Snack, snack och snack

Idag är jag lite trött. En sen kväll igår och en mycket tidig morgon känns i kroppen. Då blir jag lite mer känslig. Särskilt irriterad blir jag på människor som bara snackar, snackar, snackar men som inte åstadkommer något. Särskilt snackisar som dessutom tycker att de själva är viktiga. Varför finns det så många snackisar som har en massa åsikter om vad man borde göra och om att andra har fel men de kan inte själva hugga i och göra något? Jag tänker fortsätta att ständigt sträva efter att vara en del av lag där alla hjälps åt. Ett lag kan aldrig skapa stora resultat om man inte har spelare som är beredda att jobba hårt och målmedvetet för framgång. Det är inte andra som skall jobba. Det är lagets medlemmar som måste jobba. Snack, snack och snack är tröttsamt från människor som inte själva är beredda att kavla upp ärmarna och jobba.