Livets mening
Finns det ett svar på den eviga frågan "vilken är meningen med livet?". Det är klart att det gör och de meningar jag ser är enkla. För det första är att leva livet fullt ut varje dag den viktigaste meningen med livet. Vad innebär då det i en värld som är enormt orättvis eftersom vi människor föds i och med helt olika förutsättningar? Det som är rättvist (och en mening med livet) är att alla under sina liv och utifrån sina förutsättningar städnigt kan utveckla sina förmågor. Vi kan alla ständigt sträva efter att bli bättre. Det som också är rättvist är möjligheten att få ge kärlek. Den som ger mycket kärlek får ofta mycket kärlek tillbaks.
Flera gånger genom livet har jag träffat människor som för oss svenskar lever i misär och utan hopp. Trots det är de många gånger mycket mer positiva till sitt liv än många svenskar. Hur går det ihop? Jag tror att det är för att de lever mycket mer i nuet, de befinner sig i mycket större familje och vänskapsrelationer och de kämpar varje dag med att överleva. Dessutom fyller de ofta livet med mycket humor. De skrattar mycket oftare än vad vi gör.
Nu har jag varit fyra dagar med min son i New-York. Vi har haft och har det fantastiskt tillsammans. Varje gång jag har förmånen att vara med honom är en stor glädje då han är en mycket varm, klok och intressant personlighet. Igår kväll var vi på "stand-up comedy" klubben "Dangerfields på Manahattan. Där bjöds vi på massor av humor och sköna skratt. Det är helt klart att talessättet "ett skratt förlänger livet" stämmer. Jag är väldigt glad över att min kärlekt till min son är besvarad. Att bygga vidare på vår relation med olika äventyr tillsammans är något jag varmt kan rekomendera till alla som har barn. Åk med dem en och en. Det är en "priceless" upplevelse. Ett av våra bästa äventyr tillsammans var när vi hyrde en kanot och paddlade ut i Mälaren några dagar. Det spöregnade. Vi fick många härliga skratt tillsammans.
Utspel efter utspel
Intressant att följa att en nämnd i Uppsala tycker att medborgarna skall få vara med och bestämma mer över vilka frågor som skall testas och beredas av tjänstemän. Detta trots att vi under en Kommunfullmäktigedebatt är en majoritet som sagt att vi har en representativ demokrati samtidigt som alla medborgare hela tiden kan skicka förslag och frågor till partier, enskilda politiker och till nämnder. Om frågorna skickas till nämnderna så är berörda politiker och tjänstemän tvingade att förhålla sig till det som skrivs och att svara. Om man nu tror att det blir en bättre ordning genom så kallade medborgarförslag, då tycker jag samtidigt man måste pröva om kommunens högst beslutande församling, Kommunfullmäktige, behöver vara 81 ledamöter. I så fall kanske det räcker med 31 eller 41......... På något sätt måste man i så fall rationalisera dagens demokratiska processer eftersom varje ärende måste beredas och utan en vettig beredning inom politiken och mellan politik och tjänstemän riskerar mängden ärenden att paralysera. Dagens 81 ledamöter (som representerar medborgarna via sina partier) driver idag mycket utrednings och genomförande arbete inom kommunen. Jag tror att en bättre väg framåt är att alla partier istället skall följa Centerpartiets exempel där alla medlemmar får lägga medborgarförslag som måste behandlas inom partiet. Vi har representativ demokrati. Jag tycker att det är viktigt att vitalisera partisystemet istället för att gå andra vägar som jag tror är sämre. Vad tycker du?
http://www.unt.se/uppsala/uppsalaborna-far-mer-att-saga-till-om-1890060.aspx
Miljöpartiet gick nyligen ut med ett nytt politiskt program där de låtsas vara som vilket mittenparti som helst för att försöka attrahera fler väljare. Att MP taktiskt gör så tycker jag är allt annat än att vitalisera partisystemet i Sverige. Om man tror att det är bra att alla partier vill framställa sig själva som "bäst i mitten" så blir politiken inte utvecklande och ifrågasättande. Den riskerar att bli en enda lång konsensusvandring mot lagom. Miljöpartiet och Vänstern är dock inte några mittenpartier. De är något annat. De är definitivt inte några partier som genom sin politik kan försvara och utveckla svenskt välstånd. Oavsett om man ändrar i sitt partiprogram eller inte så är det i verkligheten och i sakfrågor som varje parti och dess företrädare visar sina kort. Svenskt välstånd är hotat. Hotet kommer från många håll. Det tycks dock inte MP förstå (bortsett ifrån klimat och miljöutmaningarna som de är väl medvetna om). Jag tycker att varje ledande MP representant skulle vara tvngen att genomföra ett studiebesök i Södertälje. Då tror jag att de flesta kommer att bli lite mer ödmjuka inför Sveriges förmåga att framgångsrikt integrera invandrade människor i vårt samhälle. Det låter fint att Sverige skall vara ännu generösare i sin flyktingpolitik. Frågan är vad det skulle innebära. Tror du att det är hållbart att vi skall införa en ännu generösare flykting och anhöriginvandringspolitik om vi samtidigt vill fortsätta att vara ett brett välståndssamhälle?
http://www.unt.se/sverige/mp-kraver-att-fler-far-stanna-1891480.aspx
Du börjar med en rubrik om kärlek, avslutar med att kostnadsföra människor i flykt. "Värdigt".
SvaraRadera"Miljöpartiet och Vänstern är dock inte några mittenpartier. De är något annat. De är definitivt inte några partier som genom sin politik kan försvara och utveckla svenskt välstånd."
SvaraRaderaVänstern håller jag med om, men MP är ju ett socialliberalt parti precis som S och Alliansen (minus KD). Tycker absolut MP är i mitten, både i tal och praktik.
Vad det gäller att folk söker sig till mitten retoriskt så är väl "Nya Moderaterna" med sitt snack om att dom skulle vara nya arbetarpartiet det främsta exemplet. Dom krattade ju så att säga manegen och nu följer även Sossarna på med sitt prat om "affärsplaner"
Det finns absolut vettiga krafter och synpunkter inom MP. I det större perspektivet och i många kommuner är de dock väldigt vänstervridna eller utopiska i sina framtidsdrömmar. Om MP på allvar blir ett mer realistiskt parti och om de inte är så mycket vänster (vilket de inte är i flera kommuner) tycker jag att de tillför mycket i svensk politik.
SvaraRadera