Utan väljare inget maktunderlag
Idag kan man läsa om Synovates senaste opinionsmätning om vilka partier som lockar Sveriges invånare. Som vanligt är det Sverigeperspektivet som blir belyst. Som vanligt skall man inte tro allt för mycket på opinionsmätningar men de säger i vart fall något om hur folk känner och tänker och manar till skärpning eller "låt oss inte få hybris". Tydligen jobbar moderaterna hårt med att försöka undvika hybrisen och det tyder på en för tillfället god självinsikt och om en insikt om att tiderna förändras.
Tiderna förändras, fråga bara Socialdemokraterna och Centerpartisterna. De två tidigare stora folkrörelserna attraherar uppenbarligen inte längre tillräckligt mycket folk. För S har det redan inneburit att de förlorat makten. För C innebär det att man kommer allt längre ifrån maktens möjligheter, om trenden inte kan vändas. Är det viktigt att den kan vändas? Självklart är det så för oss som är engagerade inom politik, eftersom vi vill att våra idéer skall få ett så stort utrymme som möjligt i den praktiska politiken som styr kommuner, landsting och riket.
Relevant eller inte
Socialdemokraterna har en lång väg kvar för att åter bli relevanta. Det är faktiskt komiskt att många människor på allvar upplever att moderaterna är det "nya" arbetarpartiet som de själva kallar sig. Inte så förvånande att ledande C, FP och KD-företrädare gick ut i dagarna och anklagade M för att driva traditionell sossepolitik. Jag håller inte med dem. M har fortfarande skattepolitiken som sitt huvudsakliga fokus och lägre skatter skall frälsa oss alla. Sverige har fortfarande allt för högt skattetryck och det kanske är därför som arbetarna upplever M som det relevanta arbetarpartiet för de är ju "prime driver" för skattelättnader för just arbetarna. Retoriken har ändrats markant från Ms sida och den har varit och är lysande. Det är stor skillnad om man säger som Bo Lundgren "skatterna måste sänkas" eller om man som Reinfeldt säger "jobbskatteavdraget måste utökas".
Att Sossarna gått vilse är enkelt att förstå. Däremot är jag mer intresserad av varför Centerpartiet, med Sveriges överlägset bästa lokala och nationella politiska program, inte bättre lyckas nå medborgarnas stöd. C har tappat väljarstöd under 25 år. Men nu finns politiken som bidrar till ett starkare Sverige för de allra flesta. Nu finns politiken som särskiljer sig från M, FP, KD, MP och S. Jag vill hävda att C, mer än övriga partier, vågar ta i de stora och relevanta frågorna (nästan alla i vart fall). Är det kanske problemet? Man kanske bara skall sälja godis hela tiden?
Helt klart är att C måste våga synas betydligt mer för att finnas. Finns man inte kan man heller inte locka väljare. För att synas kan man inte köra med mellanmjölk, särskilt inte om man är ett litet parti. För att synas och för att göra skillnad måste man våga sticka ut i de frågor som ligger närmast om hjärtat och som inte låser in partiet i ett stads eller landsbygdsfack. Jag är säker på att Centerpartiet både lokalt och nationellt kan klara av detta svåra förändringsarbete. Förändringsarbetet handlar i stor utsträckning om hur man möter och kommunicerar med medborgarana i en ny tid. En tid där bl a bloggande är viktigt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar