Endast för egen vinning?
Är möjligen den härskande ismen idag egoismen? Självklart är det viktigt att bry sig om och värna det egna välbefinnandet. Det borde samtidigt vara en självklarhet att förstå att egot mår bättre om även omgivningen mår bra. Jag tycker också att det borde vara en självklarhet att man kan engagera sig i föreningsktiviteter, välgörenhet, medmänsklighetsprojekt och omvårdnad av sina egna nära och kära utan att man alltid tycker att man skall få betalt. Egoismen tycks ha spårat ur. Kan det vara ett resultat av många ledares enorma och oförsvarliga ersättningar? Kanske.
http://www.dn.se/ledare/signerat/ingen-manniska-ar-en-o
Vems ansvar?
Finns det gränser för hur omhändertagande och generöst ett samhälle kan vara? Hur utvecklas ett samhälle som är för omhändertagande och "generöst"? Finns en risk för att det missbrukas? Är det hållbart med en stor och växande andel av registrerade invånare som lever på bidrag? Framförallt de 60% (av totala med försörjningsstöd/ socialbidrag) av dagens helt arbetsföra som får försörjningsstöd pga arbetsbrist. Jag tror inte det är en hållbar väg framåt. Alla som kan arbeta måste sysselsättas i någon form av meningsfullt arbete. Hur kan det vara svårt att förstå att det är en nödvändig väg framåt. Om jag åker till Paris utan att ha pengar, bostad eller jobb, är det ett vettigt system att Parisborna och fransmännen skall stå för mitt uppehälle? Vad tycker du?
http://www.dn.se/ledare/signerat/bidragsberoende-samma-utanforskap-nu-som-da
http://www.dn.se/debatt/stockholmsdebatt/akut-behov-av-harbarge-for-hemlosa-eu-migranter
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar