Ett låglöneland
SVT sände nyligen ett program om att svensk löneutveckling sedan 80-talet har gjort att Sverige idag har en löneskillnad mellan de få rika och det mycket stora resten som är tillbaks på samma relation som innan första världskriget. Självklart måste Sveriges arbetskraft och svenskt näringsliv klara av att konkurrera på en global marknad. Frågan är dock om det är synonymt med att vi allt mer måste bli ett låglöneland även för de invånare som jobbar inom näringslivet. Eller inom den offentliga sektorn. Vad vinner svenska små och medelstora företag på att svenskarnas generella köpkraft blir lägre och lägre? I princip inget! Nästan alla mindre och medelstora företag är beroende av lokal och regional köpkraft. I programmet kan man tolka professor Calmfors som att han efter att tidigare tyckt att det varit nödvändigt med denna utveckling nu anser att det knappast är en bra väg för Sverige om vi vill fortsätta att sträva efter social sammanhållning.
Rune Andersson, tidigare storbolagsdirektör som förvaltat sin tidigare inkomster väl, anser dock att det är nödvändigt att finansmarknaden får en större del av det värde som skapas eftersom kapitalet annars tar sig någon annan stans. Även Anderssons före detta Electroluxkompis Carl Bennet försvarar den kraftiga välståndsförskjutningen sedan 80-talet från arbetskraften till finansmarknaden. Ur ett politiskt perspektiv är det viktigt att förstå att Socialdemokraterna var mycket engagerade i att genomföra denna stora förändring då de ansåg det nödvändigt för att våra företag skulle klara av att vara globalt konkurrenskraftiga. Därför genomförde också Socialdemokraterna många devalveringar som bidrog till att göra alla med normala löner (istort sett alla) mindre köpstarka. Calmfors varnade också i programmet för fler riktade skatteavdragsmöjligheter då han ansåg att det enbart spär på denna negativa reallöneutveckling. Relationen är tillbaks på samma nivå som innan första världskriget! Det är nog viktigt att ta detta program och dess budskap på allvar. Tror vi att nuvarande väg framåt leder mot ett generellt högt välstånd? Tror vi att vi kan klara global konkurrenskraft genom att fortsätta denna politik? Vad är det vi konkurrerar om? Tror vi den är bra för nyföretagandet?
http://www.di.se/#!/artiklar/2013/2/15/carl-bennet-rimlig-loneutveckling-i-sverige/
Jag är absolut för att ägarna (finansmarknaden) skall få en rimlig vinst i förhållande till de risker en ägare tar. Jag tycker att företagare som tar stora personliga risker skall kunna bli rik. Jag inser att vi lever i en global värld där möjligheterna är rätt små att begränsa finansvärldens handlingsutrymme är små. Trots det tror jag att det är en oklok väg framåt att mer eller mindre omedvetet driva Sverige mot att bli ett låglöneland. Vad innebär det ur ett socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbarhetsperspektiv? Det går att vara internationellt konkurrenskraftig som nation utan att gå den väg som Sverige valt. Sverige har mycket att lära av Schweiz. Det är inte ett låglöneland. De har inte devalverat. De har ställt om sin industri. Låt oss bygga ett nytt rikt samhälle utifrån vetskapen att vi nu lever i informations och tjänstesamhällets tidevarv.
Förstör
Det är tråkigt att det tycks finnas för många som jobbar inom organisationer för behjärtansvänliga ändamål som enbart tycks se det som ett sätt att tjäna pengar. När det avslöjas blir följderna också tråkiga för den viktiga verksamhet de säger sig vilja stötta. Girigheten hör inte ihop med dessa verksamheter. Konsekvenserna av förre Folkpartiledaren Bengt Westerbergs ersättningar som ordförande för Röda Korset fick mycket tråkiga konsekvenser för Röda Korset i Sverige. De senaste turerna kring Reumatikerförbundet kommer att få liknande negativa konsekvenser och det "enbart" på grund av girighet. Eftersom vi fått en så stor skillnad mellan de som har och de som inte har så är det väl dax att alla dessa viktiga "idella" uppdrag görs ideellt av de kompetenta förmögna och deras anhöriga precis som i USA....... Det skall självfallet kunna vara vem som helst som kan sitta i styrelser och ledningar för behjärtansvärda verksamheter men det skall inte vara ett högarvoderat uppdrag! I vart fall inte för styrelserna. Det är en ära att få ge av sig själv i liknande uppdrag. Det finns tillräckligt många duktiga som tycker så!
http://www.dn.se/nyheter/sverige/reumatikerforbundet-kan-mista-90-kontot
Tack!
En stor musikalisk personlighet har gått ur tiden. Han bjöd under sitt långa liv många människor på många fantastiska upplevelser och har varit en förebild för väldigt många. Eric Ericson är död.
http://www.dn.se/kultur-noje/musik/korledaren-eric-ericson-avliden
http://www.di.se/#!/artiklar/2013/2/15/carl-bennet-rimlig-loneutveckling-i-sverige/
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar