torsdag 14 april 2011
Prioriteringar
Nyfiken, ambitiös och arbetsvillig Nyfiken, ambitiös och arbetsvillig har jag alltid varit. Jag hoppas att jag orkar fortsätta att vara det. Det gör onekligen livet mer intressant och meningsfullt. Ett av skälen till varför jag lämnade storföretagandets värld var att jag ville vara mer med mina nära och kära. Det är inte så lätt att klara av det när man hela tiden reser runt i världen för att göra affärer och för att jobba med sin personal. Idag slipper jag för det mesta att resa. De flesta resor jag gör är inte längre än att jag klarar av att vara där inom sex timmar. Ibland saknar jag pulsen och det härligt mångfaldiga i det internationella affärslivet men förmånen att verka med något meningsfullt lokalt överväger just nu. Livet är en massa prioriteringar Varje dag, under hela våra liv, gör vi, mer eller mindre medvetet, prioriteringar. I mitt fall allt för ofta prioriteringar som går ut över min familj. Samtidigt är det viktigt att man som individ känner att man får utlopp för sin nyfikenhet, ambition och sin arbetsvillighet. Idag vet jag vad det innebär att vara en ledande politiker. Om man är en nyfiken och ambitiös politiker, då är arbetsbelastningen enorm. I synnerhet om man har ett övergripande politiskt ansvar för medborgarna och samtidigt skall försöka göra sitt bästa för att utveckla sitt parti. Dagarna är fulla med möten. Både formella oc informella möten. Inte minst med medborgare. Kvällarna är fulla med möten mellan partier men framförallt med medborgarmöten och möten med partivänner. Jag börjar få en viss sympati för politiker som undviker att ta på sig ledartröjan i många sammanhang. Varje sammanhang där du har en ledartröja innebär att du måste vara påläst, att du måste gå före och visa vägen och samtidigt lägga mycket tid på att engagera och motivera det du är satt att leda. Just nu känns det som att jag har tagit på mig allt för många ledartröjor. Eftersom jag hatar att göra dåliga insatser blir summan av utmaningarna väldigt stor. Jag känner mig lite trött.....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar