Civilkurage

Med all rätt är journalister nu intresserade av förekomsten av mutor och korruption. De vill veta om man tror att det förekommer och vad det offentliga gör för att minimera riskerna. Jag skrev om min övergripande syn i frågan i början av september (du hittar den om du går till september och den andra rubriken). Det är bra att journalister gräver. Det är väldigt dyrt för oss skattebetalare om vi tillåter korruption att få ett fäste i vårt land. Eftersom att allt fler tjänster upphandlas ökar riskerna för mutor i vårt samhälle.

Vi behöver inget angiverisamhälle. Vi behöver däremot ett samhälle fullt av människor med civilkurage. Jag tror att många har det. De som definitivt saknar det är personer med låg moral och etik. Giriga och allt för inställsamma personer bidrar inte heller till att vi håller ifrån oss korruption. En grundregel som varningsklocka brukar vara personer som spelar mycket eller som allmänt tycks leva betydligt över vad som kan vara rimligt utifrån den personens förutsättningar. Även om vi alla har ett ansvar att träda fram och larma om vi misstänker fusk och olagligheter är det vårt rättssystem som har uppdraget att hantera dessa frågor. Jag tycker att alla som tror sig ha goda grunder att misstänka att brott begås skall anmäla det till polisen. Om polisen bedömer att personen är vid sina sinnes fulla bruk är jag övertygad om att de kommer att kontakta t ex kommunjuristen i ärendet utan att i det läget röja källan. Då finns misstanken registrerad och ingen kan låta bli att förhålla sig till den.