare & snabba pengar

Mot ruinens brant?
Vad håller Sveriges idrottsförbund på med? Det verkar vara mer regel än undantag att de svenska idrottsförbunden kräver hallar och sportanläggningar som är orimliga för våra samhällen att bära. Hur mycket pengar är det rimligt att svenska kommuner, skattekollektivet, ska behöva betala för att bygga orimligt stora och lyxiga idrottsanläggningar? Till alla idrottsgrenar, det måste ju vara jämlikt. Oavsett om hallarna byggs och drivs av kommunerna eller om de byggs och drivs av föreningar, och sedan får stora driftsanslag från skattekollektivet, så blir det väldigt dyrt att ha för stora och lyxiga anläggningar som oftast kommer att gapa tomma. Villkoren för svensk idrott kan inte jämföras med klubblagen i de stora Europeiska länderna. Publikunderlaget och den ekonomiska kraften är väldigt mycket starkare i Barcelona, Madrid, London, Rom etc än vad den är i alla svenska kommuner. I Spanien, England, Italien etc har de också en helt annan kultur av att fortfarande gå i mängder till matcher som erbjuds. Hur får man stopp på denna vansinniga utveckling? Pengar kommer inte från himlen! Vad tycker du?
http://www.unt.se/sport/hotar-att-lamna-fyrishov-2389323.aspx 

En ny tid
Minns som igår när jag hade förmånen att jobba ihop med en man som heter Sture Eskilsson. Räknas som en av de absolut största bidragarna till att Sverige allt mer ställt om från ett bidragssamhälle till ett samhälle där det egna ansvaret åter betonas och där de som bidrar också ska få en större del av det värde som skapas. Idag kan det kännas självklart för många. Så var det inte för 30 år sedan!

En framtidstes som Eskilsson tog upp lite då och då i våra samtal var att i framtiden kommer många människor, av de allt för få entreprenörer vi har, göra betydligt snabbare pengar på sitt engagemang än tidigare. Om man inte ärvde pengar förr (som beskattades hårt) så krävdes ett långt och framgångsrikt företagande för att bli förmögen. Idag finns gott om exempel på personer som under kort tid byggt upp en verksamhet som sedan satts på börsen eller sålts av och som gjort ägarna väldigt förmögna. Inte alltid till glädje för de inblandade då det är svårt att åter engagera sig i framgångsrika projekt och pengar inte är synonymt med lycka. Telias nya styrelsemedlem som avancerat skatteplanerat är ett exempel. Niklas Zennström ett annat. Nya tider.
http://www.dn.se/ekonomi/telias-ordforande-har-fortsatt-fortroende-for-lorentzon