fredag 13 november 2020

Relevans inom politiken

Mitten svagt i polariserade tider

Inom näringslivet är det viktigt att inte bli "stuck in the middle". Det innebär att man är i ett läge där man inte klarar av att nå några kunder för att man helt enkelt är för "mellanmjölkig". Det var managementgurun M. Porter som hittade på uttrycket. Otydlighet, eller att ett varumärke kopplas till dålig kvalitet, skapar ingen kundmagnet. 

"A firm is said to be stuck in the middle if it does not offer features that are unique enough to convince customers to buy its offerings, and its prices are too high to compete effectively based on price."

https://opentextbc.ca/strategicmanagement/chapter/stuck-in-the-middle/

Politiken kan lära mycket av Porter. I synnerhet i polariseringens tider. I polariserade tider är det svårt att försöka vara balanserad. I polariserade tider är det kostsamt att välja fel sida. Många som tidigare röstar på L kan inte alls tänka sig en koppling åt vänster. Och varför ska väljarna lita på att inte tidigare svek upprepas? När MP tydligt blivit ett vänsterinriktat parti kan vänstervurmare lika bra rösta på V som självständigt driver sin politik i polariseringens tidevarv. Och Centerpartiet tycks bland sina nya väljare ha stöd för att stötta ett Socialdemokratiskt styre av landet eftersom man inte tappar i opinionen. Eller så är det bara så att det inte finns något annat alternativ för dem som inte är vänsterorienterad och som inte gillar M, KD eller SD.

Det är onekligen intressant att MP, L och C tillsammans enbart får 15,2 procent av rösterna. Eftersom dessa partier är så svaga hjälper inte kanibalisering mellan dem särskilt mycket. Trots Cs alla kampanjpengar och Lööfs goda förmåga att ta mediautrymme får de enbart 8,6 procent i den senaste Novosmätningen. Liberalerna och Miljöpartiet skulle om opinionsläget håller i sig åka ur riksdagen vid ett val. Kortsiktigt borde detta opinionsresultat vara mumma för Löfven då L och MP knappast i nuläget kan tänkas önska sig ett extraval. Varför går det så dåligt för dessa partier? Det enkla svaret är att de inte företräder politik som löser de problem som de allra flesta invånare upplever. De upplevs helt enkelt inte tillräckligt relevanta. Då har man inte heller något starkt berättigande. Att Liberalerna i riksdagen och i Uppsala dessutom valde att jobba ihop med vänstern har självklart gjort att de tappat massor av förtroende bland väljare som absolut inte vill se vänsterinriktad politik. Att hamna i mitten kan aldrig sluta bra enligt M. Porters strategiska skola. Centerpartiet kanske ska prova en tydligt nyliberal linje igen och se om det fungerar bättre?... Att alla partipengar samt mycket svaga MP och L ändå inte ger C ett mycket bättre resultat talar sitt tydliga språk.  

https://novus.se/valjarbarometer-arkiv/novus-svt-november-mp-tappar-signifikant-m-och-v-okar/

Det måste vara jobbiga tider för riksdagspartierna som mätning efter mätning ligger under spärren. Deras partier är helt enkelt inte attraktiva. Det innebär att många av deras partister förlorar sina uppdrag och relaterade arvoden. De kan ju alltid försöka få ett lobbyarbete på en PR-firma. Tänk dig en ledande miljöpartist som är tillsammans med en ledande liberal, det måste vara en riktigt deppig tillvaro. Det finns dock hopp för Sverige. Ohållbart och svekfullt agerande ska straffas. Vi invånare har chansen att göra skillnad genom våra röster. Jag hoppas valen 2022 leder till att framtiden känns mer hoppfull än nu. 


I Uppsala finns nu ett starkt politiskt alternativ för regionens Uppsalabor som vill att våra lokala samhällen ska utvecklas mycket bättre än nu! Jag tror att vi inom tjugo år kommer att ha många fler starka lokala partier samt en riksdag som består av flera nya partier. Det tycker jag är positivt eftersom det är en del av demokratins kraft, de irrelevanta åker ur och de mer relevanta kommer in. Bli gärna medlem i Utvecklingspartiet demokraterna och bidra till en bättre framtid för oss som lever här nu och för dem som kommer efter oss.

P.S Lika värdefullt som det är att företagare samarbetar för att driva sina gemensamma intressen är det att enskild arbetskraft samarbetar för att göra det samma. Så länge konkurrensmöjligheterna tillåter förbättringar för arbetstagare kan det aldrig vara ett problem. Förhoppningsvis har vi också snart en mer tidsenlig LAS fokuserad på kompetens och kompetensutveckling istället för anställningsår. Jag delar Arvid Åhlunds, Expressens, kritik av det nyliberala ungdomsförbundet inom Centerpartiet. Det är en frihetlig rättighet att vara med i en fackförening. Det ska självklart vara en frihetlig rättighet att inte vara med i ett fackförbund. Jag har personligen aldrig upplevt att facken drivit frågor som inte varit ansvarsfulla för de arbetsgivare som jag företrätt. I praktiken har Åhlund väldigt mycket rätt i det han skriver i artikeln som bifogas nedan. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar