Gamla gubbar

Förändring och nytänkande
Förmågan att tänka nytt och att leda förändring är alltid avgörande för att en organisation eller ett system skall vara konkurrenskraftigt och på sikt överleva. Därom finns massor av exempel. Läste nyligen en artikel om Kodak som ett lysande exempel på hur svårt det är för de etablerade att tänka om. Trots att Kodak var en enormt framgångsrik företagsverksamhet kraschade bolaget fullständigt på bara några år. Varför blev det så? I synnerhet när bolaget själv gav en av sina anställda i uppdrag att ta fram en digital kamera. Kodak lyckades ta fram den första digitala kameran men de lyckades inte själva bygga en affär runt denna nyordning utan valde istället att försöka försvara det gamla som de för stunden tjänade enorma pengar på. Jag kan av egen erfarenhet vittna om liknande utmaningar inom IBM och Ericsson. Det roliga med denna verklighet är att det ständigt öppnar upp för nya aktörer på grund av gamla systems oförmåga att ställa om och tänka nytt. I vart fall i tid för att åter kunna bli en ledande aktör inom det nya.

Styrelserepresentation
I dagens Di kan man läsa att allt för många gamla gubbar fortfarande sitter kvar i svenska bolagsstyrelser. Är det ett problem? Erfarenhet är ju viktigt och en klartänkande "gubbe" har ju både många kontakter och massor av värdefull erfarenhet. Jag tycker dock att Dis resonemang haltar en aning. Att äldre herrar som Gustaf Douglas och Anders Wall sitter kvar är väl inte konstigt, de är ju huvudägare i de bolag som de sitter i styrelsen för. Då är det väl en självklarhet att de får göra som de vill. Om de tror att de är så fantastiska så att de fortsatt kan bidra till dessa företags styrelser så är det deras val. Det är en del av den äganderätt vi har. Samma äganderätt ligger bakom att många av de få yngre som sitter i börsens styrelser också är barn till stora bolagsägare. Dessa unga kanske är duktiga men det är inte i konkurrens med andra som de sitter där utan pga att de är en huvudägares barn. Det är huvudägarens äganderätt som ger denna möjlighet. Så tycker jag att det skall vara. Det bidrar till att Darwins läror fortsatt gäller och de som bara ärver men som saknar kompetens och drivkraft kommer att ätas upp av andra som är duktigare och ambitiösare. Tycker du det verkar som att Ingvar Kamprad fortsatt gör ett imponerande jobb med IKEA? Du hör väl inte till de som tror att han inte är djupt engagerad i verksamheten? Hur tror du det går när han inom kort dör?

Ständigt nya krafter i icke ägarledda organisationer
Personligen tycker jag att en åldersgräns för att öppna upp för nya krafter och nya idéer är självklara i ideella eller tjänstemannastyrda organisaitoner. I liknande organisationer finns ingen enskild som startat verksamheten eller som med ägandets rätt kan rättfärdiga att den år efter år skall ha ett avgörande inflytande över verksamhetens inriktning. Jag kan inte tänka mig att min morfar, trots sin vitalitet, intelligens och nyfikenhet skulle överväga att leda en organisation idag. Utan tvekan skulle han säkert ställa upp som rådgivare. För alla verksamheter som inte drivs av aktiva ägare tycker jag definitivt att vi äldre skall lämna över ledningens utmaningar till yngre. De som vill och som kan har fortsatt möjlighet att vara delaktiga men i en annan roll. Vad tycker du?