Många idrottspsykologer sägs jobba med att få sina adepter att våga vinna och inte vara rädda för att förlora. Karolina Kluft talade ofta om den inställningen för att bli framgångsrik.
Jag lyfter på hatten för Therese Ahlshammar och hennes idrottsliga utmärkelse och för att hon år efter år vågar vinna och inte tycks vara rädd för att förlora.
Med få undantag är de som är bäst inom olika områden väldigt fokuserade. Det mesta är möjligt om man vill och fokuserar. Inte minst Stefan Holm är ett lysande exempel på hur en relativt kort person med sin inställning och sitt fokus kunde dominera höjdhoppsgrenen under många år. En gren där istort sett alla som varit bland de bästa alltid varit väldigt långa. Det mesta är möjligt om man vill, fokuserar och får vara frisk. Många är de som inte psykiskt och fysiskt orkar lika mycket som de som blir bäst.
Uppsala är verkligen på G. Uppsala har allt tydligare ambitioner. Uppsala och dess företrädare börjar allt mer finna inställningen att våga vinna och inte vara rädd för att förlora. Steg för steg börjar känslan bli att vi vill, vi kan och vi vågar. Kan det bli annat än bra då?
Vem var det som sa "float like a butterfly, sting like a bee"? Vi har alla mycket att lära av honom och hans inställning till livet. Håller du med om det?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar