Vinnare eller förlorare?
Är allt ett 0-summespel? Ur ett filosofiskt perspektiv, och även vetenskapligt, är det sannolikt så eftersom allt startade som 0 som expanderar till X för att sedan gå mot 0 igen. Tänk på den en stund. Kan alla vara vinnare? Självklart beror det på vad som anses positivt. Låt oss anta att det svenska folket vill fortsätta att ha det minst lika som idag ur ett materiellt perspektiv. Då förutsätter det att vår ekonomi växer vilket brukar kallas för en tillväxtekonomi. Utan tillväxt eller endast en tillväxt som kan matcha inflationen råder ett 0-summespel. Om vi har en ekonomi som krymper då "bits alla hästar". Ur ovan resonemang anser jag det centralt med en politik som främjar en god och hållbar ekonomisk utveckling där tillväxtens värdeskapande kan komma alla till del i ett samhälle som Sverige där de flesta ser det som livskvalitet att inte behöva leva i en miljö med stora och kraftiga sociala slitningar.
För att nå en hållbar ekonomisk tillväxt måste vi inom alla samhällsområden vara kloka. Vi måste våga ifrågasätta dagens "sanningar" och vi måste definitivt vägledas av målsättningen att lämna något bättre till våra barn. I ljuset av detta måste vi bl a våga ifrågasätta vår invandrings och integrationspolitik som kraftigt misslyckats. I ljuset av detta måste vi också våga ifrågasätta vår förmåga att bekämpa ekonomisk brottslighet. Om vi inte gör det kommer främlingsfientliga och auktoritära krafter få ett allt större inflytande över svenskarnas tankar. SDs politiska framgångar handlar i stort om att de tydligt lyfter upp problem som finns och som många upplever. Då kan man inte framgångsrikt möta det genom att inte själv ha tydliga svar på hur problem föreslås bli lösta.
I gårdagens nummer av en Uppsalatidning kunde man läsa en ledarkommentar om att Tobias Billström, migrationsminister, anser att försörjningskraven kopplat till anhöriginvandring måste skärpas (Jag delar Moderaternas, förlåt Nya Moderaternas analys). Kommentarens sista mening lyder: "Så går det när kronor och ören är viktigare än medmänsklighet". Som sagt, det finns intellektuellt snobberi. ALLT kan mätas i pengar. ALLT borde mätas i pengar för at t ex gå mot en mer miljövänlig utveckling. Det är hyckleri att ge sken av att ekonomisk hållbarhet inte är centralt för att långsiktigt också klara av att vara mycket medmänsklig!
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/m-vill-utoka-forsorjningskrav_7720240.svd
Solidaritet
Ord har stor betydelse och får den betydelse som vi kopplar samman ordet med. Allt fler politiska partier försöker t o m "patentskydda" ord för att de skall kopplas till just deras förträfflighet. Jag tycker det är pinsamt. Jag tycker också att det är oacceptabelt att ord som solidaritet är något som vänstern har ensamrätt till. Jag gillar konceptet att vi solidariskt dvs efter bästa förmåga hjälps åt i så stor utsträckning som klokt. Skattesystemet är en del av det solidariska kontraktet vi har. Ett skattesystem måste upplevas som rimligt för att det inte skall hamna i en situation som i t ex Grekland. Det är intressant att vi svenskar fortsätter att acceptera väldigt höga skattenivåer. Glöm inte att du betalar en massa moms också på allt du köper!
Ett hållbart skattesystem måste se till så att likabehandling råder. Jag unnar alla att bli framgångsrika. Jag missunnar ingen att bli rik. Jag anser dock att det är oacceptabelt att t ex sjuksköterskor, lärare och företagare får betala mycket i skatt samtidigt som pokerspelare länge kommit undan skatt. Det är inte rimligt. I synnerhet om man också betänker att de allra flesta, typ 98%, är förlorare och att väldigt många av dessa pokerspelare blir spelberoende så kan de max 2% som vinner vara med och solidariskt betala för allt större missbruksvårinsatser och ekonomisk sanering som spelmissbruk skapar. Ingen skall slippa skatt. Varför skall vi andra då betala alla skatter vi gör i det extremt solidariskt uppbyggda Sverige?
http://www.unt.se/uppsala/upplanningar-i-stor-pokerskatteharva-1998887.aspx
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar