söndag 10 november 2019

Jämlikhetens kraft

En stark medelklass är central
De som inte förstår att jämställdhetsarbetet är mycket viktigt, för ett samhälle som vill vara framgångsrikt och rimligt rättvist för alla sina invånare, är både okunnig om beteendevetenskap och ekonomi. I GP skriver Håkan Boström klok om jämställdhet.

”Grundfrågan är snarare om ett samhälle uppfattas som någorlunda rättvist av sina medborgare. Sådana uppfattningar påverkas av strukturella förändringar men även av politisk mobilisering och motmobilisering.
En paradoxal likhet mellan formellt sett mycket jämlika länder (såsom tidigare kommuniststater) och mycket ojämlika länder är just att en liten elit kontrollerar en stor del av den ekonomiska och politiska makten, medan flertalet har en låg men jämn levnadsstandard. Sverige har faktiskt fortfarande en ovanligt stor förmögenhetskoncentration – och en starkt centraliserad politisk makt.”

”Poängen är helt enkelt att när man frågar sig om jämlikheten sätter sin prägel på ett samhälle så är det mer intressant att titta på skiktningar i befolkningens breda lager än på makten hos en liten elit. Hur stor är skillnaden mellan grannar eller mellan stadsdelar? Ett borgerligt samhälle utmärks snarare av en stark medelklass, det vill säga en tydlig skiktning, än en liten stark överklass. Ojämlika samhällen tenderar att i högre grad utmärkas av misstro och därmed höga kostnader både för att göra affärer och genomdriva gemensamma politiska projekt.”

”De länder i världen som är mest dysfunktionella utmärks ofta av en skriande ojämlikhet. Detta göder korruption och underminerar möjligheten till ett demokratiskt styre. Ekonomisk och politisk makt går nämligen i förlängningen inte att skilja. Pengar köper makt och makt berikar. Även liberaler och konservativa inser värdet av att motverka extrem ojämlikhet om de håller sig med en seriös samhällsanalys. Att reducera borgerlig ideologi till teknokratiska föreställningar om marknadens överlägsna effektivitet i alla lägen är närmast andefattigt.”

”Ett konformistiskt välfärdssamhälle kan mycket väl vara ekonomiskt effektivt, men det underminerar lika effektivt den andliga och intellektuella friheten. Kärnan i sann liberalism är just dessa friheter. Ekonomisk frihet är i första hand ett medel för att människor ska kunna utveckla sin personlighet och förverkliga sina livsprojekt, samt en garant för oberoende gentemot en liten elit – oavsett om denna är ekonomisk, kulturell eller politisk.”

”Jämlikhet är med andra ord ett komplicerat begrepp. Jämlikhet handlar, nu som tidigare, lika mycket om identitet som om siffror och statistik. Vem ser man? Vem jämför man sig med? Oavsett vem som vinner samtidens politiska strid kommer dock framtidens makthavare behöva ta hänsyn till skillnader i makt, inflytande och levnadsbetingelser mellan människor och upprätthålla en balansgång mellan både grupper och värden. Jämlikheten tillhör politikens eviga frågor.”
https://www.gp.se/ledare/j%C3%A4mlikheten-v%C3%A5rt-%C3%B6de-1.19914757

Dagens besvikelse
Socialdemokraterna, Liberalerna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet som tycker att alla jordens folkgruppsflaggor och vissa symbolflaggor ska ingå i Uppsala kommuns flaggningspolicy. Det är ett oklokt och okunnigt förhållningssätt till att förbättra en misslyckad integrationspolitik. De enda flaggor som kommunen borde bygga gemenskap runt är Uppsala kommuns, Sveriges, EUs och FNs. Jag har inga problem med regnbågsflaggan men tro det eller ej både Sveriges rikes lag, EUs värdegrund och FNs uttryckta mänskliga rättigheter inkluderar regnbågsflaggans toleranta symbolvärde. Fokus på Uppsala kommuns samt Sveriges flagga är bäst för att stärka vår gemenskap. Kommunens flagga, och Sveriges flagga, är också invandrares symboler.

Vår svenska flagga är en flagga för jämlikhet inför lagen, för mångfalds tolerans, för företagsamhet, för globalisering, för omsorg av våra svaga och för att alla som kan ska bidra till vårt gemensamma samhälles bästa.
https://mobil.unt.se/nyheter/uppsala/fortsatt-strid-om-regnbagsflaggning-5447317.aspx

Dagens stjärna
Sakine Madon. Bra skrivet. Det är mycket korkat att inte förstå hur viktig en gemensam och inkluderande symbol som ett lands flagga kan vara. Och det är korkat att inte förstå att det är viktigt att lära sig det språk som finns i ett land om man kommer att vara där mycket under överskådlig tid.

”Hans slutsats är att arbetarrörelsen, förutom att ”rulla tillbaka hyperglobaliseringen”, ska erkänna ”den goda nationalismens värde”. Lindberg nämner också att globaliseringens förlorare förtjänar ”inkludering och rättvisa” i stället för att bli avfärdade som populister och reaktionärer. Liknande argumentation för Göran Greider och Åsa Linderborg i boken ”Det populistiska manifestet” som kom ut i fjol.”

”Nationalism är, som Benedict Anderson beskrev i sin berömda bok ”Den föreställda gemenskapen”, just en föreställd gemenskap. Dess sämsta form förknippas med chauvinism, rasism, splittring och tvångsassimilering. Men gemenskap och tillit är samtidigt viktiga ingredienser i fungerande samhällen. Hur får man det, utan att tippa över i en förtryckande nationalism?”


"Gustavsson nämner psykologiska experiment och studier som stärker tesen att en övergripande nationell identitet är ett viktigt verktyg för gruppöverskridande solidaritet. En stark nationell anknytning påverkar sådant som vår vilja att betala skatt och dela resurser med människor som exempelvis har en annan religiös tillhörighet. Nationell anknytning och stolthet tycks främja mellanmänsklig och politisk tillit." 
Nationell chauvinism, att se ner på andra folk, är någonting annat, poängterar Gustavsson. Hon argumenterar för något intressant: en gemenskap som är ”tillräckligt tjock för att binda människor samman psykologiskt”, men samtidigt ”tillräckligt tunn och föränderlig” för att vara tillgänglig för minoriteter och nykomlingar.”
Samhörigheten hittar vi i språket och andra kulturella markörer. Särskilt dramatiskt eller laddat behöver det egentligen inte vara. Som Gustavsson träffande ringar in: Har ni märkt den lilla svenska flaggan på kaffebrickan som nyförlösta kvinnor får på BB?”
https://mobil.unt.se/ledare/garna-en-liberal-och-tolerant-nationalism-5447380.aspx

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar