måndag 6 februari 2017

Låga löner

Rusning mot botten
Förrförrförrförra statsministern beskrev sig som hallänning, svensk och Europé. Jag gillade hur han satte in sig i de sammanhang som hade mest betydelse för honom avseende historik, känslor och engagemang. Jag är stolt Uppsalabo men också svensk, Europé och världsmedborgare. Mitt engagemang är dock främst lokalt där jag direkt påverkas mest och där jag har en rimligt stor möjlighet att påverka. Runt om i Sverige har jag många människor som jag gillar mycket. Fler än i något annat land. Därför är också Sverige viktigt för mig. Lagar och annat som Sveriges riksdag hittar på påverkar också villkoren för oss Uppsalabor, därför är också det som händer på Sverigenivå viktigt att bry sig om. Jag gillar Europa och stora delar av vår framgångsrika och utvecklingsorienterade historia. Däremot gillar jag inte den allt bredare centralstyrningen som EU byråkratin ägnat och ägnar sig åt. Eftersom denna byråkrati ändå påverkar Uppsala och Sverige i stor omfattning bryr jag mig om vad som händer inom just EU byråkratin. Jag bryr mig också om Uppsala och Sveriges förmåga att säkra tillgång till kritiska råvaror för att vårt moderna samhälle ska fungera och kunna utvecklas vidare, därför att ett starkt men mindre omfattande samarbete inom Europa mycket viktigt.

Idag är jag dock inte en tillräckligt stolt svensk, europé eller del av den "fria världen". Sverige och många delar av Europa är i ordentlig kris. USA är i kris. Läget är mycket oroande och förmågan att nutidsanpassa förlegade system med mera är oroande liten. Men jag bryr mig om att bidra till att det blir bättre! Det går självklart att göra det bättre för oss själva och kommande generationer. Det är inte bara viktigt att göra de omställningar som krävs det är enligt mig en skyldighet gentemot kommande generationer i just våra delar av världen. En värld som ständigt har och ständigt kommer att konkurrera om begränsade resurser. Det snabbt växande politikerföraktet och misstron mot demokratins förmåga att tjäna folkets bästa är mycket farligt och måste tas på största allvar.

Begränsade resurser
Under gårdagens Agenda på SVT var det pinsamt tydligt att följa en S minister som försökte låtsas som att det svenska samhället har råd att ha höga % av befolkningen i dyra sjukförsäkringssystem. Gång efter gång frågade reportern om det var hållbart, gång efter gång svarade minstern så som hon vet att många människor ska svara. Varför svara på ett sätt som är hållbart då det inte ger tillräckligt med röster..... Särskilt inte för ett parti som gått i fronten för bidragsberoenden. 

I samma program kan vi höra en tidigare S nationell toppkraft, som nu är en praktisk lokal höjdarpolitiker i Norrköping, Lars Stjernkvist, tydligt tala om att många kommuner nu står inför väldigt allvarliga utmaningar. Den demografiska utvecklingen och en sedan länge misslyckad integrationspolitik slår nu med kraft in över Sveriges kommuner. I det läget vill EU införa ett skarpt minimikrav på länders sociala skyddsnät. Ett skyddsnät som är betydligt lägre än dagens svenska. Det kanske är nödvändigt med betydligt sänkt standard för de socialt svagaste i Sverige, med den utveckling vi har? Är det därför som Stefan Löfvéns regering verkar gilla detta nya EU initiativ? Då kan de skylla ett nytt fattigSverige på EU...Jag tror att det i praktiken kommer att innebära en rusning mot den bottennivån som finns inom EU. Länder som Sverige, som länge valt att ge våra svagaste en rimligt hög levnadsstandard, kommer snabbt att få en stor befolkning som synligt lever fattigt. Den utvecklingen är kanske nödvändig i det läge vi befinner oss med ett Sverige och Europa på dekis. Jag kämpar för att det inte ska bli så i Uppsala och Sverige, vad tycker du?  







Inga kommentarer:

Skicka en kommentar