Samförstånd
Sverige har en lång tradition av att försöka uppnå samförstånd genom kompromisser. När jag var yngre tyckte jag ofta det var dumt med kompromisser då det innebar att det som jag ansåg vara rätt inte genomfördes i tillräcklig utsträckning när allas olika infallsvinklar beaktas i ett beslut. Ibland går det inte att hitta rimligt samförstånd. Ofta går det. Då är det bäst väg framåt om man tänker på helheten och inte bara på sig själv och sitt egenintresse. Det är något som de allra flesta lär sig under livets gång.
Vår Alliansregering, både nationellt och i Uppsala, är ett bra exempel på ständiga kompromisser för att försöka driva en gemensam politisk linje. En förutsättning för att kunna kompromissa och för att vilja söka samförstånd är att man respekterar varandra. Framförallt är det viktigt att den eller de som för tillfället är starkast visar stor ödmjukhet inför övriga som är viktiga för att en helhet skall bli bra och livskraftig.
Värdighet och välstånd
Europas enorma världsdominans upphörde under det andra världskriget. Två förödande och fruktansvärda, framförallt för civilbefolkningen, krig gjorde att Europa genom framförallt UK, Frankrike, Tyskland och Spanien tappade sin enorma dominans. Ur ett världsmakt perspektiv var det säkerligen positivt men ur ett Europeiskt perspektiv var det beklagligt. Istället för att göra Europa till ett gemensamt välståndsprojekt hamnade vi löpande i destruktiva och förödande stider som väldigt få i vår del av världen tjänade på. För att försöka ända på det och istället göra våra härliga olikheter och vår närhet, inom Europa, till en fördel skapades EU. EU är fortfarande ett viktigt fredsprojekt. EU är också ett viktigt välståndsprojekt. Europa, i vart fall de nordliga delarna, måste hålla ihop för att kunna matcha USA, Kina och Ryssland. Tyskland och Frankrike är inte starka nog för att matcha dem.
Freden är viktig att försvara. Om inte av något annat skäl än att krig alltid innebär ett enormt lidande för stora delar av civilbefolkningen. Dagens krig är inga undantag.
Mellanöstern
Jag är tyvärr väldigt skeptisk till en positiv utveckling för människorna i mellanöstern. USA, Europa och Kina har allt för många intressen i regionen som matchas mot olika nationella grupper som finns i mellanösterns olika länder. Oljan som är något fantastiskt för dem är också deras problem. Jag är också skeptisk till att Israeler och Palestiner inom kort kommer att hitta samförstånd och fredliga vägar framåt. Även i denna konflikt döljer sig stormaktskonflikter. Det är också så att Israels politiker tycker sig behöva en yttre fiende som kan gör att Israel inte exploderar inifrån. Jag har varit många gånger i Israel/Palestina. Tro mig, de judiska israelerna är inte en homogen grupp.
För att i vart fall ge freden en lite bättre chans, och för att försöka minska de negativa riskerna med "den arabiska våren", är det viktigt att omvärlden nu erkänner palestiniernas rätt till sin del av Palestina efter FNs uppdelning. Jag är väldigt glad över att tillhöra ett parti som vågar att vara modiga och vågar ta viktiga steg för att ge freden i detta område en bättre chans.
http://www.unt.se/sverige/c-sverige-bor-erkanna-palestina-1631789.aspx
Tyvärr har de kloka israeliska ledare som insett att fredsvägen är nödvändig, för folkets bästa, mördats av sina egna.
Palestiner och Israeler i samförstånd, i ett sekulärt samhälle, kan gemenamt skapa ett fantastiskt välstånd för sina medborgare. Bortsett från denna konflikt, som understödjs av så många andra intressen, är båda folken både välutbildade och företagsamma. Centerpartiet bidrar nu till att öka chanserna att dessa folk kan gå mot utvecklande tider av samförstånd. Hur ser du på denna konflikt?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar