EU i gungning
Börjar kännas lite "tradigt" att tala om hur delar av EU bara utgör sänken i vår närekonomi och även för världsekonomin. Under helgen har utspelen om att låta Grekland gå i konkurs haglat och det är intressanta synpunkter som förs fram. Eftersom Grekland skött sig så urdåligt är det sannolikt så att de, precis som SAAB, bara kan få en rimlig chans att starta om genom att göra någon form av konkurs. I efterdyningarna av konkursen kan deras skulder skrivas ner, banker ta nya smällar (som deras aktieägare förhoppningsvis får betala för) och pensionssparare ta smällar för (alla vi som har allt mindre medel i pensionsparande) en dålig förvaltning av andras pengar. Inte minst irriterande är pensionsförvaltarnas insatser frustrerande då de tagit miljardersättningara för att knappt klara index över en tio års cykel. OK låt oss anta en konkurs. Låt oss anta finansiella smällar för långivare. Är det inte dax att se på möjligheten att länder som klarar av att sköta sig bättre då kan köpa upp det land som gått omkull? Har vi tur kan Grekland bli del av ett Tyskland 2.0. Har vi otur så blir Grekland en del av Kina 2.0. Om Grekland blir en del av Kina vet vi att ETT Kina innebär hela den landmassa som Kina tillhör. Då vet vi också att Kina blir en del av EU. Det kanske är bra. Kina har i vart fall tillväxt och massor av framåt affärsfolk. I alla tider har makter drömt om totalt herravälde. Vad får vissa att tro att det skulle vara annorlunda idag? Lite "humor" bjuder jag på i denna mörka stund men ur ett seriöst perspektiv måste konkurs av ett land vara lika rimligt som en konkurs av ett företag liknande SAAB.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar